Gå till innehållet
Gå till startsidan

Sveriges Arkitekters bransch- och medlemstidning

Stor ökning av antalet kommuner som har en policy för arkitektur

Antalet kommuner med en egen arkitekturpolicy har ökat med drygt 50 procent, visar en undersökning från Sveriges Arkitekter. Bland nykomlingarna finns bland andra Borås och Stockholm.

44 av Sveriges totalt 290 kommuner har en arkitekturpolicy och ytterligare 102 kommuner har en policy på gång. Motsvarande siffror 2019 var 29 respektive 83 stycken. Källa: Sveriges Arkitekter

Sveriges Arkitekter fortsätter att följa förekomsten av arkitekturpolicyer i landets kommuner. I dagarna publiceras en kartläggning från 2021. Jämfört med senaste mätningen två år tidigare, har antalet kommuner med en färdig arkitekturpolicy ökat från 29 till 44. Det innebär att var sjunde kommun nu har en arkitekturpolicy. Många uppger dessutom att de är på gång med att ta fram en.

– Svaren pekar på att siffran är uppe i hundra om bara två år, säger Margareta Wilhelmsson, samhällspolitisk chef på Sveriges Arkitekter och den som har ansvarat för kartläggningen.

Hon ser ökningen som mycket positiv, eftersom hon menar att en väl förankrad arkitekturpolicy är kommunens viktigaste verktyg för en bättre byggd miljö där arkitektur- och kvalitetsfrågor får ökad tyngd.

– Det blir något som alla aktörer behöver förhålla sig till redan från början i olika processer i kommunen. Det blir också ett redskap för att förverkliga ambitioner om goda livsmiljöer för alla invånare.

Margareta Wilhelmsson, Sveriges Arkitekter.

En erfarenhet från arbetet med kartläggningen är hur viktigt det är just med en bred förankring. Undersökningen visar att drygt åtta av tio nuvarande policyer är beslutade av kommunfullmäktige eller ansvarig nämnd.

En av de kommuner som antog en arkitekturpolicy, eller arkitekturprinciper som det kallas här, under fjolåret var Borås. Men arbetet med att ta fram dokumentet har pågått i minst tio år, berättar Morgan Hjalmarsson (L), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden. Initiativet kom av att man såg att det saknades ett gemensamt förhållningssätt.

– Vi behövde någon form av stöd för såväl förvaltningar som entreprenörer och enskilda privatpersoner. Tjänstemännen har hela tiden gjort oss delaktiga i arbetet med policyn och den har politisk enighet, säger han.

Efter decennier av utflyttning växer Borås igen, de senaste åren med drygt 1000 invånare årligen. Runt 15 000 nya bostäder behövs inom de närmaste decenniet. Stadsarkitekt Richard Mattsson och hans kollegor ville presentera en policy som inte skulle vara ”massa snömös”, som han uttrycker det.

– Det är lätt att det bara blir fina ord, men då blir det ju inte ett konkret stöd. Vi började fundera över vad som är våra största utmaningar och hur de kan lösas.

Borås är en gammal industristad med många spår av bland annat textilindustrin. Precis som flera andra städer tampas Borås med barriärer, säger Richard Mattsson. Dels trafikerade vägar, men även andra, mer mentala hinder. Som exempel nämner han bostadsområdet Norrby, som är ett av de som polisen klassar som särskilt utsatta. Det ligger egentligen bara 300 meter från stadskärnan men för att ta sig emellan måste man passera ett för detta industriområde som upplevs som otryggt. Det leder till att området blir segregerat, ingen tar sig dit ”bara apropå”.

– För några år sedan var vi några som kläckte idéen som en serie av ”älgbroar” genom hela staden, ungefär som viltövergångar vid motorvägar. Det var mest på skoj, men jag och mina kollegor tog upp idéen och jobbade vidare på den.

Det resulterade i ett fokus på mellanrummen i stället för på byggnaderna. Efter många samtal och möten började det nya stadsbyggnadsprogrammet Staden vid parken växa fram. Grundtanken i det är en lång park som ska gå genom Borås från norr till söder, som en sammanhållande ådra. Parken kommer, när den är helt klar om 20 år, göra att människor kan ta sig till fots genom hela staden i en trygg, inbjudande, befolkad och grön miljö.

Borås bygger en fem kilometer lång park som går längs med hela staden från norr till söder.

– På det sättet garanterar vi mellanrummen först, innan nya byggnationer och områden växer fram. Alla måste förhålla sig till parken. Det blir också lättare och mer konkret att prata om arkitektur och stadsbyggnad när vi kan utgå från en gemensam grundtanke som alla kan förstå, säger Richard Mattsson.

Även Sverige största stad var en av de kommuner som i fjol antog en arkitekturpolicy. Stadsarkitekt Torleif Falk förklarar hur den växte fram från Stockholms nya byggnadsordning, som antogs året innan.

– Det är två systerdokument som hänger nära samman. Orsaken till uppkomsten är den stora tillväxt som pågår i Stockholm, kanske den största någonsin. Dokumentens mål är att värna kvalitet i kvantitet, säger Torleif Falk.

Förutom att vara kunskapsunderlag så innehåller arkitekturpolicyn ett metodstöd med ett antal frågeställningar som ska leda fram till en arkitektonisk idé. Tanken är att skapa samsyn och göra processerna mer effektiva men samtidigt kvalitativa. I verktyget kan såväl yrkes- som privatpersoner sätta projektet, oavsett om det handlar om en enskild byggnad eller ett större område, i sin kontext utifrån olika skalor genom teman som tid, plats, form och funktion.

– När det handlar om en så stor stad som Stockholm måste man både kunna se helheten och zooma in i detaljerna. Vi har redan märkt att arkitekturpolicyn gör oss som stad till en tydligare uppdragsgivare. I både uppdrag och tävlingar får vi nu mer precisa förslag från såväl byggaktörer som enskilda arkitekter, säger Torleif Falk.

OM undersökningen

224 av Sveriges 290 kommuner (totalt 75 procent) svarade på Sveriges Arkitekter kartläggning som skickades ut under våren 2021. Av dessa hade 44 kommuner en arkitekturpolicy och ytterligare 102 hade påbörjat arbetet med att ta fram en policy. I ett fåtal fall har Sveriges Arkitekter bedömt att de dokument som kommunerna refererar till inte uppfyller definitionen av arkitekturpolicy. I dessa fall redovisas inte kommunens eget svar, utan förbundets bedömning. Av de kommuner som inte håller på att ta fram en arkitekturpolicy uppges tidsbrist vara det vanligaste skälet.

EN arkitekturpolicy är enligt Sveriges Arkitekters definition ett samlingsnamn för ett framåtsyftande och övergripande dokument som uttrycker kommunens långsiktiga mål och strategi med riktlinjer och konkretioner för arkitekturen och den byggda miljön i kommunen. Det kan antingen vara kopplat till översiktsplanen eller vara en form av kommunal handlingsplan. Gestaltningsprogram i samband med detaljplaner för nya områden ingår inte i denna definition.

Sveriges Arkitekters rapport finns att läsa här.

Mer att läsa