Boverket summerar den byggda formens betydelse
Boverket har gett ut en forskningssammanställning om hur olika värden påverkas av den byggda formen, exempelvis tätheten.
– Det behövs ett mer nyanserat sätt att beskriva och förstå konsekvenserna, säger Caroline Stigsdotter, projektledare.
Hagastaden i Stockholm med byggnader av Wingårdhs respektive General architecture.
Med kunskapsöversikten Den byggda formens betydelse vill Boverket föra ut forskningsresultat till alla professioner som är involverade i kommunernas stadsbyggnadsprocesser. Sexton olika forskare eller forskarteam som representerar olika forskningsfält, till exempel urbanmorfologi och landskapsplanering, ger i översikten sina perspektiv på hur den byggda formen påverkar miljöer, människor och beteenden.
– Målgruppen är framför allt de som arbetar med planering och stadsbyggnad i översikts- och detaljplanering. Vi hoppas att innehållet också ska nå olika beslutsfattare, byggaktörer och fastighetsägare, säger Caroline Stigsdotter, projektledare på Boverket.
Samhället står i dag inför bland annat accelererande klimatförändringar och social segregation. Enligt Caroline Stigsdotter är stadsbyggnad ett viktigt strategiskt verktyg som kan bidra till att möta de utmaningarna. Forskningen visar på tydliga samband mellan bebyggelsens utformning och till exempel förutsättningar för ekosystem att utvecklas och människors hälsa och välbefinnande.
Caroline Stigsdotter, planeringsarkitekt och projektledare på Boverket.
Den byggda formens betydelse är uppdelad i sex teman: den byggda formen över tid, stadsrummen som system, regionala perspektiv, olika perspektiv på täthet, effekter på grönska, dagsljus och mikroklimat och de gemensamma livsrummen. Fokus ligger på sociala och ekologiska effekter av den byggda formen, som enligt Caroline Stigsdotter i förlängningen också påverkar ekonomin.
Flera av texterna förhåller sig till balansen mellan täthet och rymlighet som en förutsättning för att bygga hållbart. I Meta Berghauser Ponts och Per Haupts text Stadsform och täthet lyfts till exempel både negativa och positiva effekter av förtätning. Forskningen visar att de sociala effekterna av förtätning är gynnsamma bara upp till en viss gräns.
– När det gäller den sociala påverkan av en högre täthet finns en skillnad mellan praktikens argument och forskningsstudier. Det behövs ett mer nyanserat sätt att beskriva och förstå konsekvenserna av täthet, säger Caroline Stigsdotter
Ann Legeby skriver i Stadsbyggandets sociala dimension också om hur den byggda formen samverkar med sociala processer. Hur vi bygger påverkar till exempel tillgång till samhälleliga resurser och därmed social sammanhållning och segregation.
– Samhällsplanering är komplex. Skriften lyfter fram olika perspektiv på hur byggd miljö kopplar till en mängd värden som man behöver ta hänsyn till och väga in när man arbetar med planering och stadsbyggnad, säger Caroline Stigsdotter.
