Gå till innehållet

Aktiviteten avgör om nya scenen kan skapa trygghet i Jordbro

Många kommuner satsar på konst- och trygghetsprojekt i utsatta områden men erfarenheterna visar att det krävs mer än väl utformade installationer för att lyckas – och för att inte spä på den omtalade dialogtröttheten.

Jordbro i södra Stockholm har blivit en plats för många temporära konst- och trygghetsprojekt. Det senaste är en scen, skapad av Link arkitektur, som ska fungera som mötesplats medan stadsdelens centrum byggs om.

I Jordbro i södra Stockholm vill man få bort polisens stämpel som utsatt område. Här bor cirka 11 000 invånare med ett gemensamt centrum som nu ska rivas och flyttas några hundra meter, bort till områdets pendeltågsstation. I takt med att det gamla centrumet blivit nedgånget och bankomater, näringsidkare och handlare drivits bort, har det blivit en plats för öppen droghandel och kriminalitet.

Detta har bidragit till att Jordbro blivit en plats för många temporära konst- och trygghetsprojekt där externa aktörer kommit in med resurser och skapat installationer i offentliga miljöer för att öka trygghetskänslan bland invånarna och potentiellt verka brottsförebyggande.

Andreas Paulson är stadsarkitekt vid stadsbyggnadsförvaltningen i Haninge kommun och har varit delaktig i flera dialog-, trygghets- och konstprojekt. Han menar att det finns en slags dialogtrötthet hos invånarna i Jordbro.

– Man upplever att ingen följer upp det som tas upp i dialogprojekten som påbörjats, säger han.

Han var bland annat med och skapade trygghetsprojektet Entré Haninge år 2018, i syfte att öka tryggheten vid pendeltågsuppgången i Handen, stationen bredvid Jordbro. Problemet var bara att installationen som skulle öka trygghet och rörlighet kring stationen de facto fick motsatt effekt. Trygghetsmätningar gjorda i efterhand visade nämligen att en gruppering tog över platsen vilket ökade den upplevda otryggheten vid pendeltågsuppgången.

– Det blev en viktig lärdom, att inte glömma bort att också bjuda in till och aktivera platsen, säger Andreas Paulson.

I mellanrumstiden som nu uppstått i Jordbro innan det nya centrumet ska stå klart om fem år, har kommunen i samråd med Link arkitektur påbörjat en ny konst- och trygghetssatsning där man hoppas på ett mer varaktigt resultat. Och i syfte att skapa en trygg samlingsplats som alla känner att de äger tillträde till, jobbar man nu inte enbart med så kallad placemaking utan också med vägledningsprogrammet CPTED, Crime prevention through environmental design, som handlar om hur fysiska miljöer kan utformas för att förebygga brott och öka tryggheten.

Sedan i november står en scen på plats på torget i det gamla centrumet i Jordbro, under ett tak av ljusslingor. Under våren väntar workshopar med invånare och på planeringen står utsmyckning av det temporära kulturhuset, liksom aktiviteter för att hålla scenen vid liv.

– Som arkitekter kan vi ge förutsättningar genom att göra interventioner, sedan handlar det om att aktivera platsen och se till att den används på ett bra sätt. Den bästa förutsättningen för att det ska hända är att samverka med lokalsamhället från början och att de är med i planeringen, säger Petra Svensson Gleisner, arkitekt på Link arkitektur.

Scenen är tänkt att stå kvar i fem år. Temporärt, men bättre än inget, resonerar Henrika Åström. Hon är verksamhetschef för biblioteket och kultur i Jordbro och det var hon som sökte trygghetsmedel från kommunen i syfte att öka livskvaliteten för dem som rör sig i centrum under tiden som det gamla rivs och det nya byggs.

– Säg att du är fem år i dag och att det nya centrumet står klar när du är tio, halva ditt liv har gått då. Det är många unga som rör sig ute och för dem är de jätteviktigt att ha en trygg plats att vistas på. Det är viktigt att vi investerar i barn och ungas liv, säger Henrika Åström.

Miro Samet Hristov, Jordbrobarn, Hanna Ivansson, Link arkitektur och Henrika Åström, bibliotek och kultur i Jordbro.

Samtidigt som den upplevda tryggheten i Haninge har ökat, har tryggheten bland invånare i Jordbro minskat något, enligt kommunens senaste trygghetsmätning 2020. Under 2021 beviljade Haninge kommun därför extra medel till trygghetsskapande åtgärder utifrån beslut i kommunens trygghetskommission. Konkret har det inneburit 17 miljoner för 2021 och 20 miljoner kronor för 2022, enligt siffror från kommunen.

Anen Makboul är brottsförebyggande samordnare på kommunstyrelseförvaltningen i Haninge och menar att även om projekten kan generera i något bra för samhället, ser han det som problematiskt att utsatta områden som Jordbro blir bombarderade med tillfälliga projekt som sedan lämnas eller avslutas när pengarna är slut.

– För att få bort kriminalitet från våra utsatta områden och riskområden behöver vi jobba långsiktigt. Vi behöver en lägesbild och en handlingsplan redan innan vi sätter igång insatser och projekt, säger Anen Makboul.

Miro Samet Hristov från den ideella föreningen Jordbrobarn känner igen den bilden utifrån sin egen uppväxt i orten.

– Projektröttheten är tydlig här ute då alla lyckade projekt läggs ner. Det är roligt och positivt att det nu finns möjligheter till göra bra saker under tiden som nya centrum byggs. Men då behöver vi även ta fram handlingsplaner i samråd med kommunen och lokala aktörer så att vi kan lägga upp det snyggt och bra och framför allt hållbart eftersom föreningens förhoppningar är att fortsätta göra bra saker även när det nya står klart, säger Miro Samet Hristov.

Civilsamhället måste också involveras mer, menar han.

– Ofta sker bostadsbolagen och kommunens samverkansmöten under kontorstider, det är ingen inom föreningslivet som hinner vara med på dessa möten. Visst kanske någon kan smita iväg någon gång, men du förlorar hela civilsamhället så här, säger Miro Samet Hristov.

Forskningsrapporten Så skapar vi socialt välmående bostadsområden är framtagen av Fastighetsägarna och Fastighetsakademin och syftar till just detta. Genom intervjuer med polis och kommun i Västsverige har de tagit fram kunskapsmaterial tänkt att fungera som en plattform för metodutveckling och framtagande av handlingsplaner mot de problem som kriminella nätverk skapar i bostadsområden där de är aktiva.

– De flesta har en handlingsplan för hur man ska jobba i kommunen, jag menar att man också måste ha en specifik för just ett utsatt område, inte bara en generell. Om målsättningen är att få bort Jordbro från listan på utsatta områden så är det en sådan här lägesbild och handlingsplan vi behöver utgå från, säger Anen Makboul.

Kepsen i Råslätt är en dansplats skapad av Mycket tillsammans med unga kvinnor i dansgruppen Mix dancers i Jönköping. Målet var ”en plats i rampljuset, utanför källarens väggar, där dans, musik och häng kan ske”.

Området Råslätt i utkanten av Jönköping är ett annat av polisens utsatta områden, där det finns en kriminell inverkan på lokalsamhället. När en man i 40-årsåldern sköts ihjäl vid en lekpark en eftermiddag i maj 2020, var det många av invånarna som chockades över att det brutala våldet nått lilla Råslätts miljonprogramsområden.

Under den här tiden var konst-, design- och arkitektgruppen Mycket på väg mot invigningen av ett stadsbyggnadsprojekt vid namn Kepsen i just Råslätt. Det är en fast installation av en lila jättekeps med wifi-ljudsystem, belysning och speglar, placerad på ett grönområde mellan miljonprogramsblocken där många passerar varje dag när de går till och från bussen. Kepsen är också ett exempel på hur lägesbild, handlingsplan och efterlevnad faktiskt verkar fungera.

Projektet påbörjades redan 2016 inom ramen för Statens konstråds regeringssatsning Konst händer där projektet var ett av dem som valdes ut av 153 sökande.

Under ett områdesmöte inom kultur- och fritidsförvaltningen tyckte grundaren till den lokala dansskolan Mix dancers, Sibel Akdogan, att det var dags att satsa på den lokala dansskolan som i många år framgångsrikt engagerat ortens unga tjejer. De behövde kunna träna utomhus, lika synliga och självklara som andra lokala idrottsföreningar. Rimligt, tyckte både kommunen och bostadsbolaget Vätterhem som äger och förvaltar byggnaderna på Råslätt.

– Kepsen blev klar sommaren 2020 och fungerar nu som en dansplats där både Mix dancers, fritidsgården och en rad andra föreningar håller aktiviteter både på dag- och kvällstid. Vi får höra att den används jättemycket, vilket känns väldigt roligt, säger Thérèse Kristiansson, arkitekt på Mycket.

I arbetet med Kepsen var de noga med att redan från början inkludera bostadsbolag, kyrkan, föreningar, fritidsgårdar där man regelbundet sågs på möten och samtalade om lägesbilden i Råslätt. Mycket anordnade även workshopar för att aktivera invånarna, besökte familjer i området i deras hem för att förstå mer om vilken stil och estetisk som kunde attrahera olika målgrupper i området.

– Vi var väldigt många som var delaktiga i processen och Mycket var duktiga på att få med många ungdomar och barn, höra vad de tyckte och tänkte och lyssna på smådetaljer som gjorde det hela så bra sedan när det var klart, säger Sibel Akdogan, som själv bor och är uppvuxen på Råslätt.

Thérèse Kristiansson beskriver att en nyckel till framgången har varit transparens med såväl budget som farhågor, liksom med att projektet som sådant inte är tänkt att ”rädda” ett helt område som är utsatt på flera olika plan. Polisen var en av de involverande aktörerna som inte ställde sig positiva till Kepsen just på grund av att Råslätt är ett utsatt område med ungdomsproblematik. Det säger Sara Alving, kommunpolis i lokalpolisområde södra Vätterbygden i Jönköping.

– Vi var oroliga att det skulle kunna bli en farlig samlingsplats under tak med ungdomsgäng som skulle skapa en upplevd otrygghet hos allmänheten. Men, våra farhågor har inte alls blivit som vi förväntade och det är en trevlig plats, säger Sara Alving.

Hon säger även att poliskollegor som patrullerat i området sedan Kepsen installerades upplever att Kepsen inte över huvud taget blivit en plats för allmänt tillhåll utanför de organiserade aktiviteterna.

Det här är CPTED

Står för Crime prevention through environmental design och är ett är ett vägledningsprogram som handlar om hur fysiska miljöer kan utformas för att förebygga brott och öka tryggheten i samhället. Metoden bygger på sex principer:
• Territorialitet
• Tillträdeskontroll
• Övervakning
• Försvårande av 
brottsgenomförande
• Image
• Aktivering av platsen

Mer att läsa