Gå till innehållet
Gå till startsidan

Sveriges Arkitekters bransch- och medlemstidning

GRANSKNING: Här kör politikerna över tjänstemännen om bygglov och strandskydd

Fler än var tredje medarbetare på samhällsbyggnadskontoret i Upplands-Bro har slutat den senaste mandatperioden. Enligt oberoende experter fattar högt uppsatta politiker beslut som strider mot lagen. ”Skolexempel på ren och skär korruption”, säger en expert till Arkitekten.

Arkitekten har granskat majoriteten av Upplands-Bro kommuns ärenden gällande bygglov och strandskyddsdispens som varit uppe i bygg- och miljönämnden under den senaste mandatperioden (2019 – våren 2022). Vid en sammanställning visade det sig att nämnden, bestående av lokalpolitiker från samtliga riksdagspartier utom Miljöpartiet, i ett 50-tal fall under perioden har trotsat tjänstemännens utredningar och fattat egna beslut tvärtemot vad professionen föreslagit.

– Man upplever att man inte blir tagen på allvar, personer har blivit uthängda privat och tjänstemän lägger ner mycket tid och arbete på något där politikerna ändå bara gör som de vill, säger en tidigare anställd tjänsteman som vill vara anonym.

I majoriteten av fallen har politikerna beslutat att bevilja bygglov (ärenden som bedöms utifrån plan- och bygglagen, PBL) samt beviljat dispens från strandskyddet (som bedöms utifrån Miljöbalken) trots att tjänstemännen föreslagit avslag med hänvisning till gällande lagstiftning.

Arkitektens genomgång visar även att politiker inom bygg- och miljönämnden själva skrivit tjänstemannayttranden som de senare fattat beslut om i nämnden, ärenden som i några fall aldrig utretts av tjänstepersonerna i fråga.

– Min uppfattning är att tjänstemän inte längre orkar, vill eller vågar säga emot nämnden, säger en annan tidigare anställd i kommunen, som också vill vara anonym.

Carl-Gustaf Hagander är före detta tekniskt råd vid Mark- och miljööverdomstolen, där han jobbat i åtta år, och har tidigare varit länsarkitekt i Södermanlands och Stockholms län. Han har även gett ut boken PBL: En handbok om nya PBL och samhällsbyggande, från 2020.

Carl-Gustaf Hagander, arkitekt och PBL-expert.

Han menar att plan- och bygglagen, PBL, inte är helt enkel att tillämpa då lagstiftningen ofta är allmänt hållen och innehåller många bedömningsfrågor. Vissa förutsättningar ges direkt av lagtexten, i andra fall har förutsättningarna preciserats genom rättsfall från mark- och miljööverdomstolen.

Enligt Carl-Gustaf Hagander, som gått igenom de ärenden som Arkitekten granskat, är fallen i Upplands-Bro anmärkningsvärda, även om han sett liknande företeelser i andra kommuner.

Nämnden i Upplands-Bro verkar inte ta lagstiftningen på allvar och undergräver därmed förtroendet för PBL.

Carl-Gustaf Hagander

 – Det som sticker ut är att det är så pass många beslut och där man så starkt går emot tjänstemännen. I bedömningsfrågor kan man tycka olika, det är inget konstigt. Men när det finns rättsfall om en fråga förutsätts det att kommunen följer dessa. I många fall har tjänstemännen på ett tydligt sätt redogjort för juridiken. Trots detta har politikerna inte följt tjänstemannaförslaget utan beslutat om motsatsen, säger han och fortsätter:

– Nämnden i Upplands-Bro verkar inte ta lagstiftningen på allvar och undergräver därmed förtroendet för PBL, säger han. 

Tre exempel där nämnden fattat beslut tvärtemot tjänstemännen:

Sommaren 2021 fattade nämnden beslut om att bevilja bygglov för ett hus som avviker 247 procent från största tillåtna bruttoarea i gällande områdesbestämmelser. Tjänstemännen ansåg att avvikelsen var för stor (normalt sett kan det handla om en avvikelse på upp till 20 procent för att den ska betraktas som liten).

Samma sommar fattade nämnden beslut om att tillåta ett nybygge av en tillfällig padelhall för tio år, trots att tjänstemännen menade att bygget dels avviker för mycket från detaljplanen, dels ligger i för nära anslutning till Mälarbanan, en transportled där farligt gods transporteras, enligt länsstyrelsens riktlinjer.

2020 fattade nämnden beslut om att bevilja bygglov för ett plank runt en förskola som totalt skulle vara 64 meter långt och till en övervägande del cirka 2,5 meter högt. Detta trots att tjänstemännens utredning visade att planket avvek från gällande detaljplan eftersom det skulle placeras på så kallad prickad mark, som inte får bebyggas, liksom att avvikelsen inte kunde betraktas som liten.

Börje Wredén (L), ordförande i bygg- och miljönämnden, som själv lagt fram dessa förslag till beslut och varit med och fattat besluten i nämnden, anser ändå att nämnden fattat rätta beslut. 

Hur tänker du kring att nämnden gått emot tjänstemännen i så många som ett 50-tal fall under mandatperioden?

– Allt är ju relativt, jämför man med en del andra kommuner kanske det är många. Det är ett uttryck för att vi är en myndighetsnämnd. Utrymmet för att ligga lågt eller driva ett politiskt spel finns inte alls, här måste nämndens ledamöter ta ställning. Det är väl ett uttryck för att vi tar det på allvar. Självklart är det så att nämnden i de här fallen har gjort rätt och tjänstemännen haft fel, så är det. Men man behöver inte överbetona problematiken i detta, säger Börje Wredén.

Börje Wredén (L), ordförande bygg- och miljönämnden.

Kommunpolitiker väljs direkt av medborgarna vilket betyder att medborgarna ska ha stora möjligheter att påverka och kontrollera hur kommuner utför sina uppdrag. För att bereda och genomföra politikens beslut behövs offentligt anställda, alltså tjänstemän med specialiserade professioner, med uppgift att hjälpa politikerna att bereda och verkställa deras olika beslut för att de ska vara rättssäkra. PBL ställer krav på att kommunen ska ha tillgång till arkitektkompetens, ett ovanligt krav jämfört med andra lagar som kommunen måste följa.

– Sammantaget visar dessa exempel att ordföranden och majoriteten i kommunens byggnadsnämnd tar väldigt lättvindigt på gällande lagstiftning och liknande rättsfall. Bygglov beviljas i strid med gällande detaljplaner med avvikelser som aldrig skulle godtas vid en rättslig prövning, säger Carl-Gustaf Hagander.

Han bedömer att flera av fallen vid en prövning sannolikt skulle anses som olagliga. 

Fram till 2011 var det upp till länsstyrelsen att utöva tillsyn över plan- och byggnadsväsendet i länet. Länsstyrelsen med landshövdingen i spetsen kunde då agera för att strama upp lagtillämpningen. Men länsstyrelsens tillsynsansvar försvann 2011 och sedan dess är det enbart grannar och andra berörda som kan skapa rättning i leden genom att överklaga bygglovsbeslut. 

Det här är exempel på när rättssamhället inte fungerar.

Carl-Gustaf Hagander

– Det här är exempel på när rättssamhället inte fungerar. Det visar hur makt korrumperar och det är inte bra för någon eftersom man fattar rättsosäkra beslut, säger Carl-Gustaf Hagander.

Han menar att tilltron till såväl lagstiftningen som politiken skadas genom att liknande situationer bedöms på olika sätt. 

– I de flesta fallen beviljades bygglov i strid med lagen, vilket kan drabba såväl viktiga allmänna intressen som grannar och andra som är direkt berörda, säger han.

Hur långt kan politiker gå?

Vi frågade Karin Hultman, enhetschef på rättsavdelningen vid länsstyrelsen i Stockholm.

Vilka prövningar kan länsstyrelsen göra i frågor om bygglov och strandskyddsdispenser?

– I frågor om bygglov krävs att någon sakägare, till exempel en granne, överklagar ett beslut för att det ska komma upp till prövning hos länsstyrelsen. Vad gäller beslut om dispens från strandskyddet skickas samtliga kommunala dispensbeslut till länsstyrelsen som har en statlig kontrollfunktion inom vilken vi granskar samtliga ärenden och fattar delbeslut om att en överprövning ska ske när det finns skäl att anta att kommunen inte har följt gällande rätt.

Hur beslutar ni om vilka strandskyddsärenden som ska överprövas? 

– Vi granskar alla ärenden för att se att lagstiftningen har tillämpats på rätt sätt. Om tjänstemännen har gått emot nämndens beslut kan det absolut vara en indikation för oss att granska underlaget lite mer noga. Sådana fall, men även andra fall med gränsdragningsproblematik, blir föremål för föredragning hos oss, det vill säga att handläggaren tar hjälp av jurist och beslutsfattare för att ta ställning i om ärendet ska tas in för överprövning eller inte. Oavsett ärende gör vi vår egen bedömning och upphäver sådana beslut där en kommun anses ha tillämpat lagen på ett felaktigt sätt. 

Arkitekten har även granskat det omstridda ärendet på fastigheten Lindormsnäs 1:5 i kommunen, som även lokaltidningen Mitti rapporterat om. Det hela började när företaget CR Concrete Recycling AB 2018 anmälde att man avsåg fylla ett grustag på fastigheten år 2018, för att senare bygga en konferensanläggning på platsen.

Genom åren har avsikten med Lindormsnäs 1:5 förändras från företagets sida, och enligt kommunens handlingar vill företaget fylla täkten med schaktmassor. Men då fastigheten ligger inom ett vattenskyddsområde som förser flera bostadsområden med dricksvatten, samt att det delvis lyder under strandskyddsbestämmelser, har tjänstemännen flertalet gånger motsatt sig verksamhet på fastigheten. 

Genom kommunens visselblåsarfunktion inkom i april 2021 en anmälan om jäv gällande Lindormsnäs 1:5 och en extern part, det internationella revisions- och rådgivningsföretaget KPMG, utredde ärendet som blev klart i april i år. I den slutliga rapporten framkom bland annat att en högt uppsatt politiker för Moderaterna i kommunens bygg- och miljönämnd arbetar som projektchef för ett entreprenörsföretag som har uppdrag hos ägarföretaget på Lindormsnäs 1:5. Det framkom även att politikern och fastighetsägaren har en privat vänskapsrelation. Utredningen, som Arkitekten tagit del av, kom fram till att politikern, som trots detta suttit med och fattat beslut om verksamheten på fastigheten, kan anses som jävig.

Trots att utredningen blev klar i april 2022 har kommunstyrelsen inte redovisat den för anställda i kommunen, erfar Arkitekten. Utredningen har heller inte diarieförts. Flera medarbetare och politiker inom kommunen kände varken till anmälan, utredningen eller resultatet, när Arkitekten frågade.

– Nej, det kände jag inte till, det är ingen som har redovisat något sådant för vare sig mig eller mina kollegor, säger Camilla Janson (S), kommunalråd i Upplands-Bro.

– En sådan rapport har sannolikt betalats med skattepengar och då förväntar jag mig att den också ska redovisas, men det har inte gjorts mig veterligen, säger Sara Ridderstedt, gruppledare för Miljöpartiet.

Sara Ridderstedt (MP), gruppledare.

Börje Wredén (L), ordföranden för bygg- och miljönämnden, säger att han är medveten om jävsutredningen då även han själv utreddes i samma ärende, men där utredningen kom fram till att det inte förelåg något sådant förhållande. Han ifrågasätter utredningens legitimitet eftersom den tillsattes utifrån en visselblåsarfunktion som enligt honom inte skulle ha trätt i kraft förrän 2022. 

– Man tog sig friheter att gå in och pröva nämndens arbete och de förtroendevalda utifrån den här visselblåsarfunktionen fast det inte fanns några beslut om att det skulle kunna göras ännu. Jag tror alla i kommunstyrelsen utgick från att det skulle vara först 2022 som den skulle införas. Så det var ett underhandsbeteende som tjänstemännen tydligen fortsätter med, eftersom du som journalist nu har tillgång till den, säger Börje Wredén.

Enligt honom har bygg- och miljönämnden inte fått utredningen skickad till sig. Dock säger han att han själv har läst utredningen. Han anser inte att han har något ansvar i frågan utan menar att varje ledamot själv bär ansvaret för att anmäla sig själv som jävig om ett sådant förhållande uppstår. Varje ledamot kan också yrka på att nämnden ska ta ställning i en jävsfråga.

Så du tycker det är rätt att den här personen deltar i möten och fattar beslut om verksamheten på en fastighet där han själv jobbar?

– Det gör han inte. Nämnden har också framfört att han inte hade en sådan ställning i sitt företag att det förelåg jäv, säger Börje Wredén. 

Olle Lundin är professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, oberoende expert inom Europarådets övervakning av den kommunala självstyrelsen från och med 2013 och adjungerad särskild ledamot i Kammarrätten i Stockholm. Enligt honom är jävsituationen i Upplands-Bro olaglig.

Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt.

– Det här är ett skolboksexempel på ren och skär korruption. Det är kriminellt beteende där en åklagare skulle kunna väcka åtal om tjänstefel, säger Olle Lundin. 

Det här är ett skolboksexempel på ren och skär korruption. Det är kriminellt beteende.

Olle Lundin

Det är dock inte ovanligt att det går till på liknande sätt i flera kommuner och i synnerhet inom bygglovsområdet, som enligt Olle Lundin är mer utsatt för korruption. 

– Det finns ofta mycket pengar här från till exempel fastighetsaffärer som kan vara mycket värt för kommunen. Just inom PBL-sektorn har man ofta utvecklat en tradition av egna regler där det är vanligt att politiker och högre tjänstemän har egna byggföretag. Det är en grogrund för korruption, men så här går det till, även om det är anmärkningsvärt.

Samhällsbyggnadskontoret i Upplands-Bro har runt 100 anställda. Under den gångna mandatperioden har totalt 39 medarbetare på samhällsbyggnadskontoret slutat, även inräknat chefer. Bara under förra året slutade 17 personer (vilket då motsvarade 15 procent), siffror som kommunen inte velat lämna ut till Arkitekten med hänvisning till sekretess för rikets säkerhet, men som lämnades ut efter överklagande till Kammarrätten.

– Att 15 procent slutade under förra året är normalt skulle jag säga, covid gjorde att man satt mycket hemma, tappade kollegor och kanske den anledningen man hade till att inte söka nytt jobb. Vi sitter i stockholmsregionen, det är en het marknad och eftersökta personer. Jag ser inget konstigt med det på så sätt, säger Thomas Lenell, samhällsbyggnadskontorets chef.

I avslutningssamtal som hållits med samtliga som slutat, har det enligt en källa med insyn i kommunens arbete framkommit att nästintill samtliga personer angett den psykosociala arbetsmiljön som grund till sitt avslut. Uppgifterna stöds av en extern rapport som beställdes inom kommunen men som aldrig slutfördes.

– Jag har inte för avsikt att diskutera vad de medarbetare som slutat och arbetat mot myndighetsnämnden har fört fram för anledningar i sina avslutningssamtal, då de utlovas sekretess i dessa. Däremot är det ingen hemlighet att det delvis varit en utmanande relation mellan begränsade delar av kontorets personal och myndighetsnämnden under denna mandatperiod, säger Thomas Lenell.

Gruppledaren Sara Ridderstedt (MP) säger att det i flera fall har handlat om ledande politiker som på ett eller annat sätt utnyttjat sin roll.

Tjänstepersoner har känt sig kränkta, kritiserade, påhoppade, obekväma…

Sara Ridderstedt

– Tjänstepersoner har känt sig kränkta, kritiserade, påhoppade, obekväma och sett svårigheter med att sköta sina uppdrag och att ens medverka på sammanträden, säger hon.

Camilla Janson (S) har själv tagit upp frågan om de upplevda arbetsmiljöproblemen med kommunstyrelsen.

– Jag har aldrig varit med om en sådan här kultur som det skapats under den senaste mandatperioden. Det har blivit en tystnadskultur där man är rädd att gå ut offentligt med sitt namn. Det drabbar rättssäkerheten men också kommunens varumärke såklart, säger hon.

Ordförande för bygg- och miljönämnden, Börje Wredén (L), känner inte igen sig i bilden att medarbetare ska ha känt sig kränkta och överkörda.

– ­­Det stämmer inte alls som jag ser det. Enskilda personer kan förstås agera på ett olämpligt sätt och raljera på olika sätt, men bilden som du beskriver tycker jag är helt fel. 

Men det här är personer som har slutat som jag har pratat med och som själva har nämnt dessa orsaker.

– Det måste vara ett felslut. Om de känner sig överkörda för att nämnden fattar ett annat beslut så bör de tänka till en gång till om de förstår sin uppgift och förstår nämndens ansvar. 

Upplands-Bro kommun har nyligen utlyst flertalet vakanta tjänster, däribland en planarkitekt, plankoordinator och en miljöchef. 

– Förutom det djupt mänskliga så drabbar detta verkställigheten och är ett resursslöseri med våra skattepengar. Det är svårrekryterade personer som planarkitekter och ingenjörer som har slutat. Att hela tiden rekrytera nya är dyrt, dessutom är det svårt att jobba samhällsnyttigt när man inte har ett ledarskap som fungerar, säger Sara Ridderstedt (MP).

Hon anser att kommunstyrelsen, där M, KD, C och L har utslagsröst, inte har tagit sitt ansvar. Oppositionspartierna lämnade därför i våras in ett ledamotsinitiativ till kommunstyrelsen med krav om en extern utredning om orsaken till den höga personalomsättningen och för att hitta en handlingsplan framåt. I mitten av augusti låg ärendet fortfarande under beredning.

– När så många medarbetare väljer att avsluta sin anställning är det en oerhört allvarlig signal på att det råder svåra missförhållanden. Vi behöver ordning och reda i beslutsfattandet och en fungerande arbetsmiljö för förtroendevalda och tjänstepersoner, säger Sara Ridderstedt.

Fredrik Kjos (M), kommunstyrelsens ordförande.

Fredrik Kjos (M), kommunstyrelsens ordförande, har avböjt telefonintervju men skriver i ett sms till Arkitekten: 

”Över tid är det fullt normal omsättning av personal på sbk i kommunen. Att det varierar enstaka år är fullt normalt. Jag vill passa på att rikta ett tack till tidigare medarbetare samtidigt som jag önskar alla lycka till i deras nya uppdrag. Jag har fullt förtroende för att de politiker som sitter i BoM fattar kloka och genomtänka beslut och att de alltid har kommuninvånarna bästa i fokus när beslut fattas.”

Arkitekten har även sökt politikern som blivit utredd för jäv.

Mer att läsa