Gå till innehållet

Många lojaliteter för arkitekten bakom Operans ombyggnad

Gammal och ny kulturmiljö och olika viljor om Kungliga Operans tillbyggnad ställs mot varandra inför stundande regeringsbeslut om nationalscenens renovering.
– Det är absolut arkitektens dilemma, säger Pär Ahlbom på arkitektkontoret Ahrbom och partner.

– Alternativet är det enda alternativet!

Det sa Kungliga Operans vd Fredrik Lindgren i ett anförande när aktiebolaget för den svenska nationalscenen för opera och balett höll sin årsstämma i slutet av april.

Det han syftar på är förslaget på en mer omfattande tillbyggnad av det befintliga operahuset, där större delarna av de tillbyggnader som gjorts under senare delen av 1900-talet rivs för att lägga till byggnadsvolymer som säkerställer att hela den konstnärliga verksamheten får tillräcklig plats att både repetera och framträda. I officiella dokument kallas förslaget Alternativet.

Veckan innan presenterade Statens fastighetsverk förstudien till ett mindre omfattande förslag till ombyggnad i samband med den akuta renovering som också ska genomföras. Detta förslag, officiellt kallat Förstudien, innebär en betydligt mindre tillbyggnad, syftar till att göra ett så litet ingrepp som möjligt i den befintliga byggnaden och till en kostnad som beräknas landa på 820 miljoner kronor mindre än Alternativet.

– Vår bedömning är att det här förslaget tillräckligt svarar mot Operans behov, sa fastighetsverkets nytillträdda generaldirektör Max Elger vid presskonferensen.

Enligt Förstudien görs en mindre tillbyggnad som ska rymma en ny scen för barn och unga. Den beräknade kostnaden är 3,1 miljarder kronor. I Alternativet rivs tillbyggnader som gjorts under 1960- och 70-talen och det blir en större tillbyggnad som ger ny scen för barn och unga, ny entré mot Kungsträdgården samt fullstora lokaler för alla konstnärliga verksamheter inom huset. Den beräknade kostnaden är 3,95 miljarder kronor.

När det nu finns en uttalad konflikt mellan de önskemål som Operan har och det förslag som Fastighetsverket förespråkar, befinner sig den upphandlade arkitekten för uppdraget, Ahrbom och partner, i en något känslig sits. Å ena sidan har de jobbat tätt ihop med hyresgästen, det vill säga Operan, förstår deras verksamhet och vad den kräver. Å andra sidan har de en beställare, Fastighetsverket som äger byggnaden, att vara lojala mot.

– Ja, det är absolut arkitektens dilemma. Och så är vi lojala även mot byggnaden och stadsmiljön, vilket kan ge ytterligare andra överväganden, säger Pär Ahlbom, ansvarig arkitekt på Ahrbom och partner.

Han uppfattar att Fastighetsverket är måna om att projektet ska komma i gång och gå i mål och värnar byggnadens värde. 

– Fastighetsverket har verkligen prioriterat att få i gång och få igenom projektet eftersom byggnaden har ett skriande behov av renovering. Operan värnar sitt konstnärliga uppdrag och är rädda att inte få det de behöver, konstaterar Pär Ahlbom.

Samtidigt upplever han att konflikten inte är lika hård som den verkar.

– Samtalen i projektgruppen har varit mycket bättre än det låter utåt och i medierna. Det har varit verserat och ett gott samarbete, säger Pär Ahlbom.

Pär Ahlbom, arkitekt och delägare på Ahrbom och partner.

Ahrbom och parter ligger bakom både Alternativet och Förstudien. Med danska arkitektkontoret Lundgaard och Tranberg som samarbetspartner, tog Ahrbom och partner hem den offentliga upphandlingen för Operans renovering och ombyggnad redan år 2017. Då var uppdraget att ta fram ett förslag som var något mindre än en annan förstudie som då låg på bordet, men mer omfattande än de alternativ som idag är aktuella. Ahrbom och partner tillsammans med Lundgaard och Tranberg projekterade klart programhandlingarna och lämnade sitt förslag, kallat NOIO, Ny Opera i Operan, till Fastighetsverket 2019. Men från regeringsnivå kom sen inga besked. Projektet sattes på vänt.

Projektet fick ny skjuts sedan Fastighetsverket och Operan förra året tog eget initiativ till att ta fram Alternativet. Strax efter att det var klart beslutade regeringen att arbetet med Förstudien skulle inledas. Det var resultatet av den som presenterades av Fastighetsverket i slutet av april och nu är förväntningen att regeringen ska ta beslut i frågan före sommaren, så att projekteringen kan påbörjas i augusti.

– Den upphandling vi vann 2017 omfattade programhandlingar och systemhandlingar med option på bygghandlingar. Nu är vi tillbaka i programhandlingsskedet, säger Pär Ahlbom.

Vilket förslag som arkitekterna själva förespråkar är de försiktiga med att uttala, eftersom de har sina avtal och olika lojaliteter. Men Pär Ahlbom säger att det självklart är så att han som arkitekt tycker något i frågan:

– Det är klart att vi har åsikter, att vi tycker.

Han konstaterar att Alternativet skulle innebära att tillbyggnaderna ritade av Peter Celsings arkitektkontor på 1960- och 70-talen omarbetas helt till det yttre och att det blir ett större nytt gestaltningsuppdrag för Ahrbom och partner. Och att Förstudien skulle kräva ett annat förhållningssätt än rivning av Celsings tillbyggnader mot Kungsträdgården vilka, liksom den ursprungliga 1800-talsbyggnaden, har kulturhistoriskt värde.

– Ett mindre tillägg enligt Förstudien innebär att bevara de olika tidslagren som finns och lägga till ett nytt som riskerar att drunkna i den ganska brokiga byggnadsmassan. Alternativet innebär att man rensar bort och skapar en mer ren spelplan och att man kan tillåta att tillägget får ett tydligare eget uttryck, säger Pär Ahlbom.

Förstudien innebär att bevara de olika tidslagren som finns och lägga till ett nytt som riskerar att drunkna i den ganska brokiga byggnadsmassan. Alternativet innebär att man rensar bort och skapar en mer ren spelplan och att man kan tillåta att tillägget får ett tydligare eget uttryck.

Pär Ahlbom

Han refererar också till stadsbyggnadsdiskussionen där effekterna av Alternativet, som ger Operan mer direktkontakt och öppenhet mot Kungsträdgården, lyfts fram.

– Jag har hört fler som, åtminstone i informella sammanhang, uttrycker att det större alternativet vore välgörande för kulturmiljön runt operan rent stadsbyggnadsmässigt, säger Pär Ahlbom.

Ahrbom och partner har redan fakturerat Fastighetsverket åtskilliga timmar och miljoner för operauppdraget. Rent affärsmässigt menar Pär Ahlbom dock att det inte blir så stor skillnad för företaget vare sig det blir Förstudien eller Alternativet som de ska gå vidare med i projekteringen.

– Byggnaden är på totalt 40 000 kvadratmeter och oerhört komplex. Tillbyggnaden skulle bli 800–2 200 kvadratmeter beroende på vilket alternativ det blir. Så oavsett är tillbyggnaden en förhållandevis liten del och inte det som är det komplicerade. Det är klart att Alternativet innebär att vi får rita en större tillbyggnad men renoveringen i sig är ett tillräckligt stort och komplext projekt ändå, säger Pär Ahlbom.

Han vet vad han talar om, inte minst eftersom han själv även är av Fastighetsverket upphandlad så kallad husarkitekt för Kungliga Operan. Sedan 2021 ansvarar Pär Ahlbom för att löpande rita igenom mindre tillägg och renoveringar i den känsliga miljön. Som husarkitekt ansvarar han även för den redan påbörjade fasad- och takrenoveringen, som är ett separat projekt.

– Till synes små förändringar kan få stora konsekvenser och ge dominoeffekter, så är det hela tiden med den här byggnaden, säger Pär Ahlbom.

Fasad- och takrenovering av operahuset i Stockholm har redan påbörjats.

Vid Fastighetsverkets presskonferens i slutet av april förklarade generaldirektör Max Elger att läget för byggnaden är akut, att det inte finns någon tid att förlora och att även renoveringen och den mindre tillbyggnaden enligt Förstudien är ett projekt av ovanligt stora mått:

– Det här blir vår största och mest komplexa renovering någonsin.

Vid Operans årsstämma veckan efter var det inte bara vd:n Fredrik Lindgren som i stället talade sig varm för Alternativet.

Arkitekten Örjan Wikforss omvaldes till Operans styrelse och går in på sitt tionde år på uppdraget. För honom är det självklart att verksamheten behöver den större tillbyggnaden. Till exempel för att Operans Kungliga hovkapell, med instrument som kan vara värda flera miljoner, ska kunna ha sina repetitionslokaler i byggnaden. Och för att hela balettensemblen ska kunna öva samtidigt i samma rum.

– Vi har räknat ut att på 20 år blir Alternativet billigare, det lönar sig. Vi slipper hyra lokaler på stan, säger Örjan Wikforss.

Han konstaterar vidare att år 2013 när regeringen först gav besked om att operahuset skulle renoveras, var hållbarhet inte det som stod högst på agendan. Nu är han stolt över att man i Sverige bestämde sig för att behålla och använda sitt befintliga operahus i stället för att bygga ett nytt:

Man kommer i efterhand att kunna säga att i Sverige löste vi det här på modernaste tänkbara sätt.

Örjan Wikforss, styrelseledamot Kungliga Operan

– Det är det som skiljer oss från andra huvudstäder med nybyggda operahus; vi tar hand om vårt befintliga hus, men ska nu rusta det så att det blir i framkant, också exempelvis akustiskt. Man kommer i efterhand att kunna säga att i Sverige löste vi det här på modernaste tänkbara sätt.

Styrelsen fick ytterligare en arkitekt invald i styrelsen vid stämman. Det är Ingela Lindh, som tidigare varit bland annat stadsbyggnadsdirektör i Stockholms stad och i ledningen för kommunala bolag och nu i styrelsen också för bland andra Fastighetsägarna. Dagen efter formulerade hon sig i ett inlägg på Linkedin:

”Jag ser fram emot att få arbeta tillsammans med övriga styrelsen och operans ledning för att komma framåt i frågan om fastigheten men också försöka se till att denna fråga inte skymmer allt det fantastiska som skapas av alla medarbetare! Det är ju ändå det viktigaste!”

Om operahuset i Stockholm

Operabyggnaden uppfördes 1881–1898 efter ritningar av Axel Anderberg. Den ersatte Gustaf III:s operahus från 1782 som stått på platsen.

Huset har en bruttoarea på cirka 40 000 kvadratmeter och hyresgäster är Kungliga Operan samt Operakällaren.

1955 fick arkitekterna Peter Celsing och Nils Tesch i uppdrag att modernisera Operakällarens lokaler. Den sista av tillbyggnaderna mot Kungsträdgården uppfördes 1974. 

Byggnaden skyddas enligt förordningen om statliga byggnadsminnen.

Mer att läsa