Så rustar Sverige med arkitektur

Försvaret växer och nya fastigheter och lokaler behövs. Det har fått Försvarsmaktens hyresvärd och fastighetsägare, Fortifikationsverket, att under de senaste åren gå från hot om nedläggning till att expandera stort. Med ett försämrat omvärldsläge där ett väpnat angrepp mot Sverige inte längre kan uteslutas, har Fortifikationsverket utökat personalstyrkan med närmare 100 procent från 2017.

Huvuduppgiften är fortfarande att bidra till ett tryggt och fritt Sverige genom att äga, utveckla och förvalta landets försvarsfastigheter. Och det görs just nu genom att realisera regeringens försvarsbeslut 2020, då man beslutade att återetablera en rad regementen runt om i landet. Dessutom ska regementsområden renoveras, byggas ut och flera nya ska tillkomma.

Arkitekten fick en exklusiv rundvandring på Militärhögskolan Karlberg i Solna utanför Stockholm, som är ett av de områden som försvaret nu satsar på att bygga ut och rusta upp. Tillsammans med överstelöjtnant Johan Martinsson, tillförordnad chef för MHS Karlberg, och verksarkitekt Christian Frisenstam, Fortifikationsverket, får vi en unik inblick i några av försvarets slutna rum.

Här, på insidan av den vita putsfasaden, finns mycket av Karlbergs slotts originalarkitektur från både 1600- och 1700-talet kvar. Det är smala och ojämna trappor i sten, låga och valvformade dörrar, de ikoniska och rektangulärt smala och höga fönstren som kännetecknar hela Karlbergs slott och för att inte tala om de enorma hantverk till innertak som karvades ur ton av gips för nu närmare 400 år sedan.

Den här delen, som är kärnan av slottet, byggdes av Carl (som i Karlberg) Carlsson Gyllenhielm. Han var riksamiral, son till Karl IX, sonson till Gustav Vasa och halvbror till Gustav II Adolf. Slottet var tänkt som ett sommarslott långt från stadens brus och under de kommande 150 åren bodde här tidvis flera av stormakt-Sveriges mest betydelsefulla personer. Det var ett lustslott för högtidliga besök och fester.

Under tiden tillkom byggnader i tidsenlig inredning och arkitektur, både i barock och senare rokoko, som sammantaget har beskrivits som magnifik, pampig och värdig att ta emot Sveriges mäktigaste personer på besök. Alltihop ritades av samma arkitekt som ritat Riddarhuset i Stockholm, Jean de la Vallée.

1792 inrättades Krigsakademien på Karlberg och byggnaderna gick från kungligt residens till att i stället användas som kadettskola för arméns och flottans kadetter, som ungdoms- och militärskola. I dag räknas Militärhögskolan Karlberg som världens äldsta militära akademi på samma plats och med utbildning av officerare i oavbruten följd. Ja, den är till och att räknas som äldre än Westpoint utanför New York, eftersom den militärhögskolan flyttat ett antal gånger genom åren.

I dag bor och studerar cirka 460 elever här på Militärhögskolan Karlbergs område och flera av salarna och rummen inne i Karlbergs slott används fortfarande som undervisningssalar för kadetterna på officersprogrammet. Den så kallade Ritsalen, är ett exempel.

– Historien är ju påtaglig här inne. Vi trycker mycket på det även för kadetterna, att det är en gammal skola och att de är en del i ett gammalt arv. Då blir det också viktigt för både dem och oss själva, att det finns en historik och något att leva upp till. Den skapar lite av en identitet kan man säga, säger överstelöjtnant Johan Martinsson, ställföreträdande chef på Militärhögskolan Karlberg.

Hans eget kontor i den nedre vestibulen kallas för gamla biblioteket och innehåller en hel vägg med böcker insamlade från 1800-talet. Rummet var tidigare en del av herrskapets egna våning.

Men det finns också helt nyrenoverade rum här. En av Karlbergs två flyglar, som lät byggas under 1790-talet, har nyligen totalrenoverats invändigt.

Genom ett fönster på kadettflygen i slottets östra del syns hur två kadetter iklädda M90-uniform går över gårdsplanen utanför. Framför dem leker snön på isen som just lagt sig över Karlbergskanalen. För att komma in här behövs både tillstånd, passerkort och eskort från slottets vakter. Inte ens kadetternas anhöriga får släppas in utan att de i förväg ansöker om att få ta emot besök. Det luktar fortfarande nytt när Fortifikationsverkets verksarkitekt Christian Frisenstam berättar om arkitekturen.

– I kadettflygeln ville vi behålla en känsla av den historia som finns, samtidigt som lokalerna ska motsvara moderna krav. Det tycker jag att man lyckats med bra här, säger Christian Frisenstam.

Som en av en handfull arkitekter inom Fortifikationsverket berättar han om yrket och att det kräver andra och mer specialiserade kunskaper än ett vanligt arkitektjobb.

– Det påminner om fysisk planering för högre utbildning, campusplaner och sjukhus som man lär sig genom erfarenhet. Vi jobbar i ett tidigt skede där vi först ska ta reda på vad kunden eller hyresgästen behöver för att sedan ta hand om den informationen och omsätta det i en byggnad som fungerar och är kostnadseffektiv. Vi lägger grunden för de arkitekter som senare arbetar vidare i projekteringsskedet. Sedan kanske det tar fem till åtta år innan byggnaden är klar, då kan ju behoven ha förändrats, och då gäller det att byggnaden fungerar i alla fall.

Han beskriver det som svårt, men intressant.

– Det gäller ju egentligen allt arkitektarbete, att hantera processerna på ett så bra sätt som möjligt och att det är mycket samverkan med andra, fortsätter han.

Och viktigast av allt, poängterar han, är uppdraget att bidra till att stärka Sveriges försvarsförmåga.

Hur gör man det med arkitektur?

– Det handlar inte bara om hur en byggnad ser ut eller hur den fungerar, utan också om hållbarhetsaspekter som att den är energi- och resurseffektiv samt anpassningsbar för olika verksamheter. Men också att de som bor och verkar i byggnaden ska trivas och känna en stolthet att tillhöra Försvarsmakten, säger Christian Frisenstam.

Han fortsätter:

– Det är många i samhället som konkurrerar om yngre personer, är man intresserad av att vara verksam inom Försvarsmakten och kommer till en sådan byggnad ställer det krav på funktion, kvalitet i den byggda miljön, att man blir omhändertagen och känner att det finns en omsorg om byggnaden. Det är lite speciellt.

Renoveringen av kadettflygeln har arkitektkontoret Klarkzenit gjort genom ramavtal med Fortifikationsverket. Byggnaden innehåller elevrum, grupparbetsrum, pentryn, torkrum och tvättstuga. Renovering och rivning har skett ner till stomme och invändigt har flygeln fått ett helt nytt utseende med nya ytskikt, installationssystem och planlösning. Allt i nära samarbete med sakkunniga för kulturhistoriskt värdefulla byggnader.

Nu när Försvarsmakten växer mer än på över sex decennier har Fortifikationsverket dessutom, genom upphandling av det danska arkitektkontoret CF Møller, låtit bygga tre nya elevhem inne på området med målet att öka antalet kadetter.

Nu för tiden, med ett försämrat säkerhetspolitiskt läge, med ett krig i Sveriges närområde, har också kraven ökat på såväl arkitekterna på Fortifikationsverket som de konsulter som tas in.

– Det främsta är att Fortifikationsverket nu växer och blir större och att det tillkommer fler projekt, tyvärr på grund av ett tråkigt omvärldsläge. Det är mer nybyggnad och komplicerade byggnader nu där specialfunktioner behövs som rör allt från byggande under havsytan till nya flygfält.

– Det har även blivit skärpta säkerhetskrav efterhand. Det kan handla om olika saker, hur man hanterar information, ritningar och dokument, vilka möten man får tillgång till och ökade krav på konsulter med till exempel registerkontroll och säkerhetsprövningar. Det kan även innefatta viss tystnadsplikt, berättar Christian Fristenstam.

För att skapa kortare och mer rationella processer har Försvarsmakten och Fortifikationsverket tagit fram något som kallas för typbyggnader. Det är något som funnits i alla fall de senaste hundra åren när man byggt nya försvarsanläggningar. Det innebär att de två myndigheterna kommer överens om typbyggnader eller standarder som bara behövs ritas en gång och som kan byggas på flera ställen.

Exempel på nya typbyggnader som tagits fram under de senaste åren är kaserner, förråd och skärmtak för fordon. Typbyggnaderna är alltså färdigritade och kan därmed snabbare beställas av Försvarsmakten, som också lättare kan räkna på kostnaderna i sin budget, och på så sätt också komma snabbare på plats. Man skulle kunna likna det med modeller i olika storlekar som Försvarsmakten kan välja och beställa ur en katalog.

På området kring Tofta skjutfält på Gotland bygger Fortifikationsverket mycket nytt just nu, i olika etapper. Där har Försvarsmakten bland annat beställt kaserner som är exempel på sådana typbyggnader. Det enda som i princip är föränderligt med dem är fasaden som anpassats till omgivningen.

På Gotland innebär det gestaltningsintryck från kalksten och tallskog där man gjort materialval som trä och betong för att framhäva de naturvärden som finns. Man har även tagit vattenbristen i beaktande i hållbarhetsarbetet där regnvatten tas tillvara i spolhallar. Dessutom produceras solcellsel på skärmtak för fordon.

– Det som karakteriserar typbyggnaderna är hög generalitet och flexibilitet samt att de ska fungera för många olika ändamål. Har man en kasern så ska den fungera för olika stora grupper och kompanier samtidigt och den ska ha en slags enkelhet i sig. På 1940- och 1950-talen var fasadmaterialen ofta trä eller tegel. Nu är det plåt för enklare byggnader och trä, puts eller tegel för kaserner och matsalar, säger Christian Frisenstam.

Gestaltningsmässigt är målet att hålla ihop allt där arkitekturen dels ansluter till militär tradition, dels rent praktiskt till dagens behov. Samtidigt försöker man komma bort från dåtidens pampiga byggnader genom att bygga färre våningar och inte så stora volymer.

– Vi letar mer efter ett demokratiskt uttryck och inte så auktoritärt som mycket av staten och försvaret var om vi tittar bakåt i tiden då många regementen egentligen präglade samhällen och var väldigt synliga, både i människors liv och i stadsmiljön, förklarar Christian Frisenstam.

Men det finns också undantag från typbyggnaderna. Platsen vi står på är ett sådant.

– Det finns inget med Karlberg som heter typ eller standard, om något är allt som byggs här mer av ”typ Karlberg”. Här är allt undantag och speciellt, förklarar Johan Martinsson, under tiden som vi promenerar runt de nya elevhemmen på området.

Christian Frisenstam beskriver arkitekturen här i de nya elevhemmen som militäriska, med skala och proportioner likt Karlbergs slott, med de stående och höga fönstren. Från början var tanken att ha enskilda elevrum, då de är ganska små. Men på grund av det växande behovet har man nu flyttat in våningssängar i samtliga rum så att två kadetter delar på ett rum. Det var möjligt på grund av luftvolymen då det är cirka 3,5 meter i rumshöjd.

– De här byggnaderna liknar ju ett hotell eller boende på insidan. Exteriört var vår ambition att hålla ihop helheten. Dels finns Karlbergs slott som utvecklats i århundraden, dels finns en större utbyggnad som gjordes på 1960-talet som har mer modern stil från det årtiondet. På de här elevhemmen ser vi vit puts som på de andra husen och med samma skala som på de äldre elevhemmen och mer modernt på insidan, förklarar han.

Att de nya elevhemmen på Karlberg har tre fristående huskroppar har att göra med att parken där de står är ett stråk för pollinatörer. Så, även om en enda stor huskropp hade varit mer praktiskt och kostnadseffektivt för Försvarsmakten som hyresgäst, väger miljöaspekterna tyngre.

– Här valde man då tre huskroppar i stället för en, för att kunna skapa gröna korridorer, säger Christian Frisenstam.

Hållbarhet och gestaltad livsmiljö är två centrala begrepp som genomsyrar hela Fortifikationsverkets verksamhet och ingår i myndighetens uppdrag att leva upp de nationella politiska målen, förklarar han vidare.

Dels finns Fortifikationsverkets arkitekturpolicy som stöd och vägledning för projektledare, förvaltare och konsulter, dels har myndigheten ett arkitekturråd bestående av fyra externa arkitekter som tar upp olika projekt, granskar dem och ger råd och rekommendationer.

Som verksarkitekt hjälper även Christian Frisenstam till med råd till projektledare i arkitektur- och gestaltningsfrågor. Samråd med verksarkitekt sker alltid i större och strategiskt viktiga projekt.

– Vi har också en kulturmiljöspecialist som bevakar frågor kring kulturskyddade byggnader och bevarandefrågor i samband med statliga byggnadsminnen, som till exempel marinbasen i Karlskrona som är ett världsarv. Vi delar också ut Arkitekturpriset var tredje år till byggnader som visar på goda exempel och föredömlig arkitektur, säger han

Eftersom staten ska agera förebildligt även i frågor om gestaltad livsmiljö, i enlighet med regleringsbrevet, är det viktigt att ställa gestaltningskrav redan under upphandlingen, menar Christian Frisenstam. Ibland använder sig Fortifikationsverket därför av parallella uppdrag, där flera arkitekter bjuds in att ge förslag på samma uppgift, där myndigheten sedan väljer ut en som anlitas för uppdraget.

Som exempel på en sådan process vann arkitektkontoret Tham och Videgård uppdraget att projektera en ny matsal för kadetterna på Karlberg. Den 2 600 kvadratmeter stora byggnaden ska placeras på en befintlig parkeringsplats inne på området belägen mellan de nya elevhemmen, den gamla mässen och överbefälhavarens tidigare bostad vars hus fortfarande står kvar, omgärdat av ett lågt staket.

Den nya matsalen har en kvadratisk plan med fyra mjukt svängda fasader, med horisontella proportioner och pelare i vertikal riktning. Materialval exteriört är ljus betong och glas, med yttertak i sedum på tätskiktsmatta och invändig avvattning. Detaljplanen godkändes i byggnadsnämnden i oktober 2023 och väntas antas i kommunfullmäktige i början av 2024.

Priset är ännu inte inkluderat i Fortifikationsverkets resultaträkning då sådant oftast sker när byggnaderna i fråga är klara och överlåts. Med det förbehållet har myndigheten under 2022 gjort förvärv motsvarande ett värde av cirka 4,9 miljarder kronor. Siffran för 2023 väntas landa på cirka 5,7 miljarder, enligt siffror från Fortifikationsverket.

– Även för 2024 ser vi procentuellt sett en större ökning i den här kategorin med minst 25 procent. Utifrån överbefälhavarens militära råd som kom i november, försvarsberedningens kommande rapport i april och ett nytt försvarsbeslut senare under 2024 tyder allt på att vi ser en fortsatt ökning och att den ska snabbas på, säger Magnus Önnestig, ekonomidirektör, Fortifikationsverket.

Till skillnad från andra myndigheter får Fortifikationsverket inget anslag från regeringen. I stället lånar myndigheten pengar av Riksgälden samtidigt som verksamhetskostnader som personal och dylikt täcks upp av till exempel hyresintäkter.

Fortifikationsverket kan själv besluta om förvärv. Det kan vara allt från en tomt mitt ute i skogen som annonseras på Hemnet, mark som kan användas som övningsfält, flygfält för att bygga på eller förvärv av stora befintliga kontorskomplex.

Det förekommer även att Fortifikationsverket köper mark i syfte att byteshandla om säljaren exempelvis inte vill ha pengar för att gå med på försäljning. Samtliga objekt som Fortifikationsverket vill köpa som har en prislapp på över 75 miljoner kronor, måste dock regeringen fatta beslut om och ge Fortifikationsverket godkännande att låna summan av Riksgälden.

Några exempel på förvärv som myndigheten gjort under de två senaste åren är det stora och ofärdiga JM-huset i anslutning till Karlberg i Solna, en kontorsfastighet i Kista, en grannfastighet till Fortifikationsverkets huvudkontor i Eskilstuna samt Nyfosas kontorsfastighet i Bergshamra i Solna som ska bli anläggningen för Nationellt cybersäkerhetscenter. Andra områden där Fortifikationsverket bygger helt nya regementsområden är Östersund, Sollefteå, Falun, Kristinehamn och Gotland.

– Det är kul att det händer mycket, och kommer att hända mycket. Det är en expanderande verksamhet, säger Christian Frisenstam.