Bostäderna i Oceanhamnen kommer att bli mellan två och sju våningar höga.
Med både H55 och H99 i bagaget har Helsingborg en lång tradition av att arrangera mässor inom design och arkitektur. Nu planerar staden för H22 och de lokala politikerna har redan klubbat en kommunal investering på 250 miljoner kronor. Soraya Axelsson, projektchef från stadens sida, poängterar att H22 skiljer sig från sina föregångare genom att inte vara en traditionell bomässa.
– Det en bred stadsmässa som vill lyfta nya innovationer, livskvalitet och gott ledarskap för hela stadens utveckling. Vårt mål är att H22 ska ge exempel på hur arkitektur och teknik kan skapa förutsättningar för hållbarhet och mänskliga, mjuka värden.
Bakgrunden är en av de utmaningar som hela världen står inför: år 2030 kommer 60 procent av jordens befolkning att bo i urbana miljöer, spår FN-organet Habitat.
– Det ställer nya krav på att forma hållbara städer, ur flera perspektiv, konstaterar Soraya Axelsson.
Rent fysiskt kommer mässan att koncentreras till tre olika områden i Helsingborg: den nya stadsdelen Oceanhamnen där det byggs bostäder och kontor, miljonprogramsområdet Drottninghög som har prisats för sitt sätt att inkludera hyresgäster i upprustnings- och trygghetsarbete samt till mötesområdet Sea-U där det byggs kongresscenter och hotell. Landskapsarkitekt och stadsträdgårdsmästare Martin Hadmyr är inblandad i utvecklingen av samtliga H22-områden och framhåller deras olikheter.
Martin Hadmyr.
– Hela skalan är representerad ur ett arkitektoniskt perspektiv, från spektakulära nybyggnationer till socialt och ekonomiskt hållbara ombyggnationer. Områdena kompletterar också varandra vad gäller utmaningar som många städer inför. Vi kommer att ha spännande saker att visa upp, men också mycket som är på gång där vi kan diskutera och lära av varandra.
Ett sådant exempel är det arbete som pågår i Oceanhamnen. Kommunen håller i samarbete med Tengbom arkitekter på att ta fram ett certifieringssystemsom ska skatta jämlikhet i byggnads- och stadsplanering.
– I Oceanhamnen jobbar vi även med att utforska hur man kan använda sig av grönska eftersom framtida städer behöver bli grönare. Det är ibland svårt att planera för träd som ska stå i hundra år, så vi provar om offentliga miljöer kan bli platser för exempelvis temporära planteringar och plantskolor, säger Martin Hadmyr.
Enligt Karin Kasimir, ansvarig planarkitekt för Oceanhamnen, är området mycket spännande att jobba med men innebär även stora utmaningar. Färjelägret ligger bara ett stenkast från de byggnader som står längst ut mot kajen vilket har ställt krav på bland annat ljuddämpande åtgärder.
Kontorsbyggnader längst ut på kajen skapar en skärm mellan färjorna och bostäderna.
– Vi har lagt kontorsbyggnader längst ut som en skärm mellan färjorna och bostäderna. Men det havsnära är främst en möjlighet och vi skapar nu en urban arkipelag genom att dela de två befintliga pirarna med kanaler och genom att bygga en ny ö i den gamla hamnbassängen.
