Nyheter

Start för ny arkitekturpolitik

29 juni 2014

Regeringen har utsett Malmös stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson till utredare av en ny statlig arkitekturpolitik. Nu har han drygt ett år på sig att leva upp till det fullspäckade direktivet.

Annons
Foto Jonas Eriksson

Christer Larsson och kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth.

– De bara ringde och sa hej, vill du göra detta? Det var en stor överraskning men också en stor ära. Det här är viktigt, vi är det enda nordiska landet som inte har en modern arkitekturpolitik.  Det är vår tur nu. Och att jag får vara med om det, det är jättekul!

Vi träffar Christer Larsson efter en intensiv uppstartsdag på kulturdepartementet. Han har en hel kasse full med utredningar och rapporter.

– Jag måste börja med att läsa in, för att se vad som är gjort. Och lyssna jättenoga. Sen måste vi bestämma oss för vad det är vi ska göra och inte göra. För det är ett jättestort arbete, vi måste göra en avgränsning, säger han.

Annons

Kommittédirektivet är på tolv sidor och bär titeln Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design. Tretton punkter sammanfattar uppdraget.

– Direktiven är kloka, bra och känns moderna i sin utgångspunkt. Jag blir inspirerad av bredden och titeln. Gestaltad livsmiljö, det är ett bra begrepp som tar in mycket av frågorna vi jobbar med. Det handlar om människorna och människornas villkor. Stadsplanering är att facilitera människodrömmar, säger Christer Larsson.

Christer Larsson kommer att fortsätta att vara stadsbyggnadsdirektör i Malmö parallellt med sitt regeringsuppdrag. Staden har stolt gått ut med ett pressmeddelande om saken.

– Men jag var tvungen att stämma av med min chef att hon inte uppfattade  att jag tar politisk ställning. Det är viktigt för mig att vara opolitisk i mitt arbete, både här och i Malmö. Och jag uppfattar att direktiven är opolitiska i sin skrivning. Det här är inget man behöver göra partipolitik av. Alla är överens om att det behövs. Samtidigt uppfattar jag att Lena Adelsohn Liljeroth är genuint intresserad av de här frågorna. Och det är ju bra att ha en sådan kulturminister.

Till sin hjälp i utredningen kommer Christer Larsson att få två sekreterare, en expertgrupp från regeringskansliet samt någon form av referensgrupp.

– Jag måste nå ut till berörda, de ska känna att jag har en öppen attityd. För mig är det jätteviktigt att inte få kritik för att jag har glömt bort någon. Så jag vill gå ut brett och sen göra avgränsningarna. Almedalen blir ett jättebra tillfälle träffa så många som möjligt.

Annons

Den 1 oktober nästa år ska utredningen vara klar. På sista sidan i direktivet står att utgångspunkten är oförändrade kostnader för staten och att förslagen inte får innebära några ökade kostnader för kommun och landsting. Det är inget som avskräcker Christer Larsson.

– Jag är inte bekymrad över den formuleringen. Man kan ju tala om kostnader på kort eller lång sikt och kostnader i förhållande till värdeskapande. Det finns andra formuleringar som går åt andra hållet, säger han.

Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth säger att det behövs en helhetssyn och att staten ska ta ledartröjan. Hon var nöjd efter startmötet med Christer Larsson.

– Det gladde mig att han var så entusiastisk över att uppdraget är så brett, att det till och med innehåller hälsoaspekter. Till exempel, när somliga diskuterar fler gymnastiktimmar i skolan kanske det handlar om att barn ska kunna ta sig till skolan tryggare, cykla eller gå, att inte föräldrar behöver skjutsa? Den gestaltade miljön är mycket mer än bara huskroppen, det är hela omgivningen. Det gladde mig särskilt att Christer Larsson tycker att det är en spännande ingång.

Hur kom ni fram till att utse Christer Larsson till utredare?

– Han var med som föredragshållare på vårt första rundabordssamtal om arkitekturpolitik 2010 och han är också intressant för det han har uträttat i Malmö. Och så är han känd och har förtroende inom kåren. Han var tidigt ett namn på vår lista.

Annons

Håller du med om att arkitekturpolitiken inte är partipolitisk?

– Ja, det ska den rimligen inte vara. Vi bygger ju inte hus och miljöer för fyraårsperioder utan förhoppningsvis för 100-årsperioder, kanske ännu längre, så det måste ju stå över den politiken.

Vad händer med utredningen om det blir maktskifte?

– Direktiven har vi inte diskuterat med oppositionen, men jag kan inte tänka mig att det finns något i detta som de har invändningar på. Och jag har inte hört någon kritisk röst från oppositionen. Nyheten har bara tagits emot positivt.

I slutet av direktivet står att inga av Christer Larssons förslag får innebära några ökade kostnader för stat, kommun eller landsting. Är det rimligt?

– Det står alltid så, vad man än utreder. Sen inser alla att det kan tillkomma kostnader i senare skeden. Men utredaren får inte sätta upp en lista med x miljarder hit eller y miljarder dit. Det är inte hans uppgift att sätta en prislapp, och det kan vara skönt för honom att veta.

Annons

Christer Larssons att göra-lista:

● Utreda hur arkitekturområdet har utvecklats, vilka resultat det nuvarande handlingsprogrammet Framtidsformer gett och hur samhällsutvecklingen påverkar förutsättningarna.

● Föreslå hur en ny politik för arkitektur, form och design kan utformas.

● Föreslå hur arkitektur, form och design kan få ett ökat genomslag.

● Utreda hur arkitekturpolitiken utformats i några relevanta länder.

● Utreda hur statens, landstingens och kommunernas åtagande kan utformas till stöd för politiken och föreslå insatser för samverkan och dialog.

● Utreda offentliga beställares upphandlingskompetens och föreslå åtgärder för att stärka kompetensnivån.

Annons

● Föreslå hur kommunikation om arkitektur kan utvecklas så att frågorna uppfattas som angelägna av beslutsfattare och medborgare.

● Föreslå insatser för kunskapsutveckling inom hållbart samhällsbyggande i utbildningen på olika nivåer.

● Analysera de nationella målen för arkitektur-, form- och designpolitiken och vid behov föreslå nya.

● Föreslå lämpliga insatser för att uppnå målen samt utreda olika möjligheter för löpande uppföljning.

Bakgrund

Det nuvarande statliga handlingsprogrammet för arkitektur, form och design började gälla 1998. Förra mandatperioden tillsatte regeringen bland annat Delegationen för hållbara städer. I december 2009 lanserade Sveriges Arkitekter skriften ”Arkitekturpolitik för Sverige 2010–2015”. Det följdes av att regeringen år 2010 bjöd in till ett rundabordssamtal om arkitekturpolitik med representanter från branschen. År 2013 bjöd man in igen till ett samtal om arkitektur och bostäder.

Annons

Annika Jensfelt

Gå till nästa artikel