Kommuner får stöd att ta fram strategier för arkitektur
Nu lanserar Boverket sin utlovade vägledning som ska stötta kommunernas arbete med att ta fram egna arkitekturstrategier, även kallade arkitekturpolicyer.
– Det är extremt välbehövligt, jag ser fram emot att ta del av vägledningen, säger Johan Eriksson-Buhr, stadsarkitekt i Luleå.
Den nya vägledningen är ett resultat av det regeringsuppdrag som Boverket fick våren 2018 när propositionen Politik för gestaltad livsmiljö lades fram. Vägledningen består av tio exempel från olika kommuner och förklarar nyttan med en arkitekturstrategi, processen att ta fram den och vad strategin kan innehålla. Ett särskilt kapitel ägnas åt hur kommunen kan arbeta med olika intressen och krav som finns i Plan- och bygglagen, PBL. Boverket listar också för- och nackdelar med att låta strategin vara en del av översiktsplanen respektive att ha den som ett fristående dokument.
– Den blir ett verktyg som förhoppningsvis kan ge stöd till kommuner med olika förutsättningar att kunna beskriva och samtala om arkitektur och lyfta fram vad dialogen med olika samhällsbyggnadsaktörer behöver fokusera på när de planerar, bygger och förvaltar, säger Caroline Stigsdotter som är planeringsarkitekt och expert på Boverket samt projektledare för den nya vägledningen.
I vägledningen beskrivs arkitekturstrategin just som ”ett viktigt verktyg för att öka kunskapen om arkitekturens betydelse för att utveckla och ta tillvara värden i den byggda miljön”. Enligt Caroline Stigsdotter är en av utmaningarna att politiker kan känna oro för att strategin eller policyn ska innebära begränsningar.
– Det finns ofta en oro att peka ut en riktning för arkitekturen då många sätter likhetstecken mellan arkitektur och att det blir dyrare. Det kan också finnas en rädsla för att ställa för mycket krav på byggherrarna ifall de då bygger någon annanstans. Men att arbeta omsorgsfullt och medvetet med den gestaltade livsmiljön handlar ju om att skapa långsiktiga värden, säger Caroline Stigsdotter.
Hon pekar på det nya nationella målet för arkitektur, form och design* och att arbetet med att ta fram en arkitekturstrategi samtidigt är ett sätt att arbeta med allmänna intressen och krav i PBL.
– Vi försöker visa att arkitekturstrategin kan vara ett sätt att jobba med de allmänna intressena, som hållbarhet och en god livsmiljö. Det är ingen extra pålaga utan något som kommunerna redan i dag gör enligt PBL säger Caroline Stigsdotter.
Johan Eriksson-Buhr är stadsarkitekt i Luleå och har nyligen fått i uppdrag att leda arbetet med att ta fram ett förslag till arkitekturpolicy för kommunen.
– Varje kommun har behov att sätta sin egen särprägel på arkitekturpolicyn men det finns mycket vi har gemensamt, säger han.
Det var i slutet av sommaren som kommunstyrelsen i Luleå beslutade att kommunen ska ta fram en policy för arkitektur. ”Syftet med en arkitekturpolicy är att skapa en förutsägbarhet kring kommunens förhållningssätt gällande arkitektur för både kommunen själv som byggaktör men främst för de externa aktörer som vill investera och bygga i Luleå”, står att läsa i beslutsprotokollet. Att ta fram en viljeriktning för arkitekturen fanns som målsättning redan i översiktsplanen från 2013.
– Det finns en politisk vilja som visar sig också i att kommunen valde att återinrätta stadsarkitekttjänsten, tjänsten jag haft sedan i december 2019, säger Johan Eriksson-Buhr.
I uppdraget att ta fram policyn ingår att ”driva dialog med berörda förvaltningar och nämnder inom kommunen samt externa aktörer”. Johan Eriksson-Buhr säger att en viktig start blir att hitta ett gemensamt svar på frågan vad arkitektur är och varför den är viktig.
– Den reduceras ofta till vad som är fint och fult men arkitektur handlar om problemlösning och hela den byggda miljön. Jag får kanske börja med att vara lite pedagog. Den stora utmaningen blir förankringen, att arkitekturpolicyn fungerar som ett gemensamt utgångsläge och ett samtalsstöd för alla aktörer, säger Johan Eriksson-Buhr.
Han välkomnar att Boverket tagit fram en vägledning.
– Det är extremt välbehövligt. Det handlar ju om hur det nationella målet för arkitektur, form och design ska omsättas i praktiken ute i kommunerna, säger Johan Eriksson-Buhr.
Vägledningen är webbaserad, finns på Boverkets hemsida och lanseras vid ett digitalt möte den 4 september där riksarkitekten, länsarkitekter och kommunarkitekter deltar. Enligt Boverkets senaste PBL-enkät är det 208 av landets 290 kommuner som i dag helt saknar en strategi för arkitektur.
– Vi hoppas stimulera fler kommuner att ta fram arkitekturstrategier och vill ge dem stöd och goda argument för arbetet, säger Caroline Stigsdotter på Boverket.
*Det nationella målet för arkitektur:
Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön.
Det ska uppnås genom att:
- hållbarhet och kvalitet inte underställs kortsiktiga ekonomiska överväganden,
- kunskap om arkitektur, form och design utvecklas och sprids,
- det offentliga agerar förebildligt,
- estetiska, konstnärliga och kulturhistoriska värden tas till vara och utvecklas,
- miljöer gestaltas för att vara tillgängliga för alla, och samarbete och samverkan utvecklas, inom landet och internationellt.