”Fler standarder innebär ökade kostnader”
När Boverket genom nya BBR överlåter till branschen att ta fram nya standarder, ökar kostnaderna för oss konsulter. Dessutom drivs arbetet med standarder av tillverkningsföretag med ekonomiska egenintressen.
Den 1 juli i år träder nya BBR i kraft och med det överlåter Boverket till samhällsbyggnadssektorn att ta fram förslag till lösningar och nya standarder för att tolka byggreglerna och öka innovation.
Under de senaste åren har vi på AIX arkitekter sett hur kostnaderna för standarder från SIS (Svenska Institutet för Standarder) ökat kraftigt. Ett exempel är Bygghandlingar 90, som fanns som häften och pdf och nu har ersatts av den helt digitala SIS Bygghandlingar för en årlig abonnemangskostnad på drygt 17 000 kronor för ett arkitektkontor i vår storlek. Utöver SIS Bygghandlingar finns ett antal standarder som vi har mer eller mindre behov av och om de ingår i abonnemanget kan årskostnaden överstiga 100 000 kr. Alternativet är att köpa separata standarder för mellan ett och flera tusen kronor styck.
Vem driver arbetet med nya standarder? SIS är en ideell förening och arbetet med standarder sker i tekniska kommittéer. Ett företag, en myndighet eller organisation betalar en deltagaravgift på 35 000 kronor och utser representanter som deltar i arbetet. De finansierande organisationerna har rösträtt och påverkar standardens slutgiltiga innehåll. I en nyhetsartikel i Arkitekten kunde vi läsa om att SIS vill ha fler arkitekter med i de tekniska kommittéerna. I det rådande konjunkturläget där vi alla kämpar för att debitera ut så mycket tid som möjligt, är det lågt prioriterat att utföra obetalt arbete med oklar nytta för vår egen verksamhet.
SIS säger sig eftersträva en balans mellan olika aktörer i de tekniska kommittéerna med representanter från olika delar av samhället, både företag, myndigheter och akademi – vilket sällan uppnås. Ett exempel är den tekniska kommitté som ligger bakom de två nyaste ljudstandarderna – SS 25268:2023 Byggnadsakustik (lokaler) och SS 25267:2024 Byggnadsakustik (bostäder). De deltagande 26 företagen och organisationerna utgörs av fyra ledande tillverkare av gips och mineralull, 19 akustik- eller teknikkonsulter samt Rise, Arbetsmiljöverket och Trafikverket. Däremot saknas helt representanter från allmännyttan, bostadsbolag, fastighetsbolag eller byggföretag, som alla påverkas av hur dessa standarder formuleras och kravställs. Många beställare verkar även ha varit tämligen ovetande om de nya ljudstandarderna innan de skulle börja tillämpas. De tre tekniska kommittéerna TK193 Takprodukter, taksäkerhet och tätskikt, TK 184 Golvbeläggningar respektive TK179 Fönster, dörrar, portar, glasfasader och bygglas består nästan uteslutande av företag i byggmaterialindustrin.
Mönstret är således att det inte är behoven hos beställare och brukare som driver på standardiseringsarbetet, utan tillverkningsföretag med ekonomiskt egenintresse. Detta leder nödvändigtvis inte vare sig till innovation, lägre byggkostnader eller mer hållbar arkitektur.
Mönstret är således att det inte är behoven hos beställare och brukare som driver på standardiseringsarbetet, utan tillverkningsföretag med ekonomiskt egenintresse. Detta leder nödvändigtvis inte vare sig till innovation, lägre byggkostnader eller mer hållbar arkitektur. BBR:s övergripande fokus på funktion och utförande riskerar att ersättas av detaljfokus på olika byggdelar.
För oss som konsultföretag kommer antagligen utgifterna öka med antalet standarder. Vid offentliga upphandlingar kan vi stödja oss på ett ställningstagande från Konkurrensverket om kostnadsfri tillgång till upphandlingsdokument – upphandlare får inte hänvisa till standarder och dokument som kostar pengar. Vi bör alla ta en dialog med våra beställare om vilka standarder som är relevanta och uppmana dem att ta mer aktiv del i standardiseringsarbetet.
Karin Lindgren Jeppsson är arkitekt SAR/MSA på AIX arkitekter.
