Transformation pågår

Av de 96 examensarbeten som presenterats på KTH i Stockholm i år handlade cirka 20 procent om transformation och ombyggnad.

UMA i Umeå hamnade på ungefär samma siffra. 17 procent – sju av 41 examensarbeten – hade existerande byggnader och återbruk i fokus.

På LTH:s femåriga program i Lund var andelen lägre. Fyra av 49 examensarbeten behandlade transformation. På skolans masterprogram Sustainable urban design hade dock drygt 20 av de totalt 25 exjobben fokus på ombyggnad.

Störst andel exjobb om återbruk och ombyggnad finns på Konstfack och Chalmers.

Det visar en enkätundersökning som Arkitekten gjort bland Sveriges olika arkitektutbildningar.

Bakgrunden är att nybyggnation är den absolut största utsläpparen av växthusgaser globalt, enligt en färsk FN-rapport. I somras slog världens största konferens för arkitekter fast att de byggnader som redan finns måste återanvändas i högre grad. Och att omställningen behöver börja redan på utbildningsstadiet.

På Chalmers i Göteborg handlade 30–35 procent av årets 92 examensarbeten om transformation och ombyggnad på något vis, enligt Naima Callenberg, kursledare för exjobb på Chalmers arkitektur.

– I år såg vi en stark trend av just transformation, återbruk och ombyggnad. Men det berör inte bara frågor kring hur man gör om byggnader, utan också hur befintliga resurser tas tillvara och vad detta innebär.

– Projekten berör även sådant som materiella resurser och materialhanteringsprocesser. Eller hur vi transformerar befintliga program och funktioner för att optimera hur byggnader används. Vi tycker oss därför se en breddning av vad återbruk och transformation är och kan vara.

Konstfacks masterprogram i inredningsarkitektur och rumslig gestaltning sticker ut. I år handlade åtta av totalt 16 examensarbeten om transformation på något sätt.

– Intresset har de senaste fem åren blivit mycket större. Eleverna trycker på och vi som lärare måste hela tiden bli bättre på att uppdatera oss och se till att vi behärskar ämnet, säger Tor Lindstrand som varit lärare på deltid i 25 år på KTH respektive Konstfack.

Han är även ordförande för Sveriges Arkitekters utbildningsutskott, som har till uppgift att bevaka de olika utbildningarna.

Traditionellt har skolorna sedan åtminstone 1930-talet och framåt varit starkt fokuserade på nybyggnation, enligt Tor Lindstrand.

– Det har varit utgångspunkten för hur man lär sig arkitektur och tar sig an ett projekt. Relationen till det gamla har, med vissa undantag, varit att det ska ersättas med något nytt.

Den stora utmaningen är enligt Tor Lindstrand att förändra det synsättet, som är djupt rotat i skolornas kultur.

– Ett stort förändringsarbete behöver göras, men samtidigt är många institutioner tröga och långsamma. Jag tror att viljan finns på i stort sett alla skolor, men det är inte alltid man ser det omsatt i praktiken, säger han.

I stället för att börja med ett blankt papper och en tom plats kommer arkitektarbetet alltmer att handla om att analysera det som redan är byggt och förändra det, menar Tor Lindstrand.

– Och det kräver ett helt annat sätt att se. Det finns värden på plats som man ska lära sig att identifiera och ställa mot nya behov – och sedan förstå hur det i samverkan kan bli något nytt. Detta kräver analys kopplat till en stark gestaltande förmåga.

För inredningsarkitekter finns det särskilda utmaningar – men också stora möjligheter, menar han. Det råder en stark slit- och slängmentalitet inom fältet, men inredningsarkitekter är bra på anpassningar.

– Interiörer har ett väldigt dåligt skydd jämfört med byggnader. Mycket har på ett okänsligt sätt bara rivits ut och gått förlorat. Vissa butiksinredningar används bara i fem-sex år innan de byts ut igen. Och svinnet när det gäller inredningar inom samhällsfastigheter har också varit jättestort. Men nu börjar kommunerna bli alltmer intresserade av återbruk.

Sveriges Arkitekters utbildningsutskott har precis påbörjat arbetet med en ny utbildningspolicy, berättar Tor Lindstrand. Den ska vara klar om ett år.

– Vi har haft ett första samtal med representanter för skolorna och transformation är något alla lyfter och vill jobba med. Så jag tror att en förändring är på gång, säger Tor Lindstrand.

En av de cirka 90 arkitektstudenter i Sverige som i år gjort ett exjobb om transformation är Anna Zander. Hon har läst vid KTH och bodde länge nära ett gammalt värmeverk i Hässelby.

– Jag blev förtjust i det, men insåg att det skulle rivas. Samtidigt planeras det för ett nytt värmeverk fem kilometer därifrån. Ironiskt, när man tänker på att vi måste förvalta det som redan finns, säger hon.

Hon upptäckte dessutom att Hässelby planerar för en evakueringsskola som ska stå i tio år under tiden som befintliga skolor rustas upp.

– Man tänker alltså uppföra en tillfällig byggnad för att sedan riva den. Just det tänk vi vill bort ifrån.

Anna Zanders exjobb kom därför att handla om att förvandla värmeverket till skollokaler.

– Jag gjorde om värmeverket med väldigt små ingrepp och skapade miljöer så att det skulle kunna användas till utbildning. Men på ett flexibelt sätt, så när skolan flyttar ut kan något annat flytta in. Rummen är ganska generella.

Anna Zander tycker att det var mycket fokus på transformation under hennes utbildning, både bland studenter och lärare.

– Mina handledare var kompetenta och positiva till den här typen av projekt. Det finns en vilja hos min generation att göra på ett annat sätt än generationerna innan oss, säger Anna Zander.

Och det kommer att vara intressant för aktörerna på arbetsmarknaden. I alla fall om man får tro Erik Torvén, vd för AIX arkitekter.

– Det behövs fler arkitekter som är inriktade på transformation. Det är en arbetsuppgift som kommer att växa och vi har transformation högt på vår egen agenda, säger han.

Erik Torvén förstod först efter sin utbildning vilken kreativ utmaning återbruk kan vara.

– Inte förrän jag blev yrkesverksam insåg jag att ombyggnad ofta är mer spännande än nybyggnad. Det kräver mer arkitekthjärna. Man tvingas till nya lösningar i högre grad.

Han menar att det inte bara är klimatet som vinner på återbruk, utan även arkitektföretagen.

– Rent affärsmässigt kräver transformation fler konsulttimmar, så det kan faktiskt vara en god affär för kontoren. Byggkostnaden kan ligga lägre, liksom materialuttaget, säger Erik Torvén.