Nyheter

Trots ny arkitekturpolitik: Regeringen vill ha fler undantag från bygglov

23 februari 2018

Igår presenterade regeringen sin proposition för en ny arkitekturpolitik. Samma dag lade samma regering fram en lagrådsremiss om fler bygglovsbefriade åtgärder, ett förslag som sågats bland annat av – arkitekterna.

Annons
Annons
Foto Erik Ardelius

Bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson både presenterade en proposition och lät meddela om en lagrådsremiss den 22 februari.

På torsdagen lade bostadsminister Peter Eriksson (MP) fram regeringens förslag till lagändring som gör att det inte ska krävas bygglov för att på en byggnad inom detaljplanelagt område montera solceller och solfångare som följer byggnadens form. Det blir alltså ett ytterligare tillägg till tidigare beslutade undantag, däribland Attefallshusen från 2014 och mindre påbyggnader som balkonger från 2017.

Regeringen beskriver lagförslaget som ett steg i det pågående arbetet med att förenkla regelsystemet och därmed öka bostadsbyggandet.

Beskedet kom samma dag som Peter Eriksson tillsammans med ytterligare två ministrar, kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) och miljöminister Karolina Skog (MP) presenterade propositionen Politik för gestaltad livsmiljö. Det förslaget till riksdagsbeslut gäller nya formulerade mål för arkitektur, form och design (se nedan) och vid pressträffen som hölls på Arkdes underströks arkitektprofessionens roll.

– Arkitekterna kommer att få bättre förutsättningar att utföra sitt arbete och för att komma till tals, sa kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke till Arkitekten.

Arkitekten har tidigare berättat att de föreslagna undantagen från bygglov som regeringen nu vill införa sågats av flera remissinstanser, däribland Sveriges kommuner och landsting, Stadsarkitektföreningen och Sveriges Arkitekter.

Sveriges Arkitekter framhöll i sitt remissvar att undantag från bygglov inte är rätt väg att gå och skriver bland annat att ”Arkitektens expertis är nödvändig för att göra de bedömningar avseende planläggning, byggande och gestaltning som lagen stipulerar”.

Att regeringen valde att gå emot dessa remissinstanser förklarar Peter Eriksson med att regeringen bedömer att ytterligare steg mot en klimatomställning är brådskande.

– Det är uppenbart att bygglovsbefria solceller och paneler på tak och fasader kan bidra till att det går mycket snabbare än annars. Det kanske är hundratusentals hus som behöver solenergi och med den bemanning som finns på de kommunala planeringsenheterna kommer arbetet med detta att ta en stor del av deras tid. Bygglovsbefrielsen behövs för att klara av de större ärendena, säger Peter Eriksson till Arkitekten.

Vilken konflikt finns mellan att ena stunden lägga fram en ny politik som lyfter arkitekturens, formens och designens betydelse för den byggda miljön och andra stunden lägga fram förslag som syftar till att kringgå professionella bedömningar som ska värna det allmännas intressen?

– Jag tycker inte att det är en konflikt i det här. Vi har en överdriven planeringsiver i Sverige som jag tycker i vissa lägen hämmar den konstnärliga friheten. Det är viktigare att värna om nytänkande och kreativitet istället för enhetlighet inom byggande och planering, säger Peter Eriksson.

Regeringens förslag till nya nationella arkitektur-, form- och designpolitiska mål:

Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön.

Det ska uppnås genom att

  • hållbarhet och kvalitet inte underställs kortsiktiga ekonomiska överväganden,
  • kunskap om arkitektur, form och design utvecklas och sprids,
  • det offentliga agerar förebildligt,
  • estetiska, konstnärliga och kulturhistoriska värden tas till vara och utvecklas,
  • miljöer gestaltas för att vara tillgängliga för alla, och
  • samarbete och samverkan utvecklas, inom landet och internationellt.

Hela propositionen finns här.

Relaterade artiklar:

Gå till nästa artikel