Staten ska agera förebildligt för att skapa arkitektur av hög kvalitet och inte låta kvalitet underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden. Vad vill ni göra för att förbättra förutsättningarna för bra arkitektur?
Centerpartiet:
– Vi vill se en mer frimodig syn på arkitektur och stadsutveckling. Det finns enligt vår mening en räddhågsenhet för att låta arkitekturen ta plats, kombinerat med en överdriven fokusering på byggkostnaden i det korta perspektivet. Samtidigt ser vi en oroväckande trend med en ökad detaljreglering av arkitektur och gestaltning.
Liberalerna:
– Den detaljreglering politiker ägnar sig åt sätter krokben för arkitektonisk kreativitet. Vi vill att makten över byggprojekt ska flyttas från politiker till arkitekter, konsumenter och byggherrar.
Kristdemokraterna:
– God arkitektur bör främjas eftersom det bidrar till goda livsmiljöer, vilket är viktigt för både trivseln generellt men också det trygghetsskapande arbetet. Sverige har dock en stor bostadsbrist så frågan måste också kopplas till frågan om förenklingar av byggande. Vi behöver en sammanhållen politik där alla aspekter av byggande beaktas, både god arkitektur och förenklingar för att öka byggtakten.
Moderaterna:
– Moderaterna anser att det är medborgarna som bör avgöra vad som är god arkitektur. För oss är det viktigaste att de som ska leva i miljön uppskattar arkitekturen. I dag ser vi ofta att så inte är fallet. Därför vill vi uppdra åt riksarkitekten att utreda hur större hänsyn kan tas till medborgarnas preferenser avseende arkitektur.
Miljöpartiet:
– Vår gestaltade livsmiljö och det samhälle vi skapar genom arkitektur bidrar både till en hållbar utveckling och en ökad livskvalitet för människor i hela Sverige. Fler hus med omsorgsfull gestaltning, väl genomtänkta planlösningar och med större variation bör byggas. Det offentliga ska vara föregångare vid nybyggnation av bostäder såväl som andra lokaler som skolor, kontor eller vårdinrättningar.
Socialdemokraterna:
– Den socialdemokratiskt ledda regeringen tog 2018 fram propositionen Politik för en gestaltad livsmiljö för att ta ett helhetsgrepp om arbetet med den gestaltade livsmiljön. Propositionen, som antogs av riksdagen, utgör samtidigt en samlad nationell arkitekturpolicy. Ambitionen är att arkitekturens bidrag till samhällsbygget ska tas till vara fullt ut, till nytta och glädje för alla.
Sverigedemokraterna:
– Vi vill att det tillsätts en utredning om möjligheterna att ha lokalt tillsatta skönhetsråd, vi vill förstärka kommunernas kulturmiljökompetens och att kommuner bör ha kommunala arkitekturprogram. Vidare vill vi att det i arkitekturpolitiken införs nationella mål för estetisk hållbarhet och tydlig medborgerlig förankring där medborgare bör ges inflytande över sina gemensamma offentliga miljöer.
Vänsterpartiet:
– Det är inte upp till oss som parti att peka ut vad som är bra arkitektur. En av de viktigaste sakerna politiken kan göra är att låta andra besvara den frågan. Staten ska stimulera möjligheten att bygga vackert, hållbart och inkluderande och skapa utrymme för beställande myndigheter att tillsammans med brukare och arkitekter jobba för att skapa platser i samhällets tjänst utan marknadsstyrning och kortsiktiga intressen.
Så här tycker Sveriges Arkitekter i kvalitetsfrågan:
Tyvärr saknar vi ofta politikens eget mål och ambitioner i regelverk och utredningar när det handlar om bostäder och byggande. Gestaltad livsmiljö-ambitionerna är inte enbart kulturpolitikernas ansvar. Här måste bostadspolitikerna bli bättre. Förbundet vill till exempel se ett omtag på bygglovsutredningen då den saknar arkitektur- och gestaltningsperspektivet.
