Artikeln om företag med externa ägare är den tredje i Arkitektens serie om ägarformer.
Koll på externa ägare
Vad: Bolaget ägs av en extern ägare som vanligtvis är mest verksam genom styrelsen.
Hur vanlig: Fyra av de 50 största företagen har denna ägarmodell.
Exempel på företag: Tengbom, Lindberg Stenberg, Enter arkitekter, BSV arkitekter och ingenjörer.
Några för- och nackdelar: Externt kapital kan ge en balans och långsiktighet i ekonomin. Ett aktivt styrelsearbete ger tydliga strategier och ny kompetens till bolaget. Då ägarformen är ovanlig, men växande, kan det krävas mer information både internt och externt. Den yttersta makten ligger inte hos arkitekter.
Bolaget ägs av externa ägare som inte är delaktiga i den dagliga verksamheten. Modellen innebär också ofta en professionalisering av verksamheten då ny kompetens tillförs bolaget.
– När det gäller projekt ligger denna modell nära partnermodellen. Har man ägare med kapital kan det ge en möjlighet till kapitalsatsningar som till exempel att bygga i egen regi, säger Jannice Johansson Steijner.
En extern ägare kan ha förmågan att delvis agera bank åt företaget genom starkare och svagare konjunkturer. Det kan göra det lättare att klara kriser och ger ett mer jämnt flöde.
– Denna ägarform kan öppna dörrar till en värld utanför arkitektkontoren. Det kan också öppna upp möjligheter för arkitekter till att få nya kontaktvägar in i marknaden till exempel till att sitta i styrelser på andra bolag, säger Jannice Johansson Steijner.
Hon förklarar också att modellen innebär en professionalisering av verksamheten vilket kan vara utmanande och nytt, men att det också kan ge ökad ordning och reda genom till exempel ett aktivt styrelsearbete. Strategier och mål tydliggörs.
– När ett bolag får en extern ägare är förändringen störst kring ledning och styrelse och som medarbetare märks ingen större skillnad. Söker man sig till forum där ägarna är aktiva kan det ge kunskaper och utvecklingsmöjligheter som andra ägarformer inte kan erbjuda. En utmaning kan vara att den yttersta makten inte ligger hos arkitekter utan hos individer med bakgrund och intresse inom andra sektorer. Ägarformen kan säkert upplevas svårgreppbar först eftersom den ännu är relativt ovanlig och få har erfarenhet av den.
Hur det är att vara anställd med denna typ av ägare påverkas bland annat av vad ägarna har för agenda.
– En anställd utan ägande i ett lite större bolag vet inte alltid vem som äger det, men om det är mindre bolag och ägarna vill driva verksamheten åt ett visst håll så kan det påverka dig eftersom de via styrelsen har möjlighet att ta beslut som påverkar verksamheten åt ett visst håll, säger Jens Andersson.
Han och kollegorna på Sveriges Arkitekter får inte så mycket frågor om denna typ av ägare.
– Men om man erbjuds aktier i ett sådant bolag är de intressant att veta mer om de andra ägarna, vad de har för agenda och mål, säger Jens Andersson.
Varför har företaget valt denna ägarform?
Jan Mattson, vd Tengbom:
– Före 2011, då Sobro förvärvade huvuddelen av aktierna, hade Tengbom ett femtontal partners där fyra personer ägde cirka hälften av aktierna. Tengboms utveckling hade gått fort med en stark tillväxt vilket krävde investeringar.
– Ytterligare ett tungt vägande skäl till vårt val av ägandeform var Sobros syn på att medarbetare fortfarande kan bli partners i Tengbom. Vi såg fördelarna att kunna driva bolaget vidare som ett renodlat arkitektkontor utan någon storägare som vill lägga sig i den dagliga verksamheten.
