Nyheter

Kritik mot bygglovsutredningen: ”Saknar arkitektur- och gestaltningsperspektiv”

11 november 2021

När bygglovsutredningen presenterades i början av sommaren beskrevs syftet med den som ett försök att städa upp i det lapptäcke av regler som Plan- och bygglagen idag består av. Nu höjer flera remissinstanser rösten för att vissa perspektiv saknas i förslagen som presenteras.

Annons
Foto Arkdes

Arkdes är en av remissinstanserna som kritiserar förslagen i Bygglovsutredningen.

I utredningen Ett nytt regelverk för bygglov (SOU 2021:47) föreslås bland annat att den del åtgärder inte längre ska vara bygglovspliktiga. Som exempelvis en del fasadändringar, tillbyggnader på totalt 30 kvadratmeter samt nybyggnad av komplementbyggnader på totalt 30 kvadratmeter i områden som omfattas av en detaljplan, och totalt 50 kvadratmeter utanför sådana områden. Samtidigt vill utredaren skärpa regelverket inom särskilt värdefulla områden.

Både Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Byggföretagen påpekar i sina remissvar att utredningen hade kunnat föreslå ännu fler förenklingar av bygglovsplikten. Byggföretagen saknar förslag som “tydligt främjar hållbarhet, resurseffektivitet, är mer flexibelt och som kan möta de behov och förändringar som uppstår på kort och på lång sikt”.

Som exempel nämner de att möjligheter att snabbt ställa om och kunna använda byggnader mer flexibelt även inom detaljplanelagt område skulle kunna minska både klimatpåverkan som resursuttag. SKR önskar att utredningen hade fokuserat mer på att införa förändringar för att öka bidraget till bostadsförsörjningen, till exempel genom att underlätta ytterligare i själva anmälan och dess startbesked.

Annons

Både Sveriges Arkitekter och Sveriges nationella centrum för arkitektur och design, Arkdes, saknar ett arkitektur- och gestaltningsperspektiv i utredningen.

Stina Westlin är strategisk utredare på Arkdes.

Stina Westlin, Arkdes.

– Det är viktigt att inte ta bort lovplikten helt utan att reflektera över konsekvenserna av detta. Vissa byggåtgärder kan anses vara små i det stora hela och kan se bra ut var för sig. Men om man släpper fritt byggivern utan att prata med kommunarkitekten och kommunantikvarien, som båda har kunskap och helhetssyn, kan åtgärderna tillsammans bidra till en stor påverkan på de allmänna platsernas helhetsintryck. Miljöer, värden och kvalitéer som vi gärna vill bevara till kommande generationer kan förvanskas eller försvinna helt, säger hon.

Stina Westlin menar att om komplexa bedömningar om arkitektonisk och antikvarisk påverkan ska föras över på enskilda byggaktörer och privatpersoner, så är det viktigt att staten och kommunerna kan erbjuda en bra rådgivning och tydlig vägledning, både innan och under byggskedet.

– Då ska man kunna kontakta kommunens tjänstepersoner och få ett kvalificerat svar och hjälp med att till exempel tolka platsens förutsättningar och lagstiftningen, säger hon.

Annons
Author no image

Jennie Krook

Relaterade artiklar:

Gå till nästa artikel