Hon stödjer de ukrainska arkitekterna på distans
Olena Oliynik, vice ordförande för den ukrainska arkitektorganisationen NSAU, verkar för återuppbyggnaden av det ukrainska kulturarvet.
– Vi behöver bygga upp en ny ukrainsk identitet, baserad på vårt kulturarv men med starka band till Europa, säger hon.
Under de ryska attackerna mot Ukraina har många av landets kyrkor, museer och minnesmärken attackerats. Det säger den ukrainska arkitekten Olena Oliynik som är på plats i Stockholm för ett seminarium om kulturarvet i Ukraina, en del av projektet Framtidsbilder för Ukraina.
Hon är vice ordförande för den ukrainska arkitektorganisationen National union of architects of Ukraine (NSAU) som organiserar Ukrainas arkitekter i 25 olika regioner och hon har haft kontakt med Sveriges Arkitekter, som arrangerar seminariet, sedan tidigt i våras.
– Under åtta månader har ryska trupper medvetet attackerat många kulturella platser. Förutom tusentals bostadshus har också många historiskt värdefulla föremål skadats. Huvudmålet med återuppbyggnaden av Ukraina bör vara att återvinna identitet i samhället, kulturen och arkitekturen, säger Olena Oliynik.
Under åtta månader har ryska trupper medvetet attackerat många kulturella platser. Förutom tusentals bostadshus har också många historiskt värdefulla föremål skadats.
Hon poängterar också att återuppbyggnaden av Ukraina behöver ske i olika faser.
– Det mest akuta nu är att bygga bostäder, sjukhus och skolor. Men i framtiden behöver vi också restaurera och bygga upp våra kulturbyggnader.
Under World economic forum i Lugano juli i år presenterade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en återhämtningsplan och återuppbyggnadsstrategi för Ukraina. Den totala kostnaden för de föreslagna åtgärderna uppskattas till 750 miljarder dollar. Men Olena Oliynik är kritisk.
– Inte med ett enda ord nämndes det förlorade kulturarvet. Vi har skickat våra rekommendationer om att se över kulturarvet till regeringen, men ännu inte fått svar. Just nu är fokus helt inställt på att stödja armén, återuppbygga sjukhus och vinna kriget. Det som saknas är ett system för återuppbyggnaden och regeringen har ingen kontakt med oss som en organisation för professionella, säger Olena Oliynik.
Hon betonar vikten av att bygga upp Ukraina utifrån landets identitet, och att det också handlar om att skapa en ny identitet som baseras på banden till Europa och principer om en hållbar utveckling och att det då är viktigt att samarbeta med de ukrainska arkitekterna.
– Inom arkitekturen bör identiteten säkras genom att bevara befintliga traditionella stadsrum och historiska byggnader men också utveckla offentliga rum, hållbar utveckling och säkerhetsfrågor, säger hon.
Olena Oliynik arbetar nu direkt med den europeiska arkitektorganisationen ACE, Architects council of Europe. I maj besökte hon Bryssel och Ukrainas arkitektorganisation blev i somras medlem i ACE. Sedan kriget startade har hon kunnat fortsätta sina uppdrag som lärare på två arkitektskolor i Ukraina och som vice ordförande för arkitektorganisationen. Hon har kunnat förmedla råd och hjälp både till arkitekter och studenter som flytt Ukraina.
– Vi har inga exakta siffror, men vi tror att runt en tredjedel av Ukrainas arkitekter har lämnat landet, de flesta är kvinnor, säger hon.
Olena Oliynik berättar att de flesta projekt som hade påbörjats före kriget har stannat av och att återuppbyggnaden är svår. Tre fjärdedelar av den byggnadsmassa som hittills förstörts i Ukraina var bostäder, men de är svåra att reparera eftersom det är ont om byggnadsmaterial, särskilt glas som tillverkas i de hårt drabbade östra regionerna. Men återuppbyggnaden har ändå påbörjats i mindre avgränsade projekt, som att återuppbygga en förstörd by eller några kvarter.
De arkitekter som är kvar i Ukraina har helt ändrat fokus. De arbetar på frivillig basis med att till exempel ta fram förslag på tillfälliga bostäder och modulhus.
– De arkitekter som är kvar i Ukraina har helt ändrat fokus. De arbetar på frivillig basis med att till exempel ta fram förslag på tillfälliga bostäder och modulhus. De har kontakter direkt med borgmästarna i olika städer eller andra representanter för mindre samhällen, berättar Olena Oliynik.
Själv deltar hon i ett projekt om att återuppbygga en by strax utanför Kiev som blev helt förstörd under invasionen tidigt i våras. 600 invånare stannade kvar i byn och bodde i tillfälliga boenden. Arkitekter från Litauen som samarbetade med en hjälporganisation hade kontaktat henne om att bidra med ett byggsystem. Olena Oliynik tog hjälp av andra ukrainska arkitekter för att anpassa systemet till platsen.
Mycket av hennes arbete som lärare och representant för arkitektorganisationen sker idag digitalt, vilket hade påbörjats redan under pandemin. Fram till årsskiftet ska hon undervisa på en arkitektskola i Polen och samtidigt fortsätta med sitt ideella uppdrag för arkitektorganisationen i Ukraina. Hon berättar att det har blivit svårt att arbeta från Kiev nu när elektricitet och annan infrastruktur slutar fungera.
– I min roll kan jag förmedla kontakter mellan mindre städer och frivilliga från väst, men också bidra med min egen kunskap som arkitekt. Jag är stolt över att jag kan hjälpa till, säger Olena Oliynik.
Om projektet Framtidsbilder för Ukraina
Det andra seminariet i projektet Framtidsbilder för Ukraina handlade om kulturarvet i Ukraina och arrangerades av Sveriges Arkitekter och den ukrainska arkitektorganisationen National Union of Architects of Ukraine (NSAU) i samarbete med Riksantikvarieämbetet och Europa Nostra. Ett tidigare seminarium i projektet hanterade utmaningen att hitta boenden för fem miljoner internflyktingar i Ukraina inför vintern.