Gå till innehållet
Gå till startsidan

Sveriges Arkitekters bransch- och medlemstidning

”Vi kan lösa bostadsbristen med flyttbara hyresrätter”

Tillfälliga bygglov för bostäder är en alltför oexploaterad väg framåt mot ett förbättrat samhällsbyggande, skriver arkitekt Carl Edvall Nicevski och hållbarhetschef Jon Mellqvist.

Många kommuner har idag en omfattande och snabbt ökande bostadsbrist. Samtidigt har de flesta städer i Sverige stora oanvända markytor som direkt skulle kunna användas för bostadsbyggande om det inte vore för krav på tidsödande och ovissa detaljplaneprocesser. Den kommunala administrationen och detaljplanearbetet sätter tyvärr allt som oftast stopp för nya snabba och innovativa lösningar på bostadsbristen. 

Den ambition som dåvarande regeringen hade med införandet av tillfälliga bygglov för bostäder år 2017 har inte uppfyllts. Det har inte byggts bostäder på tillfälligt bygglov i tillräckligt hög utsträckning. Ansvaret för detta kan läggas både på byggherresidan som varit alltför avvaktande inför den nya möjligheten att bygga snabba bostäder och kommunpolitiker som varit fördomsfullt skeptiska inför begreppen ”tillfällig” och ”modulär”. Båda sidor har varit fast i gamla tankebanor om att permanent eller konventionellt arkitektoniskt bostadsbyggande av nödvändighet måste stå i ett motsattsförhållande till tillfälliga modulära bostadslösningar (i deras ögon mer eller mindre liktydiga med baracker). 

Ska vi betrakta staden som en ‘permanent’ och tankemässigt statisk konstruktion eller ska vi betrakta den som en föränderlig organism med en viss andel lättrörliga bostäder förberedda för snabba förändringar och initiativ? 

Det modulariserade byggandet ger möjligheter att förändra bostadsbyggandet i nya intressanta riktningar. Den brittiska arkitekten Peter Cook har uttryckt det mer direkt: ”Pre-fabrication doesn’t have to be boring”. Bostaden som genomdesignad, fabrikstillverkad och flyttbar enhet för onekligen tankarna till 1960-och 70-talens idédrivna arkitekter som till exempel Archigram och deras Plug-In City eller varför inte till Kisho Kurokawas Nagakin Capsule Tower i Tokyo. Båda exemplen, det ena som idé, det andra som genomfört projekt, visade på sin tid upp en uttrycksfull futuristisk estetik som i verkligheten var mer av visuella uttryck för flyttbarhet och urban föränderlighet. Nu, ett drygt halvsekel senare, i vår teknologiskt utvecklade tid, borde liknande idéer vara redo för förvekligande och praktisk tillämpning i samhället, om än kanske i något mindre spektakulära former.   

Vi menar att tillfälliga bygglov för bostäder är en alltför oexploaterad väg framåt mot ett förbättrat samhällsbyggande. En väg som går väl ihop med en innovativ utveckling av bostadsbyggandet i Sverige. Principiellt berör frågan om tidsbegränsade bygglov hur vi övergripande ska vi se på den framtida staden. Ska vi betrakta staden som en ”permanent” och tankemässigt statisk konstruktion eller ska vi betrakta den som en föränderlig organism med en viss andel lättrörliga bostäder förberedda för snabba förändringar och initiativ? 

Vårt nya mobila bostadskoncept Rehouse är ett försök att skapa just en större rörlighet och snabbhet på den svenska bostadsmarknaden – och att bidra till att lösa bostadsbristen. I och med introduktionen av husen slår vi även ett slag för att möjligheten att bygga bostäder på tidsbegränsade bygglov utan att ändamålet behöver vara tillfälligt, ska finnas kvar även efter regleringens nuvarande slutdatum den 1 maj 2023. 

Vårt första projekt står nu klart i Helsingborg som en del av den internationella samhällsbyggnadsmässan H22 City Expo. Med endast tio månader från bygglov till färdig byggnad visar vi att det är möjligt att snabbt möta behovet av funktionella och ekonomiskt överkomliga hyresrätter och samtidigt bidra med en arkitektur som tillför kvalitet i stadsrummet.

Mer att läsa