Simon Klamborn är arkitekt på Afry och har under två års tid projektlett visionsarbetet för stadsdelen Ljusekulla, öster om Helsingborg, i samarbete med Skanska.
När arkitekt Simon Klamborn ska ta sig an ett nytt område börjar han ofta sin arbetsprocess med att gå igenom historiska flygfoton och kartor. På så vis sätter han sig in i vilka kommunikationsvägar som tidigare har funnits och vilken kulturhistoria området bär på.
– Jag tänker att arkitektur till stor del handlar om rörelsemönster. Det vore oklokt att inte ta lärdom av hur det tidigare har sett ut. Kanske kan gamla vägar uppstå igen och kopplas ihop med befintlig infrastruktur? Det är ett sätt att samspela med platsen, att få arkitekturen att haka i historien och sammanhanget istället för att placeras ovanpå.
Han ser stadsutvecklingsprojekt som ett sätt att ge framtida generationer hopp.
– Det går att skapa hållbara urbana livsmiljöer. Men för att perspektivet ska genomsyra och förvaltas genom en hel process, blir min roll som arkitekt att vara pedagogisk. Projekt för nya stadsdelar har en lång tidshorisont, därför är det viktigt att koppla ihop olika professioner och verkligen förankra varför det är så viktigt att alla tar hänsyn till de mjuka värdena.
Under de senaste två åren har Simon Klamborn projektlett visionsarbetet för en helt ny stadsdel på 80 hektar mark öster om Helsingborgs centrum. Hela stadsdelen, som går under namnet Ljusekulla, är en gestaltning av livsmiljö i partnerskap med byggföretaget Skanska. Målet är att den ska vara Sveriges första klimatpositiva. Planen innehåller energiförsörjningssystem, för- och grundskola, odlingscenter och service för omkring 1 800 bostäder.
Stadsutvecklingsförslaget Ljusekulla Byar öster om Helsingborg. Den nya stadsdelen ansluter till den befintliga stadens strukturer men byggs på bördig jordbruksmark. Planen är att området ska fortsätta att vara matproducerande.
– Området ska absorbera mer koldioxid än vad det förbrukar. All nybyggnation och verksamhet tär på planeten. Utmaningen är att genom innovation kompensera för det i samtliga led, säger Simon Klamborn.
Han har därför behövt involvera och samarbeta med ett brett fält av aktörer. Simon Klamborn har varit spindeln i nätet i ett tätt samarbete med Skanska. Genom workshops har bland annat Helsingborg stad, SLU, Riksidrottsförbundet och lokal polis engagerats.
– Vi har även samarbetat med forskare från psykologiska institutionen vid Lunds universitet och grundskoleklasser på Husensjöskolan i Helsingborg.
På H22-mässan, som pågår till och med den 3 juli, presenteras visionen för stadsdelen i en egen paviljong. Simon Klamborn berättar att skisserna innehåller alltifrån en lokal biobränsleanläggning, egen bioskog, vindkraftverk, massor av solcellsanläggningar som präglar utformningen av byggnader och taklandskap, professionella odlingar mitt i stadsdelen och ett centrum för försäljning av närproducerad mat. Därutöver: ingen hårdgjord mark förutom på den smala bussgatan, som ska gå genom stadsdelens varierande bebyggelse i en lätt ringlande hästskoform. Den ska ansluta till befintligt vägnät i båda ändar.
Simon Klamborn har hämtat inspiration från en by på Sicilien som han återkommande besöker privat. Där har en varierande bebyggelse växt fram som naturliga årsringar längs en huvudväg i en dalgång.
– Jag tänker liknande kring Ljusekulla. Kvarteren ska vara små och vindlande, inga ytor ska vara så stora att det inte blir till platser där människor möts och spontant namnger. Smala gränder gör att man hellre ställer bilen vid mobilitetshusen i entrén av stadsdelen och att ingen kör fort. Här ska även en latmask kunna göra klimatmässigt rätt!
