Gå till innehållet
Gå till startsidan

Sveriges Arkitekters bransch- och medlemstidning

Vägen till en prisad policy

Stockholms första arkitekturpolicy togs fram redan i början av 2010-talet men det dröjde till år 2021 innan staden fick en policy som blev antagen av kommunfullmäktige – och som skulle komma att belönas med Planpriset.

Karolina Keyzer var stadsarkitekt i Stockholm 2010-2016. Ombyggnaden av Slussen. Torleif Falk är stadsarkitekt sedan 2016. Kajplats 6 av Ripellino arkitekter utsågs till Årets Stockholmsbyggnad 2022.

När Karolina Keyzer blev stadsarkitekt i Stockholm 2010 hade hon gjort karriär på Gert Wingårdhs kontor och haft ansvar för storprojekt som Victoria Tower i Kista.

– Jag blev uppringd av en headhunter, på uppdrag av stadsbyggnadskontoret, berättar hon.

I stadshuset ansåg vissa då att staden förlorat sin dragkraft. Inget som hade byggts på ett längre tag drog några turister. Det talades om att sätta Sveriges huvudstad på kartan.

Karolina Keyzer tackade ja till jobbet som stadsarkitekt efter visst betänkande.

– Under anställningsintervjun satt vi länge och pratade om arkitekturens möjligheter i Stockholm, minns hon och tillägger:

– Det är ett ärofyllt uppdrag, en jättefin fråga att få.

Ett av Karolina Keyzers första uppdrag från politiken blev att uppdatera byggnadsordningen, riktlinjer för arkitekturen, ett styrdokument som Stockholm haft i olika versioner sedan 1725. Den senaste var bilagd översiktplanen från 1999. I uppdraget ingick också att ta fram en policy, ett nytt strategiskt dokument för arkitekturen. 

Karolina Keyzer tog tag i uppgiften tillsammans med sina kollegor på stadsbyggnadskontoret.

– Vi ville utveckla det som en detaljplan och engagerade både de som hade väldigt stor sakkunskap, på bygglovs- och planavdelningen, och politiker och invånare. Vi hade en dialogutställning på Kulturhuset för att få till ett bredare samtal.

Det var Sveriges första arkitekturstrategi, som vi kallade den då. God arkitektur som tillförde stadslivskvalitet och trivsel var fokus.

Karolina Keyzer, stadsarkitekt i Stockholm 2010-2016

Resultatet blev Arkitektur Stockholm, en skrift med betoning på demokrati och arkitektonisk kvalitet. Arkitekturen beskrevs som en av stadens starkaste kulturbärare och nybyggnation skulle följa strikta riktlinjer.

– Det var Sveriges första arkitekturstrategi, som vi kallade den då. God arkitektur som tillförde stadslivskvalitet och trivsel var fokus, säger Karolina Keyzer.

– En annan viktig utgångspunkt var att se till helheten i stadsplaneringen, för att undvika så kallad ”frimärkesplanering”.

Men dokumentet gillades inte av exploateringskontoret. I ett remissvar skrev de att ”Exploateringskontoret ställer sig tveksamt till det remitterade förslagets ambition att detaljstyra genom ett stort antal så kallade riktlinjer”.

Arkitektur Stockholm omarbetades och ett nytt förslag, som exploateringskontoret var mindre kritiskt till, antogs senare av stadsbyggnadsnämnden och användes som styrdokument av stadsbyggnadskontoret.

Arkitektur Stockholm

  • Policyn eller strategin togs fram under början av 2010-talet. Betoning låg på arkitektonisk kvalitet och demokrati.
  • Antogs i stadsbyggnadsnämnden men togs aldrig upp i kommunfullmäktige.
  • Inarbetades 2017 i översiktsplanen, i komprimerad form.

Men då hade det hunnit bli valår, och flera partier gjorde politik av arkitekturen. Centerpartiet hade sin paroll om höghus i city, vilket gick emot policyn, och dåvarande Folkpartiet ville värna kulturarvet.

Policyn kom aldrig upp i fullmäktige och frågan lades i malpåse. Två år senare slutade Karolina Keyzer som stadsarkitekt, efter sex år på posten.

– Jag ville starta eget. Det året fyllde jag 50, och jag tänkte att det var ”nu eller aldrig”, säger hon.

Med sitt eget kontor arbetar hon i dag med projekt i bland annat Slakthusområdet i Stockholm och i Göteborg. Trots att den aldrig antogs i stadshuset är hon stolt över Arkitektur Stockholm.

– Vi lyfte arkitekturens roll, frågor om Stockholms identitet, och tillfällig arkitektur och konst som verktyg för stadsutveckling, säger Karolina Keyzer.

Det var de rödgröna partierna som vann valet 2014 och nu kom byggdebatten under en tid att domineras av bostadsbristen och storprojekt som Slussen och Nobelcenter.

I oktober 2016 fick Stockholm en ny stadsarkitekt.

När Arkitekten möter Torleif Falk på Malmskillnadsgatan en regnig försommardag, är han upprymd.

– Kolla, den här bron var tidigare en uppställningsplats för turistbussar. Men titta vad bra det blev, vilken vy man får över Sergels torg. Och från andra hållet ser man NK, Dramaten och längst bort Kaknästornet, säger stadsarkitekten.

Intill trappan mot Sergels torg står en röd paviljong, som påminner om den futuristiska byggnaden Bierpinsel i Berlin.

Den röda paviljongen vid Sergels torg, ritad av Marge arkitekter, var nominerad till Kasper Salin-priset 2021.

– Det är en medveten markör, som har en tydlig roll i stadsrummet, utan att vara jättestor. Sådana stadskompositionsfrågor diskuterar vi i policyn, säger han.

Torleif Falk hade tidigare jobbat som arkitekt på flera kontor och även som projektutvecklare på Stockholmshem och som byggeneral på Stockholms stad.

– Jag har jobbat nära politiken och på beställarsidan. Så jag har erfarenhet från alla roller, konstaterar han.

När Torleif Falk tillträdde var Stockholm i en intensiv byggfas. Strax före valet 2018 beslutade Stockholm stad att återuppta arbetet med arkitekturpolicyn och byggnadsordningen.

Men då hade debatten återigen skiftat karaktär. Ungefär samtidigt som Torleif Falk blev stadsarkitekt 2016 bildades Arkitekturupproret, en nätrörelse som lobbar mot modern arkitektur.

Gruppen fick genomslag i politiken. I flera kommuner började borgerliga partier driva frågan om mer klassisk, eller egentligen historiserande, byggnadskonst. Även i Stockholm. SD har varit drivande, men Joakim Larsson (M), som blev stadsbyggnadsborgarråd 2018, har också talat varmt om arkitektur som ”smälter in” i stenstaden.

Torleif Falk tycker att diskussionen är missriktad. Han tror att de som förespråkar klassisk arkitektur egentligen söker efter värme och omsorg i byggandet.

– Klassicistisk arkitektur är fantastisk på många sätt. Den byggde mycket på detaljer och hantverkskunnande. Men det är svårt att återskapa i dag, inte minst ekonomiskt, säger han och fortsätter:

– Om byggnadstekniken tar över och blir för rationell så kan den mänskliga faktorn gå förlorad. Men enligt mig finns det ingen stil som är bättre än någon annan, utan det handlar om hur den utförs.

Han och hans kollegor på stadsbyggnadskontoret bemötte opinionen i sitt arbete med den nya och nu prisade arkitekturpolicyn, Stockholms arkitekturpolicy. En bärande del kallas ”byggstenar”, ett slags metafor för arkitekturens sammansättning – från gatnätsplaneringen till husformerna och detaljerna.

En del av kapitlet om byggnaderna handlar om att ”lära av den klassiska ordningen”, med tydligt definierat sockelplan, fasad och tak.

– Vi kanske kan skapa en trygghet hos dem om att vi jobbar med en klassisk metod. Sedan behöver den inte utmynna i en klassicistisk stil, säger Torleif Falk.

En fin sak är att arbetet pågått under två olika majoriteter, och därför har bred förankring.

Torleif Falk, stadsarkitekt i Stockholm.

Policyn, ett dokument på 75 sidor, blev färdig 2021. Den ger konkreta råd, bland annat om hur kvarter kan utformas med olika grad av öppenhet, och hur ny arkitektur kan förhålla sig till den existerande stadsmiljön.

Även om vissa remissinstanser hade synpunkter, så fick den gehör i stadshuset. Dokumentet godkändes av alla partier utom SD.

– En fin sak är att arbetet pågått under två olika majoriteter, och därför har bred förankring. Den är också paketerad på ett kommunikativt sätt, så att den kan läsas av en bred målgrupp, säger Torleif Falk.

Flera arkitekturskribenter har dock varit skeptiska. En invändning som förts fram i Dagens Nyheter är att arkitekturpolicyn saknar skarpa krav och regleringar.

Men Torleif Falk slår ifrån sig kritiken.

Stockholms arkitekturpolicy

  • Antogs av kommunfullmäktige 2021 och är därmed styrdokument för alla stadens förvaltningar.
  • En bärande del är fyra så kallade byggstenar: staden, området, byggnaden och detaljen.
  • Policyn har även ett antal handfasta tips, från materialval till hur befintliga kvarter kan kompletteras.
  • Vann Planpriset 2022.

– Ibland kommer kritiken från håll som tycks sakna förståelse för processerna. Men svaret är väl att det är omöjligt att reglera hela Stockholm. Det här kunskapsunderlaget ger stöd till detaljplaneringen, och det är där man reglerar.

2022 vann arkitekturpolicyn och byggnadsordningen Sveriges Arkitekters planpris. ”Budskapet är allmängiltigt – att planera platsspecifikt och bygga med hög kvalitet för att skapa vackrare städer för framtida generationer”, löd motiveringen.

– Det var väldigt roligt för oss som har jobbat med det, och en fin bekräftelse, säger Torleif Falk.

Försommaren 2022 arbetade han och hans kolleger med att implementera och lära ut dokumentens innehåll. Samma dag som vi träffas ska han senare hålla ett föredrag i Posthuset på Vasagatan.

– Vi hoppas att de här dokumenten ska användas en lång tid framöver, sa dåvarande stadsbyggnadsborgarrådet Joakim Larsson, som också var med på konferensen.

Efter valet i september blev det en ny majoritet i Stockholms stadshus.

Om arkitekturpolicyer

44 av Sveriges 290 kommuner har en arkitekturpolicy, enligt Sveriges Arkitekters enkät från 2021. 102 kommuner uppgav då att de arbetar med en, och 78 svarade att de inte har en på gång. Mellan 2019 och 2021 har 15 fler kommuner fått en policy. 

År 2022 har ytterligare kommuner fått egna policyer, bland andra Eskilstuna vars nya arkitekturprogram antogs av stadsbyggnadsnämnden i april.

Mer att läsa