Arkitektens valenkät, fråga 5: Upphandling
Riksdagspartierna svarar på nio aktuella arkitekturpolitiska frågor inför valet 2022. Här kan du läsa hur partierna vill verka för att offentliga beställare handlar upp med kvalitet och hållbarhet – och jämföra svaren med Sveriges Arkitekters ställningstagande i frågan.
Hur vill ni verka för att offentliga beställare handlar upp med kvalitet och hållbarhet i stället för enbart på lägsta pris?
Centerpartiet:
– Vi vill införa mål för att öka andelen upphandlingar som bidrar till efterlevnaden av miljö- och klimatmålen. Vi anser att förstärkta informationsinsatser, ett fortsatt progressivt arbete med gröna upphandlingskriterier och hållbarhetskrav i LOU är en central del av den gröna omställningen.
Liberalerna:
– Tyvärr är det ofta en fråga för de lokala politikerna, i exempelvis en kommun. Vårt parti har sett nog av dåliga upphandlingar där man endast går på lägsta pris som urvalsgrund. Vi har en stark tradition av att bevaka upphandlingar så att man är noga med skattebetalarnas pengar. Vi har också lagt förslag om att öka möjligheterna till så kallade IOP. Alltså när det offentliga och idéburna aktörer kan samarbeta.
Kristdemokraterna:
– Upphandlande organisationer bör så långt som möjligt och när det är relevant säkerställa att hållbarhet finns med i hela inköpsprocessen. Det är viktigt att det offentliga tar ansvar. I dag är uppföljningsarbetet en av de största utmaningarna vid en upphandling. Vi skulle gärna se ett förtydligande av regelverket på den punkten så att det lättare går att säkerställa kvalitet och hållbarhet.
Moderaterna:
– Vi anser att det är upp till beställarna som också ser behoven att avgöra grunderna för upphandlingarna, inte riksdagens politiker.
Miljöpartiet:
– Miljöpartiet vill anta mål om att offentlig sektor ska gå före i omställningen, med nära nollutsläpp till 2030. Lagen om offentlig upphandling ska uppdateras så all offentlig upphandling beaktar miljöhänsyn och klimatpåverkan. Vi vill även minska klimatpåverkan från infrastrukturens byggprocess och underhåll i ett livscykelperspektiv.
Socialdemokraterna:
– Vi vill skärpa kraven på upphandlande myndigheter att beakta vissa samhällsintressen, som klimat och miljö. Socialdemokraterna bereder just nu ett förslag i regeringskansliet. Redan finns stora möjligheter för offentliga beställare att ställa krav men tyvärr utnyttjas det i för låg utsträckning, vilket kan bero på att enskilda beställare saknar nödvändig kunskap och skulle behöva mer stöd.
Sverigedemokraterna:
– Konkurrensmöjligheterna även för små företag måste gynnas. Med fler anbudsgivare kan även kvalitets- och hållbarhetsfrågor stärkas. Processen med att utreda dessa frågor går för långsamt från regeringens sida. Det finns även en tendens att den övergripande frågan splittras upp i olika uppdrag. Ett helhetsgrepp vore önskvärt.
Vänsterpartiet:
– Genom att förändra lagen om offentlig upphandling och ställa hårdare krav. För det första ska man kunna ställa krav på kollektivavtal fullt ut i alla offentliga upphandlingar. För det andra ska det ställas krav på att max två led av underentreprenörer får användas. För det tredje bör det införas ett obligatoriskt krav på att anbudsgivarna ska redovisa vilken personalstyrka och vilka lönenivåer som ligger till grund för deras kostnadsberäkningar.
Så här tycker Sveriges Arkitekter om upphandlingar:
Upphandlingar måste göras i enlighet med det nationella målet för gestaltad livsmiljö som anger att hållbarhet och kvalitet inte underställs kortsiktiga ekonomiska överväganden. Här har många myndigheter och kommuner en förbättringspotential. Förbundet verkar för bättre metoder att handla upp arkitekttjänster med annan prissättning än för låga timpriser. Genom vår Upphandlingsakut uppmärksammar vi medlemmarna på dåliga villkor och kritiserar oseriösa upphandlingar.
