Vems namn ska stå på projektet? Så resonerar kontoren – och så säger lagen
Som anställd har du rätt att bli namngiven när verket där du haft avgörande inflytande över gestaltningen presenteras. Men allt hänger på vad som är ”god sed” enligt branschen. Och hur rimmar egentligen begreppet upphovsman med det goda lagarbetet?

Arkitektkontoret What! signerar alla sina projekt som grupp, med företagsnamnet.
– Vårt kontor har tagit ställning. Vi vill alltid synas som grupp och signerar våra byggnader som grupp.
Det säger Jannika Wirstad som är med och driver What! arkitektur i Göteborg. Hon ifrågasätter när en eller ett fåtal personer ska pekas ut som arkitekt för projekten, eftersom hon inte tycker att det stämmer med verkligheten.

När What! arkitektur jobbar går det inte att säga vilket streck eller vilken volymstudie som är den mest avgörande. Med på bilden är Ellen Siesjö, Martin Karlsson, Fredrika Georgson, Oskar Strand, Jannika Wirstad, Peter Hulting, Camilla Vässmar, Malin Fransson och Anna Risenfors.
– Arkitekturprojekt är komplexa och man kan aldrig säga vem som varit viktigast. Det är samarbetet som är viktigt och det fungerar sämre om det blir någon slags prestige om vem som dragit vilket streck, säger Jannika Wirstad.
Resonemanget innebär att kontoret bara anger kontorsnamnet och att det är det som syns när byggherren presenterar projektet eller när det blir publicerat i till exempel en tidskrift.
Men detta går stick i stäv med definitionen av upphovsman i upphovsrättslagen. Upphovsman måste nämligen vara en eller flera fysiska personer. En juridisk person, som ett företag är, duger alltså inte. Skälet är att det krävs en intellektuell prestation för att åstadkomma ett upphovsrättsligt skyddat verk.

Rita Georgiadis, förbundsjurist.
– Det är fullt möjligt att flera personer tillsammans kan åstadkomma ett skyddat verk men företaget i sig har ingen tanke- eller skapandeförmåga, förklarar Rita Georgiadis, förbundsjurist på Sveriges Arkitekter.
Enligt lagen är upphovsman endast den eller de personer som haft det avgörande inflytandet över verkets form, gestaltning och karaktär.
– Det behöver alltså nödvändigtvis inte vara den som är ansvarig arkitekt för projektet som ska namnges som upphovsman, säger Rita Georgiadis.
Rätten att bli namngiven som upphovsman när ett verk publiceras eller på annat sätt offentliggörs är en del av den så kallade ideella upphovsrätten. Men rätten att få kredd för sin insats och bli namngiven hänger även på vad som är ”god sed” inom branschen. What! arkitektur är inte ensamma om att helst bara ange kontorsnamnet och detta tillvägagångsätt har fått genomslag. Sanna Wolk är professor i immaterialrätt vid Uppsala universitet samt immaterialrättschef på Cirio advokatbyrå och hennes uppfattning är att tillvägagångssättet, som hon kallar branding, är det vanliga.
– Inom arkitektbranschen verkar de flesta ange företagsnamnet och på så vis blir det branschpraxis. Och ingen klagar eftersom de flesta är anställda. ”God sed” blir då att inte namnge upphovsman, säger Sanna Wolk.

Sanna Wolk, professor.
Sveriges Arkitekter har dock länge drivit linjen att ”god sed” är att ange en eller flera fysiska personer som upphovsman. Förutom att det står så i lagen, hänger det ihop med förbundets etiska regler som säger att man som arkitekt ska märka sitt arbete med uppgift om upphovsmän och att man ska kontakta och namnge ursprungsarkitekten om man arbetar vidare på någon annans verk. Det hänger även ihop med vad som står i arkitekt- och teknikkonsultbranschens standardavtal ABK 09, att beställaren ska namnge konsulten när uppdragsresultatet eller objektet presenteras. För att så ska kunna ske måste arkitektkontoret tala om vilka som ska namnges, det vill säga vilka som är upphovsmän.
– Det är dumt att inte ange upphovsman och att bara namnge kontoret är juridiskt sett fel. Om det inte finns någon eller några som haft avgörande inflytande i projektet får man namnge alla i gruppen, trots att det kan bli en ganska lång lista. Än så länge är lagen gammalmodig och det finns inget enklare svar, säger Rita Georgiadis på Sveriges Arkitekter.
Och att lagen skulle ändras verkar inte troligt. Om man hävdar att det som kontorets medarbetare skapar har konstnärlig verkshöjd, får man alltså tugga i sig att det bara är fysiska personer som rent juridiskt kan vara upphovsmän.
– Inget kommer att ändras i upphovsrättslagen. Den täcker så många olika fält, från enskilda konstnärer till databaskreatörer, och anpassas därför efter vad som är praxis, ”god sed” i respektive bransch, säger professor Sanna Wolk.