Gå till innehållet
Gå till startsidan

Sveriges Arkitekters bransch- och medlemstidning

Stadens nya grönska

Flera kommuner jobbar nu med att omvandla gräsmattor till ängar för att öka den biologiska mångfalden och ge pollinatörer bättre förutsättningar. I Malmö ska ytor motsvarande tolv fotbollsplaner omvandlas i år. En utmaning är att få medborgarna med på tåget.

Ribersborg är ett av grönområdena som ingår i Malmös satsning på ängar.

En stor del av grönytorna i de svenska städerna består av gräsmattor som till största delen anlagts för rekreation, estetik och lek. De kräver en del underhåll och energi utan att egentligen bidra till någon större biologisk mångfald. Samtidigt är vilda bin och andra pollinatörer hotade, både i Sverige och i resten av världen.

Enligt Naturskyddsföreningen är huvudorsaken till att pollinatörerna hotas i Sverige att ängsmarkerna under lång tid har blivit både färre och mindre här. Att förvalta befintliga ängar, restaurera gammal ängsmark och omvandla fler gräsytor till blommande mark är därför viktiga åtgärder för att gynna vilda pollinatörer och bibehålla biologisk mångfald, enligt organisationen. Och insatserna ökar. Enligt Naturskyddsföreningen hade 71 procent av Sveriges kommuner börjat ställa om gräsmattor till ängar under 2021.

I Malmö, som redan anlagt några mindre ängar i några av sina centrala parker, kommer man i år att påbörja arbetet med att ställa om cirka åtta hektar gräsmatta till ängar.

– Det handlar dels om ytor som är svårskötta, längs gång- och cykelstråk eller delar av stora gräsområden som inte används så mycket i dag, berättar Shoshana Iten.

Shoshana Iten är projektledare på fastighets- och gatukontoret i Malmö.

Hon är projektledare på fastighets- och gatukontoret i Malmö stad och visar runt i Ulricedalsparken som ligger i östra delarna av Malmö, i närheten av Rosengård. Parken är omgiven av villabebyggelse från 1960-talet på ena sidan, på andra sidan finns en stor väg och genom parken går en cykelväg. Det är en stor park, med en del träd och kullar, en lekplats och en fotbollsplan, men mest består den av större och mindre gräsytor som enligt Shoshana Iten inte används särskilt ofta.

På flera ställen skvallrar stora hål i gräsmattan om att kaniner byggt bo där, och på några ställen sitter redan skyltar uppe, med texten; ”Här skapar vi en blommande äng”. En av de största utmaningarna med projektet är att kommunicera nyttan med att låta gräset växa till stadens invånare.

Det är viktigt att de inte tror att vi bara slutat klippa gräset.

Shoshana Iten

– Det är viktigt att de inte tror att vi bara slutat klippa gräset, säger Shoshana Iten.

Exakt hur det uppväxta gräset kommer att se ut, vilka växter och blommor som gömmer sig där, blir en överraskning. På en plätt har kommunens entreprenör plöjt upp ett område som är lika stort som en fotbollsplan ungefär, och tillsammans med en skola i området har de sått in en särskild fjärilsblandning i jorden. I övrigt kommer de helt enkelt låta bli att klippa gräset och se vad som dyker upp.

– Det är ett långsiktigt arbete. Innan vi gör några större åtgärder vill vi se vilka växter som redan finns på varje yta, säger Shoshana Iten.

Hon berättar att valen av ytorna gjordes med hjälp av ekologer som läste av platsens förutsättningar.

– På ytor med väldigt konkurrenskraftigt gräs blir det mycket svårare att etablera en blommande äng. Vi hoppas på olika sorter och från tidig vår till sen höst så att pollinatörer får pollen och nektar så länge som möjligt. Sedan är det även viktigt med värdväxter som ger mat och boplatser åt larverna. Vilka specifika växter kan bero på platsens förutsättningar, säger Shoshana Iten och fortsätter:

– Det finns pollinatörer som är generalister och andra som är specialister, och det är framför allt specialister som har det tuffast nu. De har ofta en eller ett fåtal växtarter som de är starkt knuta till. Det är samspelet mellan livsmiljö, växt och insekt som ger bra förutsättningar för den funktionella mångfalden.

Planen för vilka gräsmattor i Kirseberg som kommunen ska låta bli att klippa.

Shoshana Iten menar att det är därför som det är viktigt att satsa på inhemska och regionala växter.

– Insekter och växter har utvecklats tillsammans och med bland annat vår markanvändning och ändrade syn på vilka växter vi vill främja har vissa växter konkurrerats ut, vilket gjort det tuffare för många pollinatörer och andra insekter. Vi kan hoppas på att arter som har artspecifika egenskaper kan hitta sina behov i våra livsmiljöer, säger hon.

Hon påpekar att deras uppföljning kommer att vara viktig de kommande åren.

– När vi ser vilka arter som finns kan vi komplettera med fler åtgärder för att gynna livsmiljön ännu mer.

Enligt forskare på SLU, som 2018 tog fram handboken Alternativ till gräsmatta – från teori till praktik, är ängsliknande samhällen med högt innehåll av blommande, fleråriga växter ganska sällsynta i urbana miljöer. Det beror på att det är vanligt med näringsrika jordar där och enligt forskarna är den jord som lämpar sig bäst för att etablera ängar mager mark utan vegetation och rötter.

Om jorden är näringsrik rekommenderas att ta bort ett lager av den befintliga jorden, cirka 15–20 centimeter, och fylla på med mager jord. Att omvandla ett höggräsområde till en äng kan ta fem till tio år. Samtidigt är det ett relativt billigt sätt att undersöka hur det fungerar rent praktiskt med något annat än en gräsmatta i ett område, att låta gräset växa i stället för att börja schakta bort det översta jordlagret och så in helt nya blommor.

I Malmö kommer man att slå gräset, med slåttermaskin, en gång om året, i slutet av sommarsäsongen. Sedan behöver materialet samlas upp och forslas bort så att näringen inte går tillbaka till jorden.
Initiativet till arbetet med ängarna kommer från en politisk motion som parkförvaltningen i Malmö sedan utvecklade. Förvaltningen har skapat arbetsgrupper för olika områden där ekologer, landskapsarkitekter och förvaltare samarbetar.

Sara Fridh, landskapsarkitekt i Malmö stad.

– Jag tycker att det har varit positivt att initiativet kommer från förvaltarhållet och inte från oss. Vi har varit en grupp där man bidrar med olika kompetenser, det gör att man får förståelse för varandras perspektiv och vardag, det har blivit väldigt tydligt i det här projektet, säger Sara Fridh.

Hon jobbar som landskapsarkitekt i Malmö stad och har varit med i arbetsgruppen för Ulricedalsparken.

– Det finns stora möjligheter i stadens ytterområden, där finns ofta stora oanvända ytor, till exempel bullerutsatta grönytor intill större vägar, som inte används. I innerstaden har man inte alltid samma möjligheter, säger Sara Fridh.

En äng kan ju se ut på flera olika sätt, men för acceptansens skull och för att skapa mervärde på ytorna kan det vara viktigt att skapa skönhet för stadens invånare, förutom biologisk mångfald.

Sara Fridh

Hon hoppas på en förbättring för parken och har ritat ut vilka områden som förvaltningen ska låta växa och vilka som ska fortsätta att klippas på planeringskartorna.

– Just den långa sträckan längs cykelbanan, där tror jag att man kan få till en större variation, så det inte blir de enformiga klippta gräsytorna. Jag vill gärna förstärka parkens nivåskillnader med den kuperade marken och få fram det böljande i ängsytorna genom att följa kullarna där. Samtidigt är det viktigt att bevara kortklippta gräsytor och inte gå ända fram till cykelbanan med det höga gräset, på grund av trygghet och säkerhet. Det känns viktigt att man kan se vad som finns där, säger hon.

Sara Fridh berättar också att hon tror att det är viktigt att inte underskatta vad fina blommor kan göra. Precis som Shoshanna Iten tänker hon att de kanske kommer att få utvärdera och komplettera med vissa fröer efter några år.

Sara Fridh och Shoshana Iten studerar den upplöjda ytan där de, tillsammans med skolbarn i området, sått en särskild fjärilsblandning.

– En äng kan ju se ut på flera olika sätt, men för acceptansens skull och för att skapa mervärde på ytorna kan det vara viktigt att skapa skönhet för stadens invånare, förutom biologisk mångfald. Som landskapsarkitekt kan man bidra med den analysen, genom att titta på funktioner och vad som fungerar rent rumsligt.

Samtidigt tycker Sara Fridh att metoden där de testar sig fram är en bra arbetsmetod, som skiljer sig lite från hur hennes arbete normalt brukar se ut.

– Om det blir jättemycket klagomål eller något inte blir bra går det att backa här, då kan vi klippa ner gräset igen. I större park- och byggprojekt är det inte alltid lika lätt att ändra och utveckla utformningen, i byggskede eller över tid. Här får vi möjlighet att prova oss fram i en befintlig miljö, det är ett sätt för staden att utvecklas, säger hon.

Fyra typer av alternativa gräsmattor

Här är fyra exempel som SLU rekommenderar för svenska förhållanden, i exempelvis kommunala parker.

1. Örtgräsmattor. De kan etableras genom sådd av frön eller genom förkultiverade pluggplantor. Kostnaden för att anlägga den blir relativt hög men när den väl är etablerad kräver den mindre skötsel än en konventionell gräsmatta. Örtgräsmattor kan producera många blommor vilket har en gynnsam effekt på pollintörer. Det tar cirka tre till fyra säsonger innan mattan är tät.

2. Perenna ängar. Skapas bäst genom sådd med en blandning av inhemska gräs och fleråriga örtartade växter.

3. Prefabricerade färdiga ängsmattor.

4. Måleriska (annuella) ängar. Skapas bäst genom sådd. För en framgångsrik etablering ska området helst vara fritt från fleråriga ogräs. Annuella vildblommor är mer toleranta mot näringsrika jordar än vildväxande ängsblomarter.

Källa: Alternativ till gräsmatta i Sverige – från teori till praktik, Sveriges Lantbruksuniversitet

Mer att läsa