Artikeln om företag med en eller två ägare och grundare är den fjärde och sista i Arkitektens serie om ägarformer.
Koll på företag med en eller två ägare och grundare
Vad: Ägaren/ägarna har ett väldigt stort personligt inflytande.
Hur vanlig: Ungefär 7 procent av de 50 största arkitektföretagen har denna ägarmodell.
Exempel på företag: Mareld, Kod arkitekter, Codesign, Wingårdhs, Arqly.
Några för- och nackdelar: Kan vara utvecklande om du som anställd klickar med ägaren/ägarna. Ibland kan det vara otydligt vem som tar ansvar för arbetsgivarfrågorna.
Denna modell fungerar som partnermodellen. Ägarna har naturligt ett stort och brett inflytande, och som anställd är du ibland en del av ägarens självförverkligande.
Tydligt ägarskap från få och starka ledare kan vara väldigt utvecklande om du trivs med deras värderingar, ledarskap och arkitektursyn men kan samtidigt bli begränsande.
– Trivs du stannar du länge, men det är inte självklart att du samtycker med ägare/ägarna där du jobbar. De frontar och bygger ofta starka personliga varumärken vilket också är en av ägarformens styrkor, säger Jannice Johansson Steijner.
Typen av projekt varierar.
– Utvecklingsmöjligheterna kan vara kopplade till hur man klickar med individerna som äger, säger Jannice Johansson Steijner.
I övrigt kan det vara bra att som anställd tänka på att det ibland är lite oklart vem som har huvudansvar för själva företagsdelen och tar arbetsledarrollen.
– De flesta arkitekter startar företag för att de är intresserade av arkitektur och inte av att administrera vab, men sedan måste någon ta ansvar som chef. Om jag funderade på att börja hos en sådan ägare skulle jag försäkra mig om att det finns ett uttalat ansvar för vem som tar arbetsgivarfrågorna, säger Jens Andersson.
Hur bra det fungerar avgörs inte av storleken på bolaget utan av intresse.
– Som blivande anställd kan du ta referenser på hur det är att vara anställd där. Om det är två ägare kan det vara viktigt att ha koll på att de håller sams. Att de två drar jämt är ganska viktigt och att de har samma idé om företaget. Om de inte är överens och inte vill ta i vissa frågor blir det jobbigt att vara anställd där. Om man ena dagen ska satsa på tävling och nästa på att få in stora ramavtal, säger Jens Andersson.
Varför har företaget valt denna ägarform?
Åsa Kallstenius och Sanna Hederus, chefsarkitekter och delägare på Kod arkitekter:
– Vi är grundare och ägare och har ett delat ledarskap. Vi är väldigt nära visionen och drivkraften eftersom vi jobbar i vårt eget bolag som vi har drivit upp. Vi är två hela tiden och får dubbel kraft på det sättet och så slipper man vara ensam vd och sitta i långa förankrings- och beslutsprocesser. Vi startade som ett kollektivt ägt företag i form av en ekonomisk förening, sedan startade vi ett aktiebolag, och 2013 blev vi två delägare och har nu varit det i åtta år.
– Den ägarform vi har nu har fungerat bra under en tid, men vi ser den inte som optimal för alltid. Vi har någon sorts vision om ett kluster av bolag och hur ledningen ser ut då får vi se. Vi tror att arkitektrollen förändras, vi tror att vi blir mer och mer av rådgivare och man är mer expert i samhällsbyggets olika delar.
