Sedan 2009 ska Arkdes vara något mer än bara ett museum. Enligt regleringsbrevet från kulturdepartementet ska myndigheten stärka kunskapen om arkitekturens och formens betydelse för samhällsutvecklingen. Den ska driva och genomföra den statliga arkitekturpolitiken och politik för gestaltad livsmiljö.
Dessutom har det statliga uppdraget att främja design och form, som Svensk Form tidigare hade, också landat på Arkdes. Utöver det ska myndigheten fungera som en nationell mötesplats för arkitekter, byggherrar, formgivare och forskare. För det har regeringens anslag till myndigheten nästintill dubblats, från drygt 38 miljoner 2009 till närmare 65 miljoner 2022.
Det är alltså här, i Rafael Moneos prisbelönta byggnad på Skeppsholmen i Stockholm, som diskussionen om det framtida Sverige ska bubbla och växa – allt med en personalstyrka på cirka 35 personer.
Är det möjligt?
Form Magazine skrev 2019 att Arkdes är som ett försummat dockskåp som inget barn vill leka med, men när mamma och pappa vill stöka bort det lägger man sig ned och skriker.
Efter en granskning i DN under hösten 2022, där tidigare anställda vittnar om dålig arbetsmiljö och ”maktfullkomlighet” från nuvarande överintendent Kieran Long, liksom efter medierapporteringen om en upphovstvist med arkitekten Petra Gipp och fotokonstnären Mikael Olsson, är det svårt att tänka sig att någon ens skulle invända mot att dockskåpet stökas bort.
”Jag blev inkallad på hans rum och han spände ögonen i mig och sa att den forskning vi höll på med inte var önskvärd”, säger en tidigare anställd till DN.
”Det var som att arbeta i motvind. All planering och alla tankar jag hade kring hur enheten skulle bedrivas kördes över totalt”, säger Linda Kummel, arkitekt och tidigare enhetschef på Arkdes Think Tank, en paraplyavdelning för Arkdes forskning och analysarbete, i samma artikel.
Men det här dockskåpet verkar ha fler nyanser än så, på gott och ont, vid en närmare titt.
Det stora problemet som gjorde det svårt att jobba kvar var arbetsmiljön, menar Linda Kummel, med belastningen som lades på personalen samt hur saker och ting hanterades.
Vi hade tre olika uppdrag i instruktionen från departementet gällande bland annat forskningen, och en tredjedel av Arkdes budget skulle användas hit men den användes i stället till utställningsverksamheten.
– Vi hade tre olika uppdrag i instruktionen från departementet gällande bland annat forskningen, och en tredjedel av Arkdes budget skulle användas hit men den användes i stället till utställningsverksamheten. Så fokus skiftade och det blev svårt att arbeta med de här områdena utan ordentlig budget och tillräcklig personal, säger Linda Kummel till Arkitekten.
Mycket av den kritik som florerat i medierna har handlat om just forskningen. Bland annat skrev DN att den var eftersatt trots det ökade bidraget från regeringen och att det 2021 endast gick 1,2 miljoner kronor av de öronmärkta fem miljonerna till forskningen.
Stefan Mossfelt har jobbat på Arkdes i 18 år. Som facklig representant för ST känner han till viss del igen bilden som ges i DN om forskningen.
– Väldigt mycket är grundat i olika åsikter om hur forskningen på Arkdes ska bedrivas. Jag kan bara konstatera att konflikten handlar om forskningen och frågor om hur forskningen ska bedrivas och om vad, säger han.
Han instämmer även i bilden att arbetsmiljön är något som myndigheten tampas med. Däremot är det inget unikt varken under Kieran Longs tid som chef eller för myndigheten specifikt, menar han.
Det är stress, hierarkier, löneskillnader och allmänna strukturer inom hela museisektorn.
– Jag tycker mig se liknande processer på flera museer utifrån min roll som fackligt ombud och i samtal med andra. Det är stress, hierarkier, löneskillnader och allmänna strukturer inom hela museisektorn.
Varför är det så, tror du?
– Det här är ett område med dedikerade personer inom sitt område som vill väldigt mycket. Det är svåra ämnen, mycket olika åsikter om hur saker och ting ska bedrivas och bedömas.
Flera anställda som Arkitekten talat med berättar att mycket förändrades sedan Kieran Long tillsattes år 2017, att det rekryterades många som började jobba mer med innehåll än tidigare, något som förändrat dynamiken bland personalen.
Sandra Nolgren är konst- och arkitekturhistoriker och tidigare kommunikationschef på Arkdes. Hon sa upp sig för två år sedan efter att ha jobbat på myndigheten i tio år. Hon kände sig helt enkelt bara redo att gå vidare i karriären.
– Innan Kieran Long kom hade många varit lite av sin egen chef på grund av otydligt ledarskap. När Kieran började hade han tydliga visioner och idéer för museet och det blev en stor förändring för vissa. Det blev väldigt direkt och höga krav på anställda och det blev en nivåskillnad på vad anställda förväntades leverera. Alla kanske inte kunde leva upp till det, var inte intresserade eller ansåg att annat var viktigare med museet, säger Sandra Nolgren.
Vi backar bandet till 2016 och innan platsannonsen för en ny överintendent lades ut. Det ryktades nämligen då om att regeringen ville lägga ner Arkdes och slå ihop museet med Moderna museet. Och i en tid då bostadsbyggandet exploderade i en takt som påminner om miljonprogrammets, var det många som gladdes åt dåvarande kulturminister Alice Bah Kuhnkes beslut att Arkdes – som institution för perspektiv och fördjupade kunskaper – till slut skulle bli kvar.
När Bah Kuhnke på en pressträff 2017 presenterade Kieran Long som den nya överintendenten, glittrade hennes ögon som när Lena för första gången träffar Peter Pan. Och precis som i sagofilmen fick hon det att framstå som att alla drömmar om Arkdes nu skulle kunna bli sanna, bara vi tar den nya överintendentens hand och sprinklar över lite älvguldsstoft, så kan vi flyga i väg.
Sagt och gjort, med en större budget började den ena utställningen efter den andra på Arkdes att hyllas. Och resan mot den nya överintendentens ambitioner att göra Arkdes till en arena för offentlig debatt och Arkdes till ett av Europas stora arkitektmuseer, hade börjat.
Trots kritiken under Kieran Longs tid om dålig arbetsmiljö, är det flera både tidigare och nuvarande medarbetare som Arkitekten pratat med, som hyllar verksamheten och flera av de utställningar som gjorts sedan 2017.
65,4 miljoner kronor
Så stort är Arkdes anslag för 2023. Myndigheten har ytterligare 5 miljoner i anslag för forskning och utveckling inom gestaltad livsmiljö.
– För besökarna har det blivit otroligt mycket bättre och en helt annan nivå på det publika innehållet som museet producerar, säger Sandra Nolgren.
– Public luxury satte fingret på Arkdes uppdrag om stadsutvecklingsfrågor i ett bredare perspektiv. Man fick mer än bara arkitektur, som trygghetsfrågor och konstnärens roll i stadsutvecklingen. Man fick den större bilden som Arkdes inte riktigt hade lyckats fånga innan, säger Linda Kummel.
Men de finns också de som menar att Arkdes inte är till för att vara ett tempel åt arkitekter och att man misslyckats med uppdraget om att föra diskussionen om det framtida Sverige.
Det är klart, har man hur mycket pengar som helst så kan man också skapa väldigt mycket påkostade och fina saker.
– Generellt sett så har nivån gått upp och det har lagts mycket pengar på utställningar. Och det är klart, har man hur mycket pengar som helst så kan man också skapa väldigt mycket påkostade och fina saker, säger en tidigare anställd.
I dag jobbar cirka 35 anställda på Arkdes som nu arbetar för fullt inför nästa års stora planer. En helt ny besöksupplevelse väntas då presenteras tillsammans med en utställning utifrån Arkdes unika samlingar, som för första gången ska visas upp. Det är ett forskningsarbete som pågått i flera år.
Hur upplever du arbetsmiljön på Arkdes i dag, utifrån din fackliga roll?
– Det är en överbelastning när det gäller mängden arbetsuppgifter och många är trötta. Det är något jag sett även på andra museer. Men det kommer någonstans ifrån, många vill väldigt mycket och det är positivt i grunden, men förmågan att gallra och göra det som är allra viktigast saknas. Det påverkar inte kvalitén av det som görs, det är något annat, säger Stefan Mossfeldt.
Sedan förra året pågår även ett internt arbetsmiljöarbete där Arkdes ser över arbetsrutinerna för att få ett mer konstruktivt arbetsklimat, förklarar Stefan Mossfeldt. Utredningen väntas vara klar under året.
Statskontoret genomför just nu även en myndighetsanalys av Arkdes för att kontrollera hur myndigheten sköter sitt uppdrag. Den ska redovisas i april, vilket onekligen kommer lägligt i tid efter månader av kritik i media mot Arkdes och överintendenten, och något som skapat rykten om att kulturdepartementet utrett förutsättningarna för att förlänga Kieran Longs förordnande, som annars hade gått ut i april. Men enligt Statskontoret är det ett rutinuppdrag som görs av samtliga myndigheter.
Och i januari beslutade kulturdepartementet att förlänga överintendentens förordnande med motiveringen att Kieran Long påbörjat ett utvecklingsarbete med hög kvalitet och höga ambitioner som har goda förutsättningar att få fortsätta, enligt kulturminister Parisa Liljestrand.
– Vi har alltid haft en bra sammanhållning i personalen, vi är ju en ganska liten arbetsplats trots allt. De senaste åren har det skett en enorm utveckling på Arkdes, jag är superstolt över att arbeta här, säger Maria Östman, kommunikationschef och anställd på Arkdes sedan elva år.
Det är nu mer än 60 år sedan som Sveriges Arkitekter stiftade Arkdes, och förbundet har genom åren haft mycket åsikter om hur man förvaltat samlingarna och nivån på utställningarna. Det är något som man kommer att fortsätta ha, menar förbundsdirektör Tobias Olsson.
– Utan att recensera ledarskapet internt och utan att förminska de anställdas upplevelser av Arkdes, så är min uppfattning att verksamheten totalt sett har blivit något helt annat med bättre ambitionsnivå och verkshöjd under Kieran Longs tid. Jag upplever också att många av våra medlemmar, för första gången på länge, är nöjda med museet, och det är en ovanlig situation, säger Tobias Olsson.