”Att bara mangla ut villor blir väldigt ensidigt”
Egnahemsfabriken på Tjörn som startade 2018 har väckt uppmärksamhet och prisats för sin uppdaterade version av egnahemsbyggande.
– Vi behöver mer av små småhus och småhusområden som har ett sammanhang, med gemensamhetshus och odling, säger Tinna Harling, arkitekt och styrelsens ordförande.
Egnahemsfabrikens grundare Tinna Harling och Erik Berg utsågs till Årets landsbygdsutvecklare 2023 av riksorganisationen Hela Sverige ska leva.
På Egnahemsfabriken kan den som själv vill bygga sitt småhus få hjälp av arkitekter och snickare. I samarbete med bland annat Orust kommun arbetar fabriken nu med sitt hittills största projekt: ett modernt egnahemsområde i Husebybergen på Orust med 17 egnahem.
Småhus har hamnat i politisk medvind och regeringen har beslutat att ge stöd till kommuner som planlägger mark för småhusbebyggelse, vilket Arkitekten tidigare har rapporterat om. På Egnahemsfabriken tror man dock att det behövs mer för att stötta den typ av verksamhet som de själva driver.
– Om man tittar på projektet på Orust hade det gjort en liten, liten skillnad med ett stöd på 15 000 kronor per tomt. Men i det stora hela tror jag inte det påverkar kommunens bostadsplanering nämnvärt. Och detta ska ställas bredvid att regeringen satsar tio gånger mer på en höjning av rotavdraget. Det är ingen aktiv bostadspolitik att tala om, säger arkitekten Erik Berg som sitter i styrelsen för Egnahemsfabriken.
Tinna Harling, arkitekt och styrelsens ordförande, efterlyser ett stöd som riktar sig till fler delar av bostadsbranschen.
– Den förra regeringen tillsatte en utredning där man faktiskt lyfte upp det idéburna byggandet och hade förslag kring hur staten kan stötta det. Men det är inget som plockats upp av den nuvarande regeringen. Det är synd att ett så stort arbete bara tappats bort, säger hon.
Erik Berg och Tinna Harling tror att småhus är viktiga för att lösa bostadsbristen, men understryker att det måste finnas småhus för alla, inte bara för dem med stor plånbok.
– Att bara mangla ut villor blir väldigt ensidigt. Vi behöver fler pusselbitar. Vi behöver mer av små småhus och småhusområden som har ett sammanhang, med gemensamhetshus och odling. Gärna i kombination med småskaliga bygg-och bogemenskaper, säger Tinna Harling.
Civilsamhället kan vara en kraft i bostadsbyggandet. Det har samhället glömt bort i dag och det är därför Egnahemsfabriken arbetar med att återuppväcka självbyggeriet i organiserad form, enligt Erik Berg.
– Vi jobbar också med hur man kan aktivera lokala krafter på mindre orter för att få till en bostadsproduktion. Alltså det man kallar för det lokala sovande kapitalet i form av att människor som har pengar sparade som inte går till bygdens utveckling utan är placerade på börsen, säger Erik Berg och fortsätter:
– Om man använde bara några procent av det tillsammans med en engagerad kommun och någon form av stöd från staten skulle det möjliggöra en lokal bostadsproduktion. Har man lite fantasi finns det en massa sätt att få i gång ett byggande som drivs underifrån och kan stimuleras fram med ganska enkla medel.
Mer om Egnahemsfabriken
• Föreningen Egnahemsfabriken driver även ett antal forskningsprojekt och samarbetar med arkitektnätverk som till exempel Rurark, som bland annat skrivit rapporten Arkitektens roll på landsbygden och figurerar även i boken En annan landsbygd, skriven av Angelica Åkerman.
• Forskningsprojektet Egna hem för alla finansierades av Vinnova och handlar om en finansieringsmodell för att lösa bostäder för fler. Målgruppen är alla som vill skapa ett eget hem genom eget arbete, med särskilt fokus på grupper som har svårt att ta sig in på bostads- eller arbetsmarknaden
