”Västlänken är en kultur- och miljökatastrof”
Hur mycket får en politisk infrastruktursatsning kosta i pengar och fördärvad natur- och kulturmiljö när samhällsnyttan är negativ, skriver Sten Jonson.
Pelarbana ovan mark ger enligt skribenten genomgående trafik till halva kostnaden och undviker Göteborgs nyckfulla lera.
Den politiska majoriteten hyllar projekt Västlänken medan Göteborgarna protesterar. Seniorarkitekter, erfarna civilingenjörer och miljörörelser med flera presenterar alternativ som räddar stadens kulturbyggnader och parkträd. Ledande politiker har avfärdat protesterna som ”sura griniga gubbar”.
Västlänken i Göteborg är en planerad 8 kilometer lång dubbelspårig järnväg varav 6 kilometer går i tunnel. Tre nya stationer vid Centralen, Hagakyrkan och Korsvägen. Byggstart har skett och planerad trafikering sker år 2026 till en investering på 20 miljarder i 2009 års kostnadsnivå. Projektets bakgrund är en idé av Rune Thorén (C) som redan 1987 föreslog en tågtunnel Centralen – Järntorget- Korsvägen. Göran Johansson (S) var drivande i tunnelfrågan och när trängselskatten infördes fanns finansiering inom det så kallade Västsvenska paketet.
Investeringen i den göteborgska leran beräknas till 30 miljarder i 2018 års kostnadsnivå. Flera experter tror på ett slutpris mellan 40-50 miljarder i ett projekt där samhällsnyttan är negativ. Miljökonsekvensutredningar visar att en tunnel ger påtaglig skada på flera riksintressen som Göteborgs innerstad, Skansen Lejonet, Vasastaden, Haga, 1600-talets befästningsverk och kanalsystem, Nya Allén, Kungsparken med mera. Stora delar av populära Lisebergs kulturbyggnader kommer rivas. Kan detta ske i strid mot miljöbalken? Givetvis inte, men på regeringsnivå kunde man snabbt och elegant höja tunnelkroken till ett nationellt riksintresse så i Länsstyrelsens beslutsunderlag fanns nu två riksintressen som stod i strid mot varandra. Då kunde högsta ledningen på Länsstyrelsen framhålla tunnelns värde som högre än Göteborgs natur- och kulturmiljö. Mark- och miljödomstolen gick på samma linje. 27 byggnadsminnen och cirka 600 andra byggnader som har kulturhistoriska värden och ingår i det kommunala bevaringsprogrammet påverkas och över 1 000 värdefulla parkträd kommer att avverkas.
Miljökonsekvensutredningar visar att en tunnel ger påtaglig skada på flera riksintressen.
I valet 2014 röstade 57 procent av Göteborgarna nej till trängselskatt. Demonstrationer med 10 000 deltagare drog genom staden i protest mot skatten och den planerade Västlänken. Varför detta folkuppror från Göteborgare? Ingen förstår nyttan av att åka i en tunnelkrok till Haga som endast 1 procent av kollektivresenärerna har som målpunkt. Dessutom är det enbart pendlare från grannkommunerna exempelvis Kungsbacka och Alingsås som kommer nyttja Västlänken.
Ett modigt moderat kommunalråd fick sparken när han i en debattartikel ifrågasatte Västlänken. I valet 2018 fick hans nya parti Demokraterna 17,2 procent och blev näst största parti i Göteborg. Socialdemokraterna tappade 10 procent och förlorade makten efter 24 år.
Arkitekten Gunnar Anjou med stöd av arkitekterna Bengt Andersson och Gunnar Werner har tillsammans med experter tagit fram alternativet ”Gårdalänken” med en flyttning av Centralen till en station inne i Gårdabergen. Jag själv har aktivt jobbat med miljöorganisationen Trädplan och gjort ett alternativ på pelare ovan stationsområdet och via Ullevigatan (se bild) till Gårdabergens tunnlar. Länsstyrelsens tjänstearkitekter förespråkade ”raka spåret”, ett av Trafikverkets alternativ med tunnel från Centralen direkt till Korsvägen. De kördes över.
Göteborg kommer att vara en uppgrävd stad i minst 10 år med buller, koldioxid- och kvävedioxidutsläpp, grundvattensänkningar, vibrationsstörningar, trafikstockningar och nedlagda butiker.
