Gå till innehållet

Forskare i Umeå utvecklar koncept för växthus

Arkitekten Bengt Warne byggde det första naturhuset på 1970-talet. Forskare vid Arkitekthögskolan i Umeå undersöker nu hur konceptet kan användas för att öka matproduktionen i norrländska städer.

I projektet Designing Cycles at 64° på Arkitekthögskolan vid Umeå universitet ska Cornelia Redeker, Sara Thor och deras team undersöka hur växthus kan integreras i urban bebyggelse i norr. Växthustillbyggnader med ekologiska kretslopp skulle enligt forskarna kunna öka den lokala matproduktionen samtidigt som byggnaderna anpassas till ett förändrat klimat. Projektet är förberedande, med syfte att i nästa projekt skapa en prototyp och ett living lab, där modellen kan undersökas vidare.

Med växthustillbyggnader kan den korta odlingssäsongen i Norrland förlängas samtidigt som både vatten och energi sparas. I Designing Cycles at 64° fokuserar man på matproduktion och vatten. 

– Regnmängderna är för stora ibland och för små ibland. Även här i Norrland har vi problem med torka. I ett växthus kan vatten ”skördas” från taken, återvinnas och renas. Skalas det upp kan sådan decentraliserad infrastruktur buffra de större systemen som inte är anpassade till ett förändrat klimat, säger Cornelia Redeker som är universitetslektor. 

Constanze Hirt, Philipp Lott, Cornelia Redeker, Sara Thor och Erica Grundström är forskarteamet som studerar växthusen vid Umeå universitet.

En utgångspunkt för projektet är konceptet naturhus som utvecklades av arkitekten Bengt Warne på 1970-talet. Ett naturhus är en kretsloppsbyggnad som helt eller delvis omges av ett växthus. Det skapar behagliga miljöer och odlingsmöjligheter för de boende samtidigt som huset fungerar i symbios med omgivningen.  Flera villor har byggts som naturhus i Sverige under 2000-talet. 

– Vår idé är att se hur modellen kan implementeras för andra typer av byggnader, och att integrera konceptet med befintlig bebyggelse snarare än att bygga nytt, säger Cornelia Redeker. 

Principer för naturhus som används i projektet Designing Cycles at 64° .

Parallellt med att utforma en potentiell prototypdesign gör forskarna också en analys av Umeås livsmedelsmetabolism (foodshed analysis) och en uppskattning av stadens kapacitet att rymma växthuspåbyggnader. 

– Bakom detta ligger idén om att konceptet kan ha en systempåverkan när det gäller klimatanpassning och matsuveränitet om det skalas upp, säger Cornelia Redeker.  

Frågorna som ska besvaras handlar inte bara om byggnadsdesign och tekniska lösningar utan också om implementering och underhåll. Forskarna har diskussioner med flera grupper som är potentiella användare av prototypen.

– Vi vill designa prototypen, bygga den, plantera växterna och installera vattensystemet, utveckla en användarmodell och sen övervaka, utvärdera och justera den. Men innan vi går vidare med detta måste vi hitta en slutanvändare och komma fram till om det är genomförbart, säger Cornelia Redeker. 

Mer att läsa