Vårens stora varsel ledde till uppsägningar

När Akademikernas a-kassa nyligen släppte sina siffror kring hur många akademiker som lyfte a-kassa i juli månad, kan man konstatera två saker: Arbetslösheten är inte särskilt hög om man tittar på hela kollektivet akademiker och arkitekternas arbetslöshet drar iväg jämfört med övriga yrken. 

3,5 procent av Sveriges Arkitekters medlemmar i Akademikernas a-kassa lyfte ersättning i juli och ytterligare 0,8 procent ingick i någon typ av program. I antal handlar det om 334 personer med a-kassa. I april var andelen 2,5 procent (224 personer) och för ett år sedan, 1,2 procent. Som jämförelse hade 0,5 procent av ingenjörerna a-kassa under juli månad.

Flera stora arkitektkontor varslade anställda under våren. Ett av dem var Wingårdhs:

– Vi var tvungna att säga upp i princip alla de 20 som varslades. Vi får in uppdrag, men det går trögt att komma igång med projekten. Vi vann till exempel ett sjukhusuppdrag, men nu vet vi inte när det kommer att byggas, säger Gert Wingårdh.

Läget för kontoret är stabilt för närvarande. Det finns inga fler varsel på gång. Men Gert Wingårdh tror inte att botten för branschen är nådd:

– Jag tror att 2024 blir ett tufft år för många. 

Även White arkitekter tvingades att säga upp de cirka 25 personer som varslades i våras.

– Det handlar om väldigt duktiga personer som vi egentligen inte vill förlora. Den dag det vänder kommer det att vara kännbart att vi har tappat dem, säger Alexandra Hagen, vd.

Hon konstaterar att bostadsbyggandet är väldigt hårt drabbat. Men även kommersiella fastigheter.

– De kan påverkas ytterligare om hyresgäster väljer att förhandla om till mindre lokalytor till följd av hyreshöjningar och förändrade arbetssätt. Med ökande vakanser minskar behovet av att bygga nya kommersiella fastigheter.

Det finns en fortsatt efterfrågan från offentliga beställare. Men även dessa uppdrag kan komma att påverkas i viss mån, enligt Alexandra Hagen. Kommuner och regioner är påverkade av kostnadsökningar och minskande skatteintäkter. Det kan innebära att fastighetsutveckling skjuts på framtiden.

– Offentliga uppdrag har lägre marginaler än privata. Nu pressas de ner till en osunt låg nivå. Risken är att arkitektkontorens ekonomi inte går ihop med för många uppdrag av den typen.

Även Alexandra Hagen förutspår ett tufft 2024 men tror på en viss återhämtning 2025.

– Utmaningarna blir att hålla framåtdrift i lågkonjunkturen. Att utveckla vårt hållbarhetsarbete och investera i digital utveckling. En risk är att vi har flera årskullar av nya arkitekter som har haft väldigt svårt att få jobb. När det vänder kan det bli brist på arkitekter.

Tobias Olsson, förbundsdirektör på Sveriges Arkitekter, ser också med oro på situationen för de arkitekter som nyligen gått klart sin utbildning. 

– De har mycket svårt att få jobb just nu. Risken är att de söker sig bort från branschen. Många missade praktik på grund av pandemin och nu gör lågkonjunkturen att vissa drar ner på praktikplatser. Lärlingsmomentet behövs och det måste branschen ta hand om.

Hur ser förbundet på den ökande arbetslösheten?

– Vi förväntar oss att den fortsätter att stiga under hösten eftersom det pågår arbetsbristförhandlingar nu igen efter sommaren. 

Hur sköter arbetsgivarna de här uppsägningarna?

– Generellt bra, men det finns flera exempel där det inte har gått rätt till. Ofta tror jag det är okunskap. Det är också tydligt att nya LAS har fått genomslag. Många utnyttjar undantagen från turordningen och antalet förhandlingar man kan göra per år.

Hur ser du på att vissa uppsägningar kom precis när folk skulle gå på semester?

– Det är beklagligt, men det kan ha naturliga förklaringar. Att man har väntat så länge som möjligt. Men det kan också vara ett sätt att låta semestern bli en del av uppsägningstiden.