Nyheter

Så ska arkitekterna rädda planeten: ”Vi har en given plats i omställningen”

16 november 2020

Sveriges Arkitekters hållbarhetsråd har avlagt rapport. Och nu presenteras den handlingsplan som ska få kåren att ta sin givna roll för att rädda planeten – och sina chanser till framtida jobb.
– Det handlar inte om att vilja eller tycka; vi måste ta plats, säger rådets ordförande Cecilia Holmström.

Annons
Foto Magnus Laupa

Cecilia Holmström konstaterar att samhällsbyggnadsbranschen genererar 20 procent av Sveriges inhemska CO2-utsläpp. Räknar man också import av byggprodukter, står sektorn för 35 procent av utsläppen.

Cecilia Holmström fångar jordgloben vi tagit med som rekvisita för fotograferingen. Det finns gott om plats att hålla distans på ÅWL:s höstlovs- och coronatomma kontor i Stockholm där hon till vardags är vd.

– Ett av mina uppdrag är att se till att vi som företag snabbt ställer om och att vi hjälper våra kunder att ställa om. Vi fokuserar på att göra omställningen tillsammans med våra kunder, säger hon.

Det är hennes svar på frågan hur hon själv och företaget kommer att ta emot den handlingsplan som är på väg att presenteras för kåren. Hållbarhetsrådet, som tillsattes efter ett beslut vid Sveriges Arkitekters stämma 2018, har haft som uppgift att stötta förbundets styrelse och kansli för att peka ut riktningen. Utifrån rådets rapportering har styrelsen tagit fram en handlingsplan för hur arkitektbranschen ska möta klimatkrisen, den nya lagstiftningen på området och de nya förutsättningar det för med sig när det gäller investeringar och finansiering. ”Genom att bli en del av lösningen kan arkitekter för första gången på nästan 100 år ta möjligheten att få en nyckelroll i ett verkligt paradigmskifte”, står det i handlingsplanen.

Annons

– Det krävs en dramatisk förändring i samhällsbyggnadssektorn för att klara klimatlagstiftningens ambitiösa mål och många uppdragsgivare vill gå ännu snabbare fram. Vi arkitekter planerar och föreskriver material och lösningar i tidiga skeden. Vi vill att alla arkitekter förstår att vi nu har chansen att inta en nyckelposition. Och att om inte vi gör det så gör någon annan det, säger Cecilia Holmström.

Hållbarhetsrådets fokus har varit ekologisk hållbarhet. Men inte utan diskussion om den sociala hållbarheten som många arkitekter redan håller högt.

– Det har inte varit lätt att dra en gräns och bestämma att vi i rapporten medvetet ska vara selektiva och fokusera på ekologisk hållbarhet, det vill säga det klimatmässiga, att vi överhuvudtaget har kvar en planet. Men självklart hänger allt ihop. Om vi ska lyckas med ekologiskt hållbara lösningar över tid måste de även vara socialt och ekonomiskt hållbara, säger Cecilia Holmström.

I handlingsplanen står det att ”minimikravet framåt för kåren måste vara att verka för att spara resurser, designa klimatneutralt och hålla kvar vinst och värde i den byggda och gestaltade miljön länge”. Överst på sjupunktslistan som presenteras står just ”Arkitekter designar utsläppssnålt” och ”Arkitekter designar cirkulärt”.

– Om vi ska kunna efterleva de nya klimatlagarna så kommer vi inte att bygga lika mycket nytt. Vi kommer att jobba mer med befintliga byggnader och strukturer, delade ytor, grönytor som kolsänkor, mer trä och återbrukade material, säger Cecilia Holmström.

Klimatmål och lagstiftning
  • Agenda 2030 med FN:s globala mål (2015) och Parisavtalet (2016) innebär att världens utsläpp måste minst halveras till 2030 och efter det nå nära noll senast 2050.
  • Sveriges klimatlag (2018) anger att vi senast 2045 ska vara klimatneutrala.
  • Begränsad klimatpåverkan är ett av Sveriges 16 miljökvalitetsmål där även till exempel God bebyggd miljö, Ett rikt odlingslandskap samt Ett rikt växt- och djurliv ingår.
  • Sverige har som etappmål att majoriteten av kommunerna ska tillvarata och integrera stadsgrönska och ekosystemtjänster år 2025.
  • Sveriges nya förordning om avfallshantering gäller från 1 augusti 2020 och innebär bland annat krav på källsortering av bygg- och rivningsavfall.
  • Sveriges nya klimatdeklarationslag föreslås träda i kraft 1 januari 2022 och innebär krav på deklarerad livcykelberäkning av nyproduktion av byggnader.

På Sveriges Arkitekters stämma som hålls den 21 november, kommer Cecilia Holmström att berätta om bakgrunden till handlingsplanen. ”Se den som en inspirationskälla att ställa om ditt eget arbete och din verksamhet i en riktning som både är snäll mot planeten och förbättrar chanserna att få de mest spännande uppdragen”, står det i dokumentets inledning.

Annons

– Jag tror att handlingsplanen kommer att tas emot väl. Arkitekter vill gärna göra gott och alla yrkesgrupper inom kåren kan bidra. Samtidigt är handlingsplanen ett kondenserat material som bara visar en inriktning och ett fokus. Det blir varje enskild arkitekt och varje enskilt arkitektföretag som måste ta ett stort ansvar i att ta det vidare i detalj, säger Cecilia Holmström.

Cecilia Holmström är vd på ÅWL arkitekter och lärare och handledare på Blekinge Tekniska Högskola. Hon har arkitektexamen från Chalmers och har även studerat hållbart byggande och ledarskap. Hon är ordförande i Sveriges Arkitekters hållbarhetsråd 2018–2020 med ledamöterna Sara Grahn, Patrik Faming, Christian Wilke, Anna Mistry Bergbom, Jenny Lundahl, Maja Hallén, Anders Mårsén, Maria Nyström Reutersvärd samt Emmy Olsson. Foto: Magnus Laupa

Formellt är hållbarhetsrådets uppdrag avslutat i och med handlingsplanen men det råder delade meningar om fortsättningen. Fyra av rådets ledamöter har skrivit en motion till stämman där de föreslår att Hållbarhetsrådet blir ett utskott direkt under styrelsen.

”Genom att inrätta ett utskott med fokus på hållbarhet visar styrelsen och förbundet att hållbarhetsfrågorna är högst prioriterade på samma sätt som frågor rörande utbildning, jämställdhet och mångfald”, skriver Anna Mistry Bergbom, Patrik Faming, Maja Hallén, och Jenny Lundahl i sin motion.

Styrelsen har föreslagit avslag på motionen men säger samtidigt att man vill prioritera frågan högt även den kommande mandatperioden. Styrelsen skriver i sitt svar att ”frågan främst ska avhandlas direkt i styrelsen istället för i ett separat arbetsorgan”.

Cecilia Holmström tror att det är klokt att hållbarhetsfrågorna blir en del av hela verksamheten.

Annons

– Hållbarheten är inte något extra, den ska in i alla uppdrag och i alla organisationer överallt. På samma sätt ska hållbarheten bli integrerad i affärer och i våra kreativa processer. Det får inte bara vara enskilda grupper och experter som driver på; alla i branschen måste förflytta sig, säger Cecilia Holmström.

Hon säger att det kräver ett enormt kunskapslyft, även på utbildningarna.

– En del av kunskapen finns men är inte enkelt tillgänglig. Och delvis är det ny kunskap som måste till. Kunskapslyftet behövs hos arkitekter, chefer, stadsbyggnadskontor, beställare och lärare. Men det handlar också om att vi bara måste börja göra – och lära oss medan vi gör det, säger Cecilia Holmström.

Hon inser samtidigt att coronapandemin delvis har förändrat förutsättningarna.

– Hade vi arbetat fram rapporten i dag hade vi nog också reflekterat över det svåra läget. När det råder prispress och lönsamheten i företagen är sämre kanske det inte finns medel att ställa om av kortsiktiga skäl. Men med de nya lagarna kommer vi snart att ha beställare som kräver mer hållbart. Deras behov av kapital styr mot gröna lösningar och när pengar styr kommer det att gå snabbt. Och vi kommer på sikt att behöva ha processer där alla beslut ska klimatberäknas både i stadsplanering och byggnadsplanering, säger Cecilia Holmström.

Hon får till slut ge tillbaka jordgloben som fått följa med som rekvisita när vi rört oss genom kontorsbyggnaden. Personerna som arbetat i Hållbarhetsrådet är starkt engagerade personer som vill se en snabb omställning för att rädda planeten, konstaterar hon. Själv grundar Cecilia Holmström sitt engagemang i en uppväxt nära naturen och jordbruket.

Annons

– Jag har med mig från tidig ålder att vi människor är en del av ett system, att vi inte bara är gäster utan att vi har en mening. Och jag uppfattar arkitektens roll som väldigt priviligierad. Vi har som jobb att se helheten när det finns målkonflikter. Nu är den största målkonflikten att vi blir fler men måste använda mindre. Jag ser det inte bara som en utmaning utan en fantastisk kreativ möjlighet!

Detta är handlingsplanen

Sju punkter med några utvalda exempel från Sveriges Arkitekters handlingsplan för hur arkitekter kan bidra till omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle:

1. Arkitekter designar utsläppssnålt

Exempel: Använder livscykelanalys (LCA) i sin designprocess samt föreslår och/eller föreskriver resurseffektiva lösningar med låg klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv.

2. Arkitekter designar cirkulärt

Exempel: Uppgraderar i första hand befintliga byggnader och förlänger deras livslängd, som ett mer koldioxideffektivt alternativ till rivning och nybyggnation samt erbjuder mer klimatsmart och cirkulär design än vad som efterfrågas.

Annons

3. Arkitekter designar ekologiskt hållbara och resilienta samhällen, platser, landskap och byggnader som kan stå emot klimatkatastrofer.

Exempel: Designar robusta självförsörjande byggnader, landskap och samhällen samt klimatberäknar redan i planeringsskedet ny exploatering och gör jämförelser med att bibehålla och uppgradera hela eller delar av befintliga livsmiljöer.

4. Arkitekter designar ekosystemtjänster och grönytor

Exempel: Utvecklar parker, grönområden och tätortsnära natur, säkerställer ekosystemtjänster i den byggda miljön samt erbjuder lösningar med ekosystemtjänster och grönytor i stället för slentrianmässigt hårdgjorda ytor.

5. Arkitekter hittar nya lösningar för klimatsmart och ekologiskt hållbar arkitektur genom forskning och innovation

Exempel: Satsar mer på forskning och innovation och ansluter sig till bland annat Arkus samt delar med sig av kunskap och forskning på öppen källkodsbasis.

Annons

6. Arkitekter designar klimatssmart och ekologiskt hållbar arkitektur som premieras och förverkligas.

Exempel: Nyttjar upphandlingsformer och/eller strategiska samarbeten som stimulerar ökad samverkan och dialog mellan aktörer i värdekedjan.

7. Arkitekter mäter och begränsar den egna verksamhetens klimat- och miljöpåverkan

Exempel: Sätter upp egna klimatmål och implementerar dem i hela verksamheten samt hållbarhetsrapporterar för att redovisa och sätta mål på sin verksamhets klimatpåverkan.

Hela handlingsplanen finns på Sveriges Arkitekters webb.

 

Annons

Annika Jensfelt

Relaterade artiklar:

Gå till nästa artikel