Gå till innehållet
Gå till startsidan

Sveriges Arkitekters bransch- och medlemstidning

Långt engagemang bakom prisad renovering

Per Ahrbom har ett nästan 60 år långt engagemang i Kulturhuset i Stockholm. Pernilla Remröd har lärt känna byggnaden utan och innan sedan 2015. Nu har de fått ta emot Helgopriset för renoveringen av byggnaden – men deras arbete tar inte slut där.

År 2015 behövde glasfasaden på Kulturhuset i Stockholm bytas ut och arkitekterna Ahrbom och partner som hade ramavtalet kopplades in. När Kulturhuset återöppnade efter ombyggnad 2020 hade hela byggnaden setts över och många kvaliteter och funktioner hade återställts efter ursprungsarkitekten Peter Celsings visioner. Förra veckan stod det klart att renoveringen och ombyggnaden av Kulturhuset tilldelas Helgopriset 2023 av Statens fastighetsverk.

– För oss på Ahrbom betyder det framför allt att vi får en bekräftelse på att det vi gör är rätt. Det stärker kontoret och det är viktigt, särskilt i de här tiderna. Uppmärksamheten gör att ny publik går in i huset. Och det var precis så det var tänkt när huset ritades, att det skulle vara en byggnad öppen för alla, ett folkets vardagsrum, säger Per Ahrbom.

Och han känner huset väl. Per Ahrbom och hans fru Ann-Charlotte Ahrbom var nya på Peter Celsings kontor när tävlingen om ett kulturhus i Stockholm utlystes 1965. Huset byggdes först som knappt halva den byggnad vi ser i dag för att rymma Riksdagens provisorium som flyttade in 1971. Först i oktober 1974 kunde Kulturhuset invigas som det folkets vardagsrum det var tänkt. Under åren har Kulturhusets innehåll förändrats gradvis, rum har byggts till, målats om och möbler bytts ut. När Ahrbom och partner fick ramavtal för Stockholms fastighetskontor omkring 2015 såg det därför långt ifrån ut som 1974.

– Under alla åren hade många små förändringar långsamt förändrat husets karaktär och funktion och vi ville återställa husets öppenhet och kvaliteter. Som att visa konstruktion, material och verksamhet och öppenheten mot Sergels torg, men också den stora muren mot baksidan, som ju är rätt tuff, säger Per Ahrbom.

Efter en teknisk upprustning av Kulturhuset år 2015 behövde innertak och andra delar av byggnaden ses över och glasfasaden bytas ut. Det blev början till en lång rad uppdrag till Ahrbom och partner, som hade ramavtal, och den renovering och ombyggnad som avslutades 2020. Inte långt därefter tilldelades byggnaden Kasper Salin-priset.

Under renoveringen har Olle Baertlings slitna draperi från 1974 ersatts med en kopia i ylletyg, av Handarbetets vänner. Den nya glasfasaden skyddar konsten och ny belysning lyfter fram den mot gatan.

Pernilla Remröd hade 2015 just fått sin första anställning på Ahrbom och partner och blev genast utsedd till handläggande arkitekt för Kulturhuset. Hon hade då egentligen ingen relation till byggnaden, förutom som besökare till utställningar och teatern. Nu har hon ägnat många timmar där och fascineras över hur mycket som händer i huset och hon tycker att det är byggnadens viktigaste kvalitet.

– Det är ett vardagsrum dit människor i olika åldrar kommer utan att behöva köpa något. Huset är också ritat för att vara flexibelt och för att kunna anpassas till förändringar, säger Pernilla Remröd.

En stor del av arbetet har handlat om att utreda och lära känna byggnaden. Tillsammans med inredningsarkitekten Clara Lindencrona gjorde Pernilla Remröd först en inventering av alla Kulturhusets och Teaterhusets möbler. Genom Johan Celsing fick de tillgång till Peter Celsings arkiv och kunde forska på originalritningar och beskrivningar av material och färger.

– Samtidigt har vi också haft tillgången att ha Per och Ann-Charlotte Ahrbom på kontoret som kan berätta om hur projektet kom till och gett många anekdoter, det har gett oss en närmare relation till byggnaden, säger Pernilla Remröd.

Arkitekterna har gett olika delar av byggnaden en gemensam identitet bland annat genom att placera ut Peter Celsings soffor som har renoverats. Betongväggar har vid behov blästras rena från färg.

De utredningar som gjordes resulterade i dokumentet Att bruka och bevara Kulturhuset och Teaterhuset, riktlinjer för kontinuerligt underhåll. Det är ett antal riktlinjer som ska ligga till grund för förvaltning och framtida förändringar för att säkerställa att fortsatt underhåll av Kulturhuset görs enligt riktiga metoder. Tanken är att de analyser och metoder de tagit fram ska kunna användas både av dem själva och av andra arkitekter när Kulturhuset byggs om eller renoveras i framtiden.

– Uppdraget har handlat om att återställa och bevara byggnadsdelar, samtidigt som vi har lagt till nya lager till byggnaden, där vi hämtar inspiration från originalarkitekturen, förklarar Pernilla Remröd.

Armaturer som ritades på Peter Celsings kontor, och färgsatts av konstnären Ulrik Samuelsson, har rengjorts och försetts med Led-belysning.

Ahrbom och partner har fått ett nytt ramavtal för Kulturhuset Stadsteatern och de löpande uppdragen har fortsatt. I våras öppnade nya lokaler för Europaparlamentets filial i byggnaden och en utställning om Europa och just nu jobbar kontoret med en renovering av fasaden på restaurangen mot Drottninggatan. Men uppdraget för Stockholms fastighetskontor är avslutat.

– Att vi fick Helgopriset för det betyder mycket. Det är fint att arbete som inte syns så tydligt uppmärksammas, särskilt i dag när hållbarhet och att bevara det redan byggda diskuteras mycket, säger Pernilla Remröd.

Mer att läsa