Gå till innehållet

De ligger bakom den nya vägledningen för grönare planer

Nicole Lindsjö och Ulrika Åkerlund är landskapsarkitekter på Naturvårdsverket respektive Boverket som har lanserat en ny vägledning som ska stötta kommunernas arbete med att få in grönska i planeringen. 

Vägledningen om grönplanering har tagits fram i samverkan med flera myndigheter, länsstyrelserna och referenskommuner från hela landet. Den består av två delar, en som handlar om grönplanering i fysisk planering och en om hur man praktiskt tar fram en grönplan.

− Vi vill sprida den kunskap som finns, vad grönstruktur kan bidra med i fysisk planering, hur man kan jobba med gröna värden och kartlägga hur allt hänger ihop, säger Nicole Lindsjö.

Hon jobbar som landskapsarkitekt och projektledare på Naturvårdsverket.

− Grönstrukturen i och omkring våra städer och samhällen är mångfunktionell och har stor potential att bidra till att hantera flera av våra samhällsutmaningar samtidigt. Klimatanpassning är ju väldigt aktuellt och det kan skapas synergieffekter beroende på hur vi hanterar grönområden. Vi kan använda och nyttja dem för att till exempel undvika översvämningar, samtidigt som de kan bidra till biologisk mångfald och rekreationsvärden, säger Nicole Lindsjö.

I dagsläget är det bara cirka hälften av landets kommuner som har tillgång till planeringsunderlag för grönstruktur och naturvård.

− Om man inte har underlaget eller kunskapen om vilka värden som finns blir det ju också svårt att ta hänsyn till dem och prioritera mellan dem, säger Ulrika Åkerlund som är landskapsarkitekt och projektledare på Boverket.

Hon fortsätter:

− Vi behöver ha grönområden både i och nära våra städer. Flera forskningsstudier visar att gröna miljöer är hälsofrämjande, men de måste ligga nära bostaden. Om avståndet till ett grönområde är större än 300 meter minskar användningen stort. Det behöver även finnas många olika kvalitéer och upplevelsevärden för att få störst hälsofrämjande effekt.

En utmaning för kommunerna med att ta fram en grönplan är att den kräver en del resurser och att flera förvaltningar på kommunen behöver engageras och medverka. Grönplanering är ett samarbete där flera perspektiv behöver belysas som exempelvis fysisk planering och bebyggelse, ekologi och grönska, klimatanpassning och hälsa.

− Därför behöver vägledningen också nå beslutsfattare. Det är viktigt att fler landskapsarkitekter känner stöd i frågorna på kommunen och kan argumentera mot politiker, säger Ulrika Åkerlund.

Vägledningen kommer att testas i ett antal pilotkommuner runt om i Sverige. Men det är också ett arbete som aldrig blir helt färdigt enligt Ulrika Åkerlund. Vägledningen kommer att anpassas till både metod- och kunskapsutvecklingen som sker inom området, samt forskningen.

Den nya vägledningen finns här.

Helsingborg (bilden), Umeå, Östersund och Kävlinge är klara för att bli pilotkommuner för den nya vägledningen.

 

Mer att läsa