Gå till innehållet
Gå till startsidan

Sveriges Arkitekters bransch- och medlemstidning

När kriget kom ställde de om allt

Bara ljuset från datorernas skärmar lyser upp arkitekternas ansikten på kontoret i Kiev. Den senaste tiden har massiva attacker slagit ut delar av elnätet och nätverk. Allt går långsammare, men de fortsätter att arbeta för att bygga upp sitt land igen.
– Det kräver en stark mental kraft för att kunna arbeta under de här förutsättningarna, säger Slava Balbek, grundare av Balbek bureau.

Arkitekterna på Balbek bureau jobbar på kontoret i Kiev trots att ryska missiler ofta skapar strömavbrott.

På en bild från nyårsafton 2021 poserar ett gäng glada arkitekter på en fest i Kiev i Ukraina. Balbek bureau hade ett 60-tal projekt på gång och mycket att fira. Två månader senare har deras liv förändrats totalt.

När de träffas för första gången sedan Ryssland attackerade Ukraina är det för ett zoom-möte, utspridda i skyddsrum och källare i staden eller på andra platser.

– Det första vi gjorde var att sätta oss själva i säkerhet. Sen möttes vi för att prata om hur vi kan hjälpa till som arkitekter. Redan då vid det första mötet, från våra skyddsrum, pratade vi om hur Ukraina ska byggas upp igen. Över en natt förändrades våra liv och det förändrade helt vårt fokus, säger Slava Balbek, grundare av Balbek bureau.

Zoom-möte i februari 2022.

I början av december var han inbjuden av Stockholms arkitektförening till Konstakademin i Stockholm för att berätta om hur kontoret arbetat sedan Ryssland anföll Ukraina i februari 2022. Han ska då snart resa till fronten i östra Ukraina för andra gången för att delta som frivillig i spanarverksamhet.

Flera på kontoret har anmält sig eller är inkallade till olika militära förband, vissa har deltagit i kriget utan uppehåll sedan det bröt ut och deras kollegor försöker hjälpa dem genom att samla in pengar till utrustning och skicka vårdpaket. Många av de anställda befinner nu sig på annan ort och samarbetar digitalt, andra jobbar som volontärer. Men vissa klarar inte av att arbeta alls.

De dagar det sker massiv beskjutning upphör arbetet helt, den enda tanke du har då är att sätta dig i säkerhet.

Slava Balbek, grundare av Balbek bureau.

– Det kräver en stark mental kraft för att kunna arbeta under de här förutsättningarna. Ofta är attackerna riktade mot infrastruktur och de följs av ström- och nätverksavbrott och vattenbrist. De dagar det sker massiv beskjutning upphör arbetet helt, den enda tanke du har då är att sätta dig i säkerhet, säger Slava Balbek.

Efter föreläsningen på Konstakademin kommer frågan som många i rummet ställer sig. Han har inte någon gång nämnt rädsla och skräck när flyglarmen går.

– Människan är anpassningsbar, man vänjer sig och det skulle du också göra. De första månaderna sprang jag alltid ner till skyddsrummet när flyglarmet gick men sen började jag göra en riskbedömning och ibland har jag suttit kvar och jobbat, svarar han.

Slava Balbek är grundare och vd för Balbek bureau.

Hans sätt att hantera situationen är att hela tiden hålla sig produktiv. Den första tiden jobbade han och många av hans medarbetare nästan dygnet runt. Men han berättar också att energin började ta slut när situationen i Kiev blev lugnare och de började kunna röra sig ute på gatorna som vanligt. De var då han anmälde sig som frivillig för att under några veckor under hösten arbeta som drönaroperatör i försvarsstyrkor.

– Jag kände att jag var tvungen att bidra mer aktivt till att försvara mitt land, så jag reste till fronten i Charkiv. När jag såg missilerna mot himlen blev det tydligare att vi fortfarande var under attack, och jag fick jag kraft att fortsätta arbeta, säger han.

När ännu ett nyår har passerat är han tillbaka på kontoret och berättar mer om hur situationen för arkitekterna på kontoret har förändrats sedan kriget bröt ut. Balbek bureau hade uppdrag både i Ukraina och i andra länder, inredningar på restauranger, kontor och hotell.

De flesta uppdrag lades ner vid den ryska invasionen. I början la arkitekterna i stället all sin tid på projekt för att hjälpa sitt land, och efter hand har också nya kommersiella projekt börjat strömma till.

Redan den 10 mars förra året startade Balbek bureau sitt initiativ Re:Ukraine, som sedan vuxit till ett system av sociala projekt: Ett projekt för restaurering av ukrainska byar, en lösning för tillfälliga bostäder för internflyktingar, och ett system för att skydda monument.

Balbek bureau åkte ut till de förstörda byarna i Kiev-regionen för att studera den lokala arkitekturen för projektet Re:Ukraine villages.

Under de första veckorna av kriget drabbades området kring Kiev hårt. Runt 5 000 hus i byarna förstördes och Kievs stadsbyggnadskontor har tagit fram en plan för att återuppbygga hälften av dem. När området hade befriats åkte arkitekter från Balbek bureau ut till byarna och såg förstörelsen och hur människor själva rev, forslade bort material och försökte bygga upp sina bostäder. De insåg riskerna med att ersätta de förstörda byarna med liknande standardiserade hus över hela Ukraina.

– Vi ville hitta ett sätt att återbygga byarna utifrån den lokala arkitekturen så att byarnas karaktär kan återskapas. Dessutom ville vi hjälpa familjerna att själva bygga upp sina hem och byar.

Arkitekterna har sedan analyserat den lokala byggnadstraditionen och hittat ovanliga sniderier, mönster och dekorationer. I projektet Re:Ukraine villages har de tagit fram flera hustyper som bygger på den lokala byggnadstraditionen och enkla byggnadsbeskrivningar för människor som vill bygga eller restaurera ett hus.

Projektet Re:Ukraine housing handlar om att skapa tillfälliga men värdiga ersättningsbostäder för ukrainare som förlorat sina hem. Under krigets första veckor flydde många människor i Kiev-regionen till västra Ukraina, nu har många börjar återvända till sina hembyar och arkitekterna på Balbek bureau har intervjuat människor runt Bucha och Irpin i Kiev-regionen.

I projektet Re:Ukraine har Balbek bureau tagit fram åtta huskategorier där de använder typiska byggnadselement och -detaljer. Bybor kan få färdiga ritningar för att bygga upp eller restaurera sina hus.

– Många vill komma tillbaka till de befriade områdena för att bosätta sig nära sina gamla hem, vänner och trädgårdar för att börja bygga upp sina liv igen, säger Slava Balbek.

Arkitekterna började med att analysera olika typer av nödbostäder och studerade internationella lösningar. De beslöt sig för att fokusera på den typ av tillfälliga bostäder som ofta blir relativ långvariga.

– Eftersom människor lever i de hemmen under många år ville vi arbeta för att ge byggnaderna en värdig estetik och höja standarden på dem.

Bostäderna består av enkla moduler som kan användas som bostäder, kök, badrum eller gemensamma lokaler. De kan också byggas kring torg och grönområden för att ge invånarna tillbaka sociala kvaliteter från de samhällen de tvingats fly.

Ett pilotprojekt ska nu byggas i Vorzel, i regionen Bucha som drabbades hårt av de ryska attackerna under krigets första veckor och där de flesta bostadshus är förstörda. I slutet av januari skrev de kontrakt med stadsledningen i Bucha, vilket betyder att de snart kan börja samla byggnadsmaterial på tomten.

Ett pilotprojekt för Re:Ukraine housing med plats för femton familjer ska snart börja byggas i Vorzel i Bucha-distriktet utanför Kiev. Modulerna ska byggas av material som finns eller kan produceras i landet och minst 75 procent av byggmaterialet ska kunna demonteras och återanvändas.

– Pilotprojektet ska hjälpa oss att samla synpunkter och ta med kunskapen till andra projekt. Vi arbetar redan med att förbereda projektet för andra delar av Ukraina, säger Slava Balbek.

Arkitektkontoret startade tidigt en insamlingskampanj för att finansiera pilotprojektet och har samlat in ungefär 1,5 miljoner kronor i finansiellt stöd. Dessutom får de produktdonationer från företag, Ikea donerar till exempel alla möbler till pilotprojektet.

– Vi har också fått mycket stöd från samhället. Människor cyklar, sjunger och hittar andra kreativa sätt att väcka uppmärksamhet och samla in pengar, säger Slava Balbek.

Viktiga platser och monument har varit måltavlor för många av de ryska missilerna och redan nu pågår diskussionen om vilka som ska återuppbyggas, men också om vilka spår av kriget som ska få finnas kvar som minnesmärken.

När den ryska armén i februari förra året ryckte fram mot Kiev sprängde ukrainska styrkor bron vid staden Irpin, en förort till Kiev. De hindrade då den ryska armén att avancera mot huvudstaden, men samtidigt förstördes också den viktigaste flyktvägen för civila. I stället monterades en bana av träplankor för att hjälpa invånarna att ta sig över i säkerhet. Irpin återtogs den 28 mars 2022, en månad och en dag efter invasionen.

Bron vid Iprin sprängdes av Ukraina i februari 2022 för att hindra ryssarnas frammarsch mot Kiev. Balbek bureau har gjort ett förslag för hur platsen kan utformas som ett minnesmärke över slaget.

I april förra året tillkännagav president Volodymyr Zelensky att Irpin-bron ska bli ett minnesmärke för att påminna kommande generationer om hur Ukraina avvärjde den brutala invasionen genom att spränga bron. Flera arkitektbyråer har lämnat in förslag för utformningen av platsen, bland dem Balbek bureau. Deras förslag handlar om att förändra platsen så lite som möjligt och i stället exponera den befintliga förstörelsen, träplankorna, den välta bilen och de övergivna barnvagnarna.

– När vi var där en dag kom en man för att hämta sin bil som låg omkullvält på platsen. Vi protesterade och sa att det här är en så viktig plats för utvecklingen av kriget att spåren inte borde raderas, berättar Slava Balbek.

Men de har stångats med sina tankar och förslagen har ändrats flera gånger.

– Det är egentligen för tidigt att prata om vilka minnen som ska bevaras, medan kriget fortfarande pågår, men de besluten kommer att behöva tas. Vi vill sätta i gång den diskussionen.

Här kan du se Slava Balbeks föreläsning på Konstakademin

Mer om Ukraina

Mer att läsa