Gå till innehållet

Västerås får arkitekturprogram – men ingen stadsarkitekt

I mitten av september beslutade fullmäktige i Västerås att staden ska få ett arkitekturprogram. Oppositionens yrkande om att inrätta en tjänst som stadsarkitekt fick däremot avslag.

– Det jag är rädd för är att det skulle bli för enkelriktat om vi hade en stadsarkitekt. Istället har vi många arkitekter som jobbar i team och därav blir väldigt starka, säger Monica Stolpe-Nordin (C), byggnadsnämndens ordförande och ersättare i kommunstyrelsen.

Det är byggnadsnämnden som nu fått i uppdrag att ta fram arkitekturprogrammet, som ska vara klart och klubbat av kommunfullmäktige senast innan valet nästa år.

– Västerås växer så det knakar, och när man bygger snabbt och mycket blir det diskussioner om fult och fint. Då har vi känt att vi måste ha ett program som engagerar fler förvaltningar och som gör att vi kan samlas kring ett tänk hur vi vill ha vår stad och kommun utformad, säger Monica Stolpe-Nordin.

Oppositionen yrkade på att byggnadsnämnden också skulle få i uppgift att rekrytera en stadsarkitekt, men det förslaget avslogs. Eleonore Lundkvist (M) motionerade om saken redan för tre år sedan.

– Jag tror att det behövs någon som kan leda arbetet och ansvara för samtalet med invånarna, politiken, förvaltningarna, byggföretagen och arkitektkontoren. Annars blir det otydligt, som det varit i Västerås, säger Eleonore Lundkvist som är 2:a vice ordförande i fastighetsnämnden.

Trots att de inte fick gehör för yrkandet är hon positiv till ett arkitekturprogram.

– Vi har sett ett antal kontroversiella byggnationer i Västerås och hamnar lätt i en debatt där man säger att det är en fråga om tycke och smak. Det tycker jag är ett ytligt avfärdande av invånarnas engagemang. Vi behöver en djupare diskussion och jag tror att ett arkitekturprogram skulle kunna ge det, säger Eleonore Lundkvist.

Nora Kvassman är arkitekt på bygglovsavdelningen på stadsbyggnadsförvaltningen och projektledare för arbetet med det nya arkitekturprogrammet. Hon ser det stora intresset bland politikerna som ett bra utgångsläge.

– Om vi lyckas få ut att arkitektur inte bara är byggnader utan hela den gestaltade miljön skulle det vara en framgång. Jag ser framför mig ett dokument som kan hålla över tid, säger Nora Kvassman.

Ingrid Legrell Crona är ordförande för Sveriges Arkitekter Västmanland och arbetade tidigare på kommunen. Bland annat var hon med och skrev in i stadens översiktsplan från 2017 att ett stadsbyggnads- och arkitekturprogram skulle tas fram.

– Jag tror att det är bra att det finns en verktygslåda som lyfter arkitekturfrågornas vikt och som beskriver stadens ambitioner och intentioner. Jag hoppas arbetet med programmet kan inspirera till diskussion bland våra medlemmar, säger Ingrid Legrell Crona.

Nora Kvassman.

I Västerås är stadsbyggnadsdirektören arkitekt. Att kommunen inte har någon stadsarkitekttjänst ser varken Ingrid Legrell Crona eller Nora Kvassman som ett problem. De viktiga är, menar de båda, att Västerås har tillräcklig arkitektkompetens i organisationen.

– Risken är att det blir fokus på stadsarkitekten istället för att det är ett antal arkitekter som jobbar med helheten. Men är det rätt person tror jag inte att det behöver vara fel. Jag skulle säga att frågan är vilande, säger Nora Kvassman.

Öster Mälarstrand är en ny stadsdel i Västerås som nu omvandlas från industri- till bostadsområde.

Bäckby som uppfördes på 1970-talet är ett av de områden i Västerås som nu förtätas. Aktivitetsparken är framtagen av landskapsarkitekten Siri Sigrand på stadens gatu- och parkenhet i samarbete med Fojab arkitekter med Cecilia Jarlöv som ansvarig landskapsarkitekt.

Västerås nya arkitekturprogram

Ur uppdraget: ”Arkitekturprogrammet ska omfatta formandet av hela den byggda miljön det vill säga bebyggelse, stads- och gaturum och parker inom hela kommunen. Arkitekturprogrammet berör därmed flera nämnder och är ett strategiskt viktigt dokument för staden.”

Fyra av tjugo största tätorterna saknar stadsarkitekt

16 av Sveriges 20 största tätorter har stadsarkitekt. Bara Västerås, 7:e största tätorten, Huddinge, 14:e största tätorten, och Södertälje, 20:e största tätorten, har ingen stadsarkitekt anställd i sin organisation. I Linköping, som är Sveriges 5:e största tätort, pågår rekrytering till tjänsten.

Mer att läsa