Gå till innehållet
Gå till startsidan

Sveriges Arkitekters bransch- och medlemstidning

Ukrainska arkitekter ska få utbildning om kulturarv

Arkitekter i Ukraina behöver kunskap och metoder för att arbeta med kulturarv. Detta enligt slutrapporten för det svensk-ukrainska projektet Framtidsbilder för Ukraina. Nu ska Sveriges Arkitekter vidareutbilda 24 arkitekter inom ramen för ett nytt EU-finansierat projekt.

I våras fick Sveriges Arkitekter 1,75 miljoner kronor för att driva ett projekt inom ramen för det europeiska projektet Ureherit, architects for heritage in Ukraine. En del av projektet innebär att vidareutbilda 24 ukrainska arkitekter i metoder för att utveckla städer, arbeta för hållbarhet och ökad medborgardemokrati och att kartlägga kulturarv.

Satsningen presenterades under slutseminariet för projektet Framtidsbilder för Ukraina då förbundsordföranden för det svenska och det ukrainska arkitektförbundet skrev under en intention om att fortsätta sitt samarbete i återuppbyggnaden av Ukraina.

– Vi skriver under att vi vill fortsätta samarbetet och se konkreta projekt. Genom det kompetensutvecklingsprogram vi nu lanserar och där vi kan utbilda ukrainska arkitekter som sen kan arbeta i de ukrainska kommunerna, gör vi mest nytta, säger Emina Kovacic, förbundsordförande för Sveriges Arkitekter.

Oleksandr Chyzhevskyi, ordförande för den ukrainska arkitektorganisationen, beskriver sökandet efter en ny ukrainsk identitet som en av de viktigaste frågorna att arbeta vidare med.

– Kriget har till stor del riktats mycket mot vårt ukrainska kulturarv. När Ukraina nu söker efter en ny nationell identitet, behöver vi både blicka tillbaka i historien och framåt mot ett mer hållbart och demokratiskt samhälle, säger Oleksandr Chyzhevskyi.

Under tio år före krigsutbrottet hade en reform genomförts i Ukraina som gett kommunerna mer självstyre, till skillnad från det tidigare centralstyrda systemet som var ett arv från Sovjet-tiden. En slutsats av projektet Framtidsformer för Ukraina är att den svenska modellen av planmonopol, i kombination med samordning mellan offentliga och privata initiativ, kan vara en inspiration för den reformering av planeringssystemet som nu pågår i Ukraina. Det samma gäller svenska metoder för återanvändning av befintliga resurser och medborgardialoger.

– Volymerna av förstörelse är gigantisk och behoven enorma. Den största utmaningen är därför att finansiera återuppbyggnaden. Men de ukrainska arkitekterna behöver också utbildas i ny teknologi och i att samarbeta med invånarna, säger Oleksandr Chyzhevskyi.

Olena Oliynyk, som är det ukrainska arkitektförbundets vice ordförande, har varit aktiv i arbetet med projektet Framtidsformer för Ukraina. Hon nämner också de ukrainska arkitekternas behov av att lära sig metoder för att kartlägga kulturarvet.

Olena Oliynik är vice president för den ukrainska arkitektorganisationen.

– Det kunskapsutbyte vi hittills haft har varit viktigt, vi lär av varandra. Men en stor utmaning är att det inte finns någon gemensam vision av hur landet ska se ut efter kriget. Arkitekternas uppgift blir att bidra till de visionerna, säger Olena Oliynyk.

Om Sveriges Arkitekters vidareutbildning för ukrainska arkitekter

Sveriges Arkitekters tar till den 31 januari in anmälningar till en vidareutbildning för 24 ukrainska arkitekter. Projektet sker inom ramen för det europeiska samarbetsprojektet Ureherit, architects for heritage in Ukraine och finansieras av det europeiska kulturprogrammet Creative Europe. Programmet genomförs som sex konferenser som börjar i Stockholm 11–15 maj 2024.

Projektet Framtidsformer för Ukraina sammanfattas i en digital utställning.

Mer om Ukraina

Mer att läsa