Nyheter

Riksarkitekten: Jag har en stark position

7 januari 2019

Helena Bjarnegård har tillträtt sin nya tjänst som Sveriges första riksarkitekt. Bakom sig har hon Boverkets sakkunniga arkitekter, antikvarier och jurister.

Annons
Annons
Foto Patrik Renmark

Helena Bjarnegård tillträdde som riksarkitekt den 1 januari.

Sveriges nya riksarkitekt Helena Bjarnegård håller sin första dragning för personalen på Boverket. I en paus passerar en av arkitekterna i åhörarskaran oss där vi står och väntar på vår tid för en intervju. Entusiasmen går inte att ta miste på.

– Det här är så bra, säger hon och kilar vidare.

Det är fler som vittnar om att riksarkitekten och Boverkets nya arkitekturuppdrag, att främja det statliga arbetet för arkitektonisk kvalitet, innebär en nytändning på myndigheten.

Annons
Annons

– Vi har ju alltid jobbat med arkitektur men sådan här kraft har det inte varit sedan jag började år 2007, säger Anette Löfgren, planeringsarkitekten som samordnar regeringsuppdraget och den grupp av arkitekter, planeringsarkitekter, byggnadsantikvarier och jurister som, utöver riksarkitekten, leder uppdragets olika delar.

När Helena Bjarnegårds dragning är slut strömmar alla ut. Boverkets generaldirektör Anders Sjelvgren är först fram till dörren mot trapphuset och försvinner med den tillfälliga riksarkitekten Christer Larsson och den tidigare ordföranden för Rådet för hållbara städer, Monica von Schmalensee i släptåg. Från 1 januari är det Helena Bjarnegård som axlar rollen som både riksarkitekt och ordförande i rådet.

När Helena Bjarnegård får frågan vad hon gjorde i oktober 2015 blir hon först lite ställd. Men hon finner sig snabbt. Hon var stadsträdgårdsmästare i Göteborg men hade också i allra högsta grad varit involverad i den statliga utredningen Gestaltad livsmiljö som Christer Larsson då lade fram.

– Jag satt i referensgruppen och höll workshops för att samla in kunskap till Christer. I Göteborg startade vi i staden ett arbete som ledde fram till den arkitekturstrategi som byggnadsnämnden nu har antagit, berättar Helena Bjarnegård.

Då hade hon inte en tanke på att riksarkitekten som utredningen föreslog en dag skulle bli hon själv.

Helena Bjarnegård är landskapsarkitekt utbildad vid SLU. Som riksarkitekt ska hon enligt regeringsuppdraget vara en inspiratör, motivatör och facilitator. Foto: Patrik Renmark

Annons
Annons

– I det ursprungliga förslaget skulle riksarkitekten vara på Statens fastighetsverk och ha en lite annan profil. Nu är det tydligare att rollen handlar om att skapa förutsättningar för andra, i hela skalan från stadsplanering till inredning och design. Det är mer intressant för mig, säger Helena Bjarnegård.

Hon kom in sent i rekryteringsprocessen som vid det laget dragit ut så mycket på tiden att Boverket tillfälligt anställt Christer Larsson själv. Pengarna fanns ju i 2018 års budget.

– Det var efter sommaren som Boverket hörde av sig. Jag hade inte sökt tjänsten men ringt och ställt frågor om den, säger Helena Bjarnegård.

Det har påpekats att riksarkitekten är den enda tjänsten med riks-titel som inte innebär att man är myndighetschef och att den position riksarkitekten har på Boverket, underställd generaldirektören, därför är svag. Men Helena Bjarnegård framhåller istället styrkan.

Riksarkitekten ersätter generaldirektören i detta sakområde, det är en stark position.

– Riksarkitekten ersätter generaldirektören i detta sakområde, det är en stark position. Och det finns många människor på ytterligare tre myndigheter, Riksantikvarieämbetet, Statens konstråd och Arkdes, som ska jobba tillsammans för arkitekturen. Riksarkitekten står inte ensam, säger hon.

Annons
Annons

Då hon även fått rollen som ordförande i det råd för hållbara städer som regeringen inrättade i december 2017, poängterar hon att ännu fler myndigheter ingår i nätverket.

De frågetecken som eventuellt fanns om ifall Boverkets satsning på arkitektur skulle få fortsatt stöd efter valet i höstas, har också rätats ut. Extraanslaget på 15 miljoner som myndigheten fick i 2018 års budget kvarstår i Moderaternas och Kristdemokraternas budget som antogs före jul. Storsatsningen, som man kallar det på Boverket, kan alltså fortsätta med full kraft. Förutom Helena Bjarnegård har ytterligare arkitekter rekryterats för att dra det offentligas strå till stacken för att uppnå målet för arkitektur som riksdagen antog i maj förra året.

– Våra åtta uppdragsledare har under hösten skapat nätverk med offentliga aktörer, branschen och akademin. Jag hoppas att vi under det första året också kan anordna en stor kongress. Vi vill få ut kunskap om att målet finns och lyssna in vilka hinder som finns när vi ska uppnå det. Och sen ska vi jobba stenhårt för att få bort hindren, säger Helena Bjarnegård.

Att hinder finns inom Lagen om offentlig upphandling, LOU, och inom Plan- och bygglagen, PBL, är redan givet. Helena Bjarnegård säger att konkreta exempel på förändringar kan vara en bättre tillämpning av LOU och en PBL bättre lämpad för långsiktig planering. Hon nämner också en breddad arkitektroll med helhetsperspektiv och ”grym koll på ekonomi och genomförbarhet”. Och så en förändrad kultur:

– En förändrad kultur handlar om hur vi i samhället värderar arkitektur, att det finns ett stort intresse, att vi är många som förstår arkitekturens kraft och att det kan genomsyra de miljöer vi bygger, från ax till limpa, säger Helena Bjarnegård.

De åtta uppdragsledarna inom Boverkets arkitekturuppdrag finns både i Karlskrona och på ett nytt kontor i Malmö där också riksarkitekten är stationerad. Foto: Patrik Renmark

Annons
Annons

När gruppen med de åtta uppdragsledarna på Boverket ansluter kring bordet radar de upp exempel på konkreta åtgärder. Närmast förestående är en webbaserad utbildningsinsats riktad mot politiken, en upplysning om att det spelar roll hur man gör i planering och byggande. Här kommer riksarkitekten och även Christer Larsson att medverka och Uppsala kommun ska berätta om sin arkitekturpolicy som antogs 2017. På gång är också metodstöd för bättre offentlig upphandling av arkitektur liksom vägledningar för gestaltning av både vård- och skolmiljöer.

Helena Bjarnegårds förhoppning är att Sverige ska bli ett föregångsland inom arkitektur, ett land dit andra kommer för att se och lära av både slutresultaten och processerna bakom. Hennes medarbetare fyller på med svar om vad de ser framför sig om tio år:

– Modigare och kunnigare beställare!

– Kunnigare politiker!

– Insikt i att arkitektur inte är något kosmetiskt som ska läggas på i slutet!

– Vi har en rad goda exempel att visa upp och lära oss av!

Annons
Annons

– Stabilitet i planeringen, att arkitekturen inte tappas bort på vägen!

– Att vi i Sverige allmänt kan mer om arkitektur och är stolta!

– Att man redan i grundskolan får lära sig mer om hur vi bygger, att det stora intresse som finns återfinns i utbildningsplanen!

Helena Bjarnegård är glad över sina medarbetares kunskap och engagemang. Och hon hoppas få övriga landets arkitektkår med sig på resan.

– Det handlar om framtidstro. Vi kommer att leverera, säger hon.

Boverkets uppdrag:

Boverket regeringsuppdrag är att samordna det nationella arbetet med arkitektur och gestaltad livsmiljö. Boverket ska öka kompetensen, inspirera och driva på utvecklingen för att offentliga och privata aktörer ska höja kvaliteten i det som byggs och skapa goda livsmiljöer.

Annons
Annons

Uppdraget är uppdelat i åtta områden:

  1. Samordna statliga myndigheters insatser.
  2. Följa utvecklingen och ge stöd till ArkDes
  3. Stödja länsarkitekterna.
  4. Vägleda kommuner och landsting.
  5. Följa och sprida rättsutvecklingen.
  6. Främja kvalitet i offentliga inköp och offentlig upphandling.
  7. Utveckla vårdens miljöer.
  8. Utveckla skolors och förskolors miljöer.

Källa: Boverket. Se hela regeringsuppdraget här.

Vägen fram till ny riksarkitekt:

Juni 2014: Malmös stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson får av kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) i uppdrag att utreda en ny statlig arkitekturpolitik.

Oktober 2015: Christer Larsson överlämnar utredningen gestaltad livsmiljö till kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) med bland annat förslaget att tillsätta en riksarkitekt på Statens fastighetsverk.

Våren 2016: Boverkets generaldirektör Janna Valik säger att Boverket vill ha ett utökat arkitekturuppdrag och blir påhejad av ytterligare 40 remissinstanser.

November 2017: Regeringens proposition dröjer men Boverket får 15 miljoner extra i budgeten och nya generaldirektören Anders Sjelvgren börjar utan direktiv att starta ett riksarkitektkansli i Malmö.

Annons
Annons

Februari 2018: Regeringen presenterar propositionen Politik för gestaltad livsmiljö. Riksarkitekten finns inte i propositionen men nämns vid presskonferensen apropå Boverkets nya arkitekturfunktion.

April/maj 2018: Boverket söker en riksarkitekt och 35 personer söker tjänsten.

September 2018:Rekryteringen har dragit ut på tiden och Boverket tillsätter Christer Larsson som tillfällig riksarkitekt.

Oktober 2018: Helena Bjarnegård presenteras som landets första ordinarie riksarkitekt.

Januari 2019: Helena Bjarnegård tillträder som riksarkitekt.

Annons
Annons

Annika Jensfelt

Relaterade artiklar:

Gå till nästa artikel