Regeringen stryper anslag till riksarkitekten
I sin budget för kommande tre år drar regeringen in medel på 15 miljoner till riksarkitekten vid Boverket, vars uppdrag är att driva den nationella arkitekturpolitiken, gestaltad livsmiljö.
– Vi kommer naturligtvis att förhålla oss till budgetförskjutningen, säger Boverkets generaldirektör Anders Sjelvgren.
”Boverkets arbete med arkitektur prioriteras ner för att finansiera andra reformer. Av denna anledning minskas anslaget med 15 000 000 kronor per år från 2025.”
Så står det i regeringens budgetpropostion för de kommande tre åren som presenterades på torsdagen.
Riksarkitekten vid Boverket tillsattes år 2018 som en del i de av riksdagen antagna målen för arkitekturpolitiken och tjänsten innehas av landskapsarkitekten Helena Bjarnegård.
Enligt uppgifter till Arkitekten kom de indragna medlen till riksarkitekten som en överraskning för de flesta. Samtidigt finns de som ser att förslaget går i linje med den politik som förts av både tidigare och nuvarande regeringar, med fokus på regelförenklingar och standardisering inom byggandet samt de nya regler för bostadsbyggandet som Boverket tagit fram och som kritiserats hårt av bland andra Sveriges Arkitekter.
Sveriges Arkitekters förbundsdirektör Tobias Olsson skräder inte orden när han nu kommenterar budgetproposition med de indragna medlen till riksarkitekten:
– Jag är bekymrad och förbannad. Vi ser en rasering av Boverkets arbete med arkitektur, där riksarkitekten är en grundbult. Politiken backar från sitt ansvar för trygga, vackra och hälsosamma samhällen, säger Tobias Olsson i ett pressmeddelande.
Medan Boverket i budgeten får minskade anslag för sitt arbete med arkitektur, får myndigheten ökade anslag för regeringens andra prioriteringar. Här ingår en ”nysatsning på kompetens inom tillämpningen av plan- och bygglagen”, bland annat mot bakgrund av de nya byggreglerna som ska börja tillämpas. Boverket får också i uppdrag att ”ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras”. I det uppdraget ingår också att se över hur typgodkända småhus, av regeringen kallade ”Sverigehuset”, kan bli bygglovsbefriade. Tio miljoner i extra anslag går till Boverkets arbete med att ”verka som samlande aktör och sprida kunskap om hur byggfel kan minskas”.
Boverkets generaldirektör Anders Sjelvgren konstaterar omprioriteringen.
– Det regeringen har gjort i sin budget är att de omprioriterar från arkitektur till byggskador och PBL-kompetens. Vi kommer naturligtvis att förhålla oss till den budgetförskjutningen, säger han till Arkitekten.
Han svarar också på frågan vad det innebär för riksarkitekten Helena Bjarnegård.
– Vilka som är anställda på Boverket är inte en fråga för regeringen. Det är ju vi som ansvarar för det. Budgeten säger att det är en fokusförskjutning men Bjarnegård är anställd hos mig. Det är en annan fråga, säger Anders Sjelvgren.
Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson poängterar även han att riksarkitekten är en tjänst tillsatt av Boverket och därmed inte något som regeringen beslutar om. Och trots att de medel som myndigheten tilldelats för en särskild satsning på arkitektur nu går till att finansiera andra satsningar, framhåller han att Boverkets arkitekturuppdrag kvarstår.
– Boverket har även fortsatt i sitt uppdrag att tillsammans med andra myndigheter arbeta med arkitektur och gestaltningsfrågor i samhällsplanering och byggande, säger Andreas Carlson i ett mejl till Arkitekten.
Artiklen har uppdaterats.