Synkade planer är hemlig­heten bakom Halmstads prisade arbete

Jönköpings län och Marks och Enköpings kommun har redan hört av sig till Halmstad efter att kommunen färdigställde sin utbyggnadsplan förra året. När arbetet nu har tilldelats Planpriset av Sveriges Arkitekter kan samtalen till Annika Hansson som är planstrateg på kommunen bli fler.

– Det här är ett nytt sätt att jobba, och det tror jag kan sprida sig till fler kommuner. Men det spelar också roll lokalt här i Halmstad att vi kan visa att kommunens planarbete ligger i framkant, att både invånare och politiker förstår finessen ger arbetet en större dignitet, säger Annika Hansson.

Hon har lett arbetsgruppen att samordna bostads- lokal- och infrastrukturförsörjning samt verksamhetsmark till en gemensam utbyggnadsplan, i stället för att som tidigare planeras separat. Att de olika försörjningsplanerna nu ligger i samma plan gör det också enklare att justera den vid nya politiska beslut.

– Vi har synkat ihop arbetet med olika planer till en och samma, och då också lärt oss mycket av varandras yrkes- och områdeskompetens. Det här är samordning på riktigt, säger Annika Hansson.

Arbetet med Utbyggnadsplanen för Halmstad påbörjades när översiktsplanen Framtidsplan 2050 vann laga kraft sommaren 2022. Där formuleras bland annat Halmstads klimatutmaningar, som kommer bland annat av läget vid havet och en å rakt igenom staden, och att arbeta för en mer jämlik och blandad stad. Det har sedan varit ett intensivt arbete på plankontoret innan Utbyggnadsplanen antogs i kommunfullmäktige i oktober 2023. När arbetet nu fortsätter ska gruppen på kommunen bryta ner planen på årlig basis, och detaljplaner tas fram allt eftersom.

– Planen kan behöva justeras beroende på till exempel konjunkturer som påverkar takten på utbyggnad och befolkningstillväxt, säger Annika Hansson.

Något som också har varit nytt i arbetet med Utbyggnadsplanen är att göra hållbarhetsbedömningar under arbetet med planen. För det tog kommunen in Radar arkitektur som har bedömt social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Efter det gjorde kommunen vissa omprioriteringar i planen, till exempel vad anpassning för stigande havsnivåer och cykelbanor. Tobias Noborn på Radar arkitektur har lett arbetet med bedömningarna.

– Vi imponerades av kommunens långsiktighet och geniala sätt att bedöma effekter av planerna på en tidig och strategisk nivå. Ingen av oss i konsultgruppen hade tidigare sett ett så framsynt arbete med att samköra frågorna på det här sättet. Att arbetet fick Planpriset och att vi har fått bidra i det är väldigt kul, säger Tobias Noborn.

Radar arkitektur var involverade i ytterligare två av de nominerade till Planpriset. Tobias Noborn var uppdragsansvarig för både bidraget Kunskapsunderlag om jordbruksmarken i Norrköping, och för Planeringsbesked för Bergön i Söderköping, där stadsarkitekten Lina Gregersdotter var ansvarig på kommunen.

Radars arbetsmetod bygger på att sätta samman team med flera kompetenser och att arbeta med vetenskaplig evidens. I Halmstad tog de in konsulter för bedömning av ekologisk och ekonomisk hållbarhet, i Norrköping samarbetade de med en expertpanel från jordbruk och gröna näringar och i Söderköping bildade de ett team med flera kompetenser. Det tvärsektoriella arbetssättet har företaget haft sedan Radar bildades av en arkitekt och en planeringsarkitekt år 2006 och rekryterade en landskapsarkitekt som första anställd. I dag finns kontoret i Göteborg och Malmö med drygt 40 anställda med blandade arkitektkompetenser.

– Ofta hamnar vi i situationer där vi utvecklar och stretchar metoder och roller. Kanske är det en del av förklaringen till att vi har blivit framgångsrika, och till att våra arbeten nomineras till Planpriset, säger Tobias Noborn.