Kritiska röster mot nya bygg­­­regler: “Problematiskt ta bort mått och krav”

Som en del av Boverkets översyn av regler om bostäders lämplighet, skickades remissen om nya regler för lägstanivå för fungerande bostäder ut i juni. Det är en av flera delar i de nya byggregler som Boverket nu tar fram. 

Remisstiden för det här delförslaget gick ut den 25 augusti och vid en genomgång av de svar som inkommit, visar det sig att många ställer sig kritiska till förslaget.

– Vi avstyrker förslaget helt. Det här utarmar statens ansvar att ställa krav på goda och lämpliga bostäder. Kravnivån kommer att minska med de förslagna föreskrifterna, man skalar bort och utarmar begreppen. Hela regelverksförändringen går ut på att byggsektorn ska ta större ansvar, men det här öppnar upp för en bransch där en stor del inte klarar av det. Det är ett sluttande plan utför, säger Margareta Wilhelmsson, samhällspolitisk chef, Sveriges Arkitekter.

Den 25 augusti hade Boverket fått in cirka 80 remissvar på det specifika förslaget. Det är ganska normal mängd remissvar och inget som sticker ut, enligt Jonas Edahl, civilingenjör och projektledare på Boverket.

Detta trots att remisstiden för det 101 sidor långa förslaget skickades ut under sommaren och krockade med mångas semestrar. Sommarmånaderna är generellt svåra framför allt för många kommuner då få representanter eller remissmöten sätts in mitt under semestern. För flera kommuner som Arkitekten pratat med har det varit svårt att hinna sätta sig in i förslaget, och fatta beslut, innan remisstiden löpte ut.

– Vi har fått många frågor och önskemål från remissinstanserna om remisstiden kunde förlängas. Det innebär att tidplanen för ikraftträdandet kan behöva skjutas fram. Det vi hittills kunnat säga är att tidplanen för arbetet med författningsförslaget ligger fast tills vidare, säger Jonas Edhal. 

Bland de 80 remissvar som kommit in, är det flera kommuner och bolag som inte lämnat några synpunkter alls på förslaget. Men det är också flera kommuner som är kritiska och menar att i stället för att förtydliga och förenkla regler samt ställa tydligare och mätbara krav i tillståndsprocesser och hantering, försvårar Boverkets förslag processerna.

Jönköping är en av dessa kommuner.

– Generellt ser vi att det är problematiskt att man tar bort faktiska mått och krav. Framför allt blir det en otydlighet där förutsägbarheten minskar. De krav som är i dag är ju minimikrav. Med det nya förslaget kan det bli en väldigt stor variation i vad lägsta nivå är, säger Anna Klahr, bygglovschef på Jönköpings kommun.

För kommunen kan det även ställa till med utmaningar i och med krav på digitalisering. Förslaget skulle skapa svårigheter i tillämpningen av AI i framtagandet av digitala detaljplaner och som hjälpmedel för granskning i bygglovsskedet, förklarar hon.

– Det blir problematiskt när det inte finns fasta mått utan blir upp till olika tolkningar och bedömningar. Det ställer högre krav på vår personal, högre detaljkunskap och vi tror det kommer leda till svårigheter för oss att hitta ny personal som har den erfarenheten, fortsätter Anna Klahr.

Ett av arkitektkontoren som svarat på remissen är White. Nina Wittlöv Löfving, utvecklingsansvarig för området boende, menar att det finns goda intentioner i att förenkla regelverket, men att Boverket inte har hittat de verifierbara funktionskrav som kan ersätta nuvarande regler, råd och hänvisningar. Enligt henne förväntar sig White att Boverket bearbetar förslaget så att det stämmer överens med den övergripande ambitionen i hur byggreglerna ska utformas, nämligen att ett fåtal tydliga funktionskrav ska underlätta tillståndsprocessen och säkerställa ett gott slutresultat.

– I förslaget formuleras flera av kraven på bostäder och dess lämplighet som att ”hänsyn ska tas till” och ”som behövs”. När då kravuppfyllelsen blir en bedömningsfråga och öppen för tolkningar kommer ansvaret för att vi bygger bra bostäder förskjutas från myndighet till marknad. Och marknadens intressen kan variera, säger Nina Wittlöv Löfving och fortsätter:

– Sverige har en lång och fin tradition av att bygga goda och funktionella bostäder, jag tycker att vi har en hög lägstanivå i det som byggs. Det ska vi vara stolta och glada över, det är inte något vi ska slänga bort.

Under de senaste månaderna har Boverket kommit med flera remisser som delprojekt inför de nya byggreglerna. Och den här senaste remissen är inte den första som möter kritik. 

I samband med en tidigare delremiss i juni skrev skrev Sveriges Arkitekters förbundsdirektör Tobias Olsson en debattartikel i Expressen där han lyfte Boverkets förslag om att exempelvis minikravet på bostäders rumshöjd, som i dag ligger på 2,40 meter, försvinner. Han kallade det hela för ett ”skräckscenario” om det blir verklighet.