Gå till innehållet
Gå till startsidan

Sveriges Arkitekters bransch- och medlemstidning

Fler vittnar om politikers maktmissbruk

Flera kommunanställda arkitekter från olika delar av landet har hört av sig till Arkitekten och berättar om en arbetsmiljö som präglas av maktmissbruk, hot och detaljstyrning. ”Blev kallad ’jävla fitta’ mitt framför kommunledningen. Ingen ingrep”, säger en anställd.

Efter Arkitektens granskning av samhällsbyggnadskontoret i Upplands-Bro tidigare i höst vittnar fler kommunanställda arkitekter om politikers maktmissbruk och dålig arbetsmiljö. De menar bland annat att kommunpolitiker beter sig gränslöst, att det i många fall handlar om näringslivsrankning gentemot andra kommuner och om fritidspolitiker som till fullo inte förstår sina uppdrag.

– Gjorde jag inte som politikerna sa kom det subtila hot om uppsägning och formuleringar som ”det vore synd om du inte kunde få något annat jobb”. En politiker som inte delade kontorets föreslagna beslut kallade mig ”jävla fitta” mitt framför kommunledningen. Ingen av dem ingrep, säger en person som vill vara anonym, som har många års erfarenhet som tjänstemannachef i en kommun i södra Sverige.

– Min kompetens inte är vatten värd. Det som är vatten värt för politikerna är näringslivsrankning, fortsätter personen.

En anställd på en kommun i Mellansverige, som också vill vara anonym, känner igen situationen som Arkitekten beskriver i artikeln om Upplands-Bro:

De kunde själva gå in och skissa hur en gata skulle gå på detaljnivå, eller bestämma när våra utredningar var fel och att vi fick göra om dem.

Arkitekt anställd på en kommun i Mellansverige.

– Jag känner igen mig till 100 procent i hur tjänstemännens bedömningar systematiskt åsidosätts och hur det skapas en kultur som gör det oerhört svårt att genomföra sitt jobb.

– Politiker gick in och sa exakt vad vi skulle göra och inte. De kunde själva gå in och skissa hur en gata skulle gå på detaljnivå, eller bestämma när våra utredningar var fel och att vi fick göra om dem. Det var väldigt detaljstyrt, de litade inte alls på det vi gjorde, säger en före detta anställd på en kommun i södra Sverige, som till slut sa upp sig.

– Det var nära att jag, bara efter några år i yrkeslivet, bröt ihop och tappade tron på yrket och politiken, säger en arkitekt som började jobba i kommun direkt efter examen.

Emina Kovacic, ordförande för Sveriges Arkitekter, säger att förbundet känner igen den här bilden och menar att vidden av problematiken sannolikt avspeglas i hur stor eller liten en kommun är, samt vilken spetskompetens man har resurser för att ta in. Från förbundets sida är det enligt henne viktigt att jobba förebyggande även gentemot de egna medlemmarna för att, i den mån det går, skapa en sund kultur redan från start.

Precis som att jag som stadsarkitekt inte ska utöva politisk påverkan så ska inte politiker handlägga ärenden.

Emina Kovacic, ordförande för Sveriges Arkitekter.

– Det är viktigt att det finns ett förtroendefullt och nära samarbete mellan politiker, kommunens arkitekter och planerare. Det är viktigt att ha respekt för varandras roller och veta var skiljelinjen går. Precis som att jag som stadsarkitekt inte ska utöva politisk påverkan så ska inte politiker handlägga ärenden. Politiker ska diskutera ”vad”, och vi tjänstemän ”hur”, säger Emina Kovacic.

Att arkitekter och arkitektur spelar roll i samhällsutvecklingen är väl förankrat. 2018 beslutade Sveriges riksdag om en ny politik för gestaltad livsmiljö och för en samlad nationell arkitekturpolicy. Utöver det håller regeringen på med en förstudie om nationell fysisk planering där en av frågorna man tittar närmare på är tillgången på planeringskompetens på kommunerna. Samtidigt pågår i landets kommuner ett stort arbete med att ta fram egna arkitekturpolicyer.

Tjänstepersoner som Arkitekten pratat med upplever dock att politiker och chefer saknar kunskap om vad arkitekten har för roll och vad den tillför. En av dem är en stadsarkitekt som vill vara anonym, som jobbar i en av landets mindre kommuner, vars tjänst nu hotas att minimeras och förvandlas till att i stället bara jobba med detaljplaner.

– Det känns oroväckande att min närmsta chef inte har kunskap om vad jag har för utbildning och kompetens eller vad min roll innefattar. Samtidigt sitter kommunen redan med vitesärenden i en kulturarvsmiljö där chefer och politiker fattat beslut som jag inte blivit inkopplad i och som jag uppenbart hade kunnat påverka, säger personen och beskriver stadsarkitektens roll i småkommuner som kanske särskilt utsatt:

– Att ta bort stadsarkitekter känns allvarligt. Politiker och chefer ser oss som någon form av bromskloss, och det är ju inte alls det som är rollen. Det kommer att bli ett stort problem om vi har politiker som styr som inte har någon aning om vad en arkitekt gör. Chefer och politiker måste stötta arkitekter, det är ju till och med ett lagkrav.

En tillfällig padelhall är ett av exemplen där nämnden i Upplands-Bro beviljat bygglov trots tjänstemännens rekommendation att avslå.

Upplands-Bro i granskning

I artikeln om Upplands-Bro, som publicerades den 7 september i år, har Arkitekten granskat majoriteten av Upplands-Bro kommuns ärenden gällande bygglov och strandskyddsdispens som varit uppe i bygg- och miljönämnden under mandatperioden 2019 – våren 2022.

Vid en sammanställning visade det sig att nämnden i ett 50-tal fall under perioden har trotsat tjänstepersonernas utredningar och fattat egna beslut tvärtemot vad professionen föreslagit. Besluten bedöms av en oberoende expert strida mot gällande lagstiftning.

Fler än var tredje medarbetare på samhällsbyggnadskontoret slutade den senaste mandatperioden.

Det är inte bara bland arkitekter i kommuner det finns en frustration över hur man upplever den politiska debatten. Den finns bland många av Sveriges akademikers centralorganisations (Saco) medlemmar. Mot bakgrund av att det länge funnits ett starkt stöd i förbunden för att lyfta frågor kring vikten av kunskap, forskning och demokrati, genomförde Saco inför riksdagsvalet i år en undersökning på ämnet. Av 1 038 tillfrågade akademiker svarade 87 procent att de anser att politiker i för liten utsträckning grundar sina beslut i fakta och utan att ta till vara på expertisen.

Helena Linde är förbundsjurist inom kommunrätt på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och säger att SKR bland annat erbjuder ledarskapsutbildning för att tillförlitliga relationen mellan politiker och tjänstepersoner för att skapa en grund för bra leverans. Hon har själv även suttit med i seminarier kring relationen mellan förtroendevalda och anställda med utgångspunkt från de kommunalrättsliga ramarna för det politiska ledarskapet.

– Jag förnekar inte att det finns problem på det här området. Men det finns ingen rättslig garanti för tillgång till professioner i alla delar, förutom den på tillgång till arkitektkompetens. Och den har inte sista ordet i en politisk styrd organisation, säger hon.

Samtidigt poängterar hon vikten av både politiska och professionella bedömningar, som ju en demokrati är uppbyggd på och där bägge delarna ska finnas.

– Det är viktigt att förstå den andres och sin egen uppgift, även på den professionella sidan. Samtidigt måste man kunna prata med varandra och ha respekt för varandras roller, säger Helena Linde.
SKR erbjuder även utvecklingsprogram i samspelsfrågor, seminarier om rättsliga förutsättningar för de relationer som finns och vad som är en bra förutsättning för att kunna prata med varandra.

Att få rätt kompetens till förvaltningsnivå är en otrolig kritisk fråga för hela den offentliga sektorn.

Helena Linde, förbundsjurist på Sveriges Kommuner och Regioner.

Men det finns även andra aspekter som komplicerar frågan, menar Helena Linde.

– Att få rätt kompetens till förvaltningsnivå är en otrolig kritisk fråga för hela den offentliga sektorn. Det är ont om människor med rätt utbildning på rätt ställe och svårt att rekrytera. Det gäller också politiken och deras ansvar att skaffa bra folk.

Den beskrivningen stämmer med resultatet av en kartläggning från förra året, framtagen av Sveriges Arkitekter. Den visar att var sjunde kommun i dag har en färdig arkitekturpolicy, vilket är en ökning med 50 procent sedan 2019. Men i samma undersökning var det endast häften av kommunerna som uppgav att de har en stadsarkitekt, och endast sex av tio kommuner uppgav att de har en anställd arkitekt för att uppfylla arkitektkravet i plan- och bygglagen (PBL).

Enligt förbundet behövs både en arkitekturpolicy och en arkitekt i en nyckelroll, som kan ha ett helhetsansvar och gå mellan förvaltningarna, för ett framgångsrikt strategiskt arbete och en tydlig gemensam linje i hela kommunen.

– Vi ser att det händer mycket i kommunerna nu, men det är en bit kvar. Flera stadsarkitekter behöver rekryteras och plan- och bygglovskontoren förstärkas. Många kommuner saknar tillräcklig arkitektkompetens i form av exempelvis stadsarkitekter, bygglovsarkitekter, landskapsarkitekter och planeringsarkitekter, säger Margareta Wilhelmsson, samhällspolitisk chef på Sveriges Arkitekter.

För bättre arbetsmiljö i kommunerna och ett bättre slutresultat i den byggda miljön lyfter Emina Kovacic ett kollektivt ansvar.

– Det handlar om chefer som inger mod i medarbetare, politiker som inväntar fakta och en allmänhet som är kritisk och bevakar sin närmiljö och ifrågasätter. För dem som jobbar med planering handlar det om att jobba ännu mer med dialog i tidiga skeden, säger hon.

Emina Kovacic lyfter ett exempel från sin egen kommun Karlshamn, som visar hur även ett litet avsteg från en detaljplan kan få samhälleliga konsekvenser. Byggnadsnämnden beviljade under 1980- och 1990-talen mindre avvikelse tre gånger vid ombyggnad av en torgpaviljong från 1967, ritad av Hanna Victorsson.

Det hela resulterade i att byggnadens ursprungskvalitet helt försvann, byggnaden fick rivas och en ny paviljong byggas upp. Emina Kovacic menar att samtliga parter som var involverade i ärendet, från byggnadsnämnd till stadsarkitekt, bygglovsarkitekt och allmänhet, hade kunnat göra mer.

– Vi som jobbar med dessa frågor har ett stort ansvar här. En avvikelse kan alltid öppna upp för en ny avvikelse, som i slutändan blir en stor förändring. I detta fall blev det hela en samhällsekonomisk förlust, en historieförlust och en arkitektonisk förlust för staden, säger Emina Kovacic.

  • Känner du dig orättvist behandlad på din arbetsplats och är i behov av stöd? Sveriges Arkitekters jurister hanterar enskilda ärenden och stöttar anställda som drabbats på olika sätt. Hör av dig till jurist@arkitekt.se.

Mer att läsa