Gå till innehållet

Tove Sjöberg: ”Det var som att bli en del av teatern”

Inredningsarkitekt Tove Sjöberg på Studio Feuer beskriver tjusningen med renoveringsprojektet Uppsala stadsteater som tog hem priset Guldstolen för bästa interiör på Arkitekturgalan.

– Man måste pröva sig fram och vara lite arkeolog. Då går det inte att inte vara mycket på plats – och det är så mycket roligare än att bara sitta vid datorn. Vi blev en del av teatern.

Så beskriver inredningsarkitekten Tove Sjöberg det fantastiska med att arbeta med renovering. Det blir naturligt att som arkitekt vara på plats ofta och mycket under projektets gång.

Trots att det talas mycket om omställning och att ta till vara och utveckla det som redan är byggt var Uppsala stadsteater det enda renoveringsprojektet som prisades vid Arkitekturgalan. Vad tänker du om det?

– Jag uppskattar att juryn för Guldstolen i år hade ansträngt sig för att hitta projekt där man jobbat med återbruk och att de också fått in många sådana förslag. Överlag tycker jag att det kunde vara ännu fler sådana projekt, eftersom vi måste jobba mycket mindre med nybyggnation framöver.

Hur har ni jobbat med återbruk i vinnarprojektet?

– Vi har använt många gamla armaturer och detaljer och sparat fast inredning där vi kunnat. Det har varit ovanligt lätt att inte behöva tillföra nytt, då det funnits så mycket sparat på vinden och i andra utrymmen. Allt sparas som ”bra att ha” på en teater, det har funnits bra förutsättningar för återbruk. 

– Men projektet har pågått väldigt länge, vi började redan 2018. Och man lär sig eftersom. Alla lösningar skulle vi kanske inte gjort likadant idag, det gäller till exempel vissa materialval och lösningar där vi idag skulle ha tänkt mer på att de ska gå att demontera.

Foajén på Uppsala stadsteater med marmorpelare och -trappor och en muralmåling av Sven X:et Erixson. Armaturerna är från när byggnaden var ny 1950 då de hängde i den stora salongen. Nu har två av dem fått komma upp igen ute i trapphuset.

Uppsala stadsteater byggdes 1950, ritad av Gunnar Leche och beskrivs som en byggnad som då var kontroversiell för att den ritats i nyklassisk stil, inspirerad från 1920-talet. Hur har ni förhållit er till detta i ert arbete?

– Vi har flirtat med 50-talet men inte försökt att renovera fram någon viss tid eller stil. Vi har tagit inspiration från olika tidslager. Lokalen har aldrig varit trendig, marmorpelarna och trapporna finns där och är nu bara gamla och härliga. Det har gjorts flera renoveringar under åren, den senaste var 1985. Mycket av det som gjordes då var inte så hållbart och väldigt slitet, så vi har till exempel plockat bort trasiga undertak.

– Vi har utifrån det som fanns velat skapa Uppsalas kulturpalats, en dramatiserad miljö med mycket färg. Det ska vara en annan värld att gå till teatern.

Uppsala stadsteater har renoverats flera gånger sedan den invigdes på 1950-talet. Väggarmaturerna med bockade metallrör och glasglober är från en senare renovering och har på några ställen kunnat återfå sina platser i gamla skruvhål.

Hur skulle du mer beskriva ert tillägg och nya avtryck i teaterbyggnaden?

– Vi har städat och färgsatt. Genom åren är det mycket som bara blivit, allt eftersom byggnaden använts för verksamheten. Där fanns flera högtalarsystem varav det var ett som fungerade. Vi har försökt att framhäva det som redan fanns och som är fint. Vi har polerat, genom att till exempel plocka bort de gamla undertaken som fick det att se ut som kontorslokaler och tagit bort nystan av gamla kablar. Vi har också gjort om och slimmat några klumpiga ventilationslösningar. Förutom installationer, belysning och tak handlar det om måleri och möbler.

Vad har du mer fått med dig från teaterprojektet?

– Det var väldigt speciellt och konstigt att arbeta med teatern när hela kulturlivet var nedstängt under pandemin. Det var helt tomt, vi kunde använda den stora scenen för att montera ihop armaturer. 

– I början av projektet var jag där och tog en bild en sådan dag när det står en hel rad med rollatorer parkerade, och det där saknade jag sedan. När teatern öppnade igen och folk kom tillbaka stod rollatorerna där på rad igen – ibland är det barnteater och ibland hög medelålder på föreställningarna – och det var så fint att se.

Om Tove Sjöberg

  • Inredningsarkitekt utbildad på KTH och Konstfack med examen 2004.
  • Har jobbat med flera restaurangprojekt, bland annat Landet vid Telefonplan i Stockholm.
  • Har varit anställd på White arkitekter och på BSK arkitekter.
  • Startade eget tillsammans med två kollegor 2009 och har även undervisat på Konstfack.
  • Är aktiv i nätverket ACAN Sverige, Architects Climate Action Network.
  • Idag driver hon själv Studio Feuer. Uppdraget Uppsala stadsteater fick hon genom kontakter och i konkurrens med större kontor. ”Jag är glad att teatern vågade satsa på oss som inte gjort något i den här skalan förut. Det som gjorde det möjligt var att projektet genomfördes i etapper, eftersom verksamheten skulle kunna fortgå under renoveringen”, säger hon.

Mer om Arkitekturgalan 2023

Mer att läsa