Ukrainska kollegor behöver få komma in i gemenskapen som finns på arkitektkontoren, skriver debattören.
Vi har under ett års tid kunnat följa Rysslands meningslösa anfallskrig i Ukraina. Den fullständigt hämningslösa förstörelsen. På Aktuellt berättade de häromdagen att vi är sämst i Europa på att hjälpa de som kommer hit från krigets Ukraina, in på arbetsmarknaden.
När jag sitter på ett kafé i Växjö och pratar med Daria, arkitekt med examen från universitetet i Kharkiv, slås jag av vilken tröskel hon har att ta sig över. Hon skriver kyrilliska och hon pratar ryska och ukrainska. Hon behöver lära sig ett helt nytt alfabet och ett helt nytt språk för att kunna ta sig in i det svenska samhället. Hon läser svenska för invandrare och uttalar de svenska orden bra, men ordförrådet är fortfarande begränsat. Hon förstår, men vi använder google translate för att undvika missuppfattningar. Hon är som arkitekter är. Brinner för att få komma in i gemenskapen på ett arkitektkontor och få använda sin kreativitet. Får hon den möjligheten kommer hon att prata flytande svenska före sommaren.
Hon är som arkitekter är. Brinner för att få komma in i gemenskapen på ett arkitektkontor och få använda sin kreativitet.
Hon kan säkert vara delaktig i projekten direkt. Hon behärskar Photoshop och Archicad och har tio års yrkeserfarenhet. Nuförtiden när många arbetar på distans lär det finnas disponibla datorer och arbetsplatser på de flesta lite större kontor. Efter ett par månader som praktikant kommer hon att tillföra kontoret mycket. Inte bara genom sitt yrkeskunnande utan också genom sin unika kulturella bakgrund.
Och en gång, när kriget är över, kommer de ukrainska arkitektkontoren behöva all hjälp de kan få från kontor utanför Ukraina. Förmodligen finns det ingen svensk arkitekt som kan prata ukrainska, men de svenska arkitektkontor som tagit emot en ukrainsk arkitekt på kontoret kommer snabbt att via Teams få igång det samarbete som kommer att krävas för återuppbyggnadsarbetet.
Sveriges Arkitekter erbjuder nu stöd till arkitekter och planerare i Ukraina genom projektet ”Framtidsbilder för Ukraina”. I projektbeskrivningen står bland annat att man ”ger stöd till arkitekter och planerare i Ukraina och i Sverige att reflektera över en långsiktig vision för återhämtningen av Ukraina efter kriget”. Det hjälper knappast arkitekter från Ukraina som behöver få jobb på ett svenskt kontor här och nu.
I projektet ”vill vi ge arkitekter i Ukraina en röst och en möjlighet att utrycka och kommunicera sin kunskap och förmåga att föreställa sig något bättre än den förstörelse kriget skapar”, står också i projektbeskrivningen. Det är säkert också bra, men jag tror att de ukrainska arkitekter som nu finns i Sverige behöver jobba som arkitekter, för att upprätthålla sin kompetens.
Sveriges Arkitekter och Ukrainas arkitektförbund NSAU borde hjälpas åt att förmedla kontakten mellan ukrainska arkitekter och svenska arkitektkontor, för att på så sätt underlätta för båda parter att hitta varandra. Hjälpa ukrainska arkitekter i Sverige in i arbete på kontoren och på så sätt förbereda uppbyggnadsarbetet i Ukraina efter kriget.
Olof Thedin är arkitekt SAR/MSA
