Gå till innehållet
Gå till startsidan

Sveriges Arkitekters bransch- och medlemstidning

Moderaten: ”Mer inflytande till medborgarna”

Inför valet har vi intervjuat tre politiker, från höger till vänster, som gett sig in i arkitekturdebatten. Först ut att bekänna färg är Viktor Wärnick (M). Mer inflytande till medborgarna och enklare byggregler är hans paroll.

Arkitekturen har blivit en valfråga, och flera politiker argumenterat för att medborgarna ska få vara med och bestämma om vad som byggs.

En av dessa är Moderaternas bostadspolitiske talesperson Viktor Wärnick. I april skrev han i Altinget att ”gemene man inte är emot att det byggs – utan hur det byggs”.

Moderaternas vallöfte är att låta riksarkitekt Helena Bjarnegård se hur medborgarna kan få större inflytande över arkitekturen. Wärnick tror att det kan leda till kortare ledtider och färre överklaganden.

Själv uppfattar han att befolkningen generellt vill ha sekelskiftesarkitektur. Han refererar till en undersökning som Sifo gjort åt den konservativa tankesmedjan Oikos. Enligt den föredrar 70 procent sekelskifteshus framför hus ”som byggs i dag”, och 63 procent vill hellre ha ”ornamenterade fasader” än outsmyckade.

Om folk föredrar ”klassisk” arkitektur, varför byggs det inte i större utsträckning?

– Det finns olika anledningar till det. Mycket av makten har koncentrerats till stadsbyggnadskontor, politiker i lokala byggnämnder och andra organ, och även hos arkitekterna. Jag tror att det finns olika anledningar till att man inte varit tillräckligt lyhörd.

– Vi fokuserar mer på att lösa de problem vi får signaler om, än att grotta i hur det har sett ut.

Har marknaden misslyckats?

– Marknaden anpassar sig efter de förutsättningar som finns, från politiskt och annat håll. De tar upp signaler som kommer från nämnder och stadsbyggnadskontor.

Känner du till något exempel där ”klassisk” arkitektur har stoppats av en kommun?

– Vi har noterat, när vi har rest runt i bland annat Upplands Väsby, att det fanns ett visst motstånd inom den kommunala organisationen, men att politikerna ville att medborgarna skulle få ett ökat inflytande.

Finns det en risk att folk har helt andra arkitekturpreferenser om 25 år?

– Det är när spadtagen tas som det är relevant att bestämma sig för hur den gemensamma stadsbilden ska se ut. Man brukar prata om årsringar. Och det är klart att det skulle bli en typ av årsringar, även om det är i äldre stil.

– Vi hänger inte upp oss på vilken stil det ska vara, utan vi tycker att medborgarna ska få bestämma i högre utsträckning.

Vissa röststarka grupper har fått mycket utrymme – hur ska ni se till att alla får sin röst hörd?

–Det är det vi vill att riksarkitekten ska komma tillbaka till politiken med förslag på. Jag vill inte föregå det.

Viktor Wärnick uppfattar att det är för dyrt att bygga i Sverige – och att reglerna är för krångliga.

– Det kan vara att alla lägenheter ska ha samma anpassningar för de som har funktionsvariationer. Man kanske skulle kunna kolla på att ha ett antal sådana lägenheter tillgängliga.

Hur går regelförenklingar ihop med större folkligt inflytande och högre kvalitet?

– Jag tror att man kan göra både och, att man kan göra det mindre byråkratiskt krångligt att bygga och att vissa standarder kan upprepas. Jag tror att man kan se till att servicen från staten kan förbättras avsevärt, säger han och tillägger att Lantmäteriet fungerat dysfunktionellt enligt honom.

Om Viktor Wärnick (M)

Ålder: 31 år

Från: Söderhamn

Gör: Bostadspolitisk talesperson för M och riksdagsledamot sedan 2018.

Bästa äldre byggnad: Söderhamns rådhus av Gustav N. Runer och Ernst Jacobsson.

Bästa nyare hus: Lynghusen i Harplinge utanför Halmstad, av Okidoki arkitekter.

Mer att läsa