Nyheter

Var fjärde arkitektstudent söker hjälp för stress

4 november 2019

Var fjärde arkitektstudent har kontaktat vården för stressrelaterade åkommor, visar en ny undersökning.
– Det är tydligt att det här är ett stort problem, säger Ella Rydmark, ordförande för Arkitektstudenterna.

Annons
Annons

Av de 532 studenter som besvarade enkäten var det 136, 26 procent, som uppgav att de sökt hjälp för stress.

Sveriges Arkitekter har i en enkät, som Arkitekten tagit del av, riktad till organisationens studerandemedlemmar frågat om deras mående. Enkäten innehåller frågor om den upplevda stressen, deras bild av framtiden och hur de ser på sitt val av utbildning.

Majoriteten av de 532 studenter som besvarat enkäten är positivt inställda till arkitektutbildningen de går på och ser fram mot att arbeta som arkitekt. Samtidigt uppger nio av tio studenter att de upplevt stress så att ”det påverkat deras känslotillstånd på ett negativt sätt”.

Cirka 70 procent uppger att de till följd av stressen åtminstone varje månad har problem med sömnen, koncentrationsförmågan, ork och möjlighet att slappna av. 138 personer, var fjärde student, uppger att varit i kontakt med studenthälsan eller vårdcentral för sina stressproblem.

Annons
Annons

– Vi har ju bara haft en känsla av att det är utbrett, men nu blir det så tydligt att det här är ett stort problem. Det är naturligtvis bra att studenter vågar söka hjälp, men här finns det förmodligen ett strukturellt problem som man borde ta itu med, säger Ella Rydmark, ordförande för Arkitektstudenterna.

Arkitektstudenterna diskuterade stressfrågan under sin halvårsträff i slutet på oktober och var eniga om att arbetet borde prioriteras i organisationens arbete.

Vad som orsakar de höga stressnivåerna är inte utrett, men Arkitektstudenterna ringar in faktorer som spelar in.

– Det finns en generell stress i att vara arkitektstudent då man aldrig vet när man ska sluta och kan pilla med sitt projekt i all evighet. Det förstärks av att en del lärare inte drar en gräns för vad som bedöms i en uppgift och berömmer det som gjorts utöver själva uppgiften. Sedan spelar det in att vi sitter ihop i ritsalar, det uppstår en stress studenter sinsemellan och blir så tydligt om man går hem tidigt då, säger Ella Rydmark.

Ella Rydmark.

Regina Winzer, utredare på Folkhälsomyndigheten som forskat om studenters ohälsa, lyfter fram att de höga stresstalen återspeglas i andra studier av högskolestudenter.

Annons
Annons

– Mycket tyder på att stress och psykisk ohälsa har ökat bland studenter. Men man ska ta självrapporterad data med stor försiktighet. Vi har blivit mer öppna och kommit ifrån stigmatiseringen av stress och psykisk ohälsa vilket kan ha betydelse.

Regina Winzer betonar att det inte går att jämföra enkätundersökningen med andra studier, men pekar på att det finns indikationer på att stressnivån är ovanligt hög. Hon lyfter fram den nationella norska studenthälsoundersökningen från 2018, där 15 procent uppgav att de sökt hjälp för psykiska besvär.

Regina Winzer.

Klart står att studenter upplever negativ stress i högre utsträckning än yrkesarbetande i motsvarande ålderskategori, vilket har flera förklaringar:

– Det är en ny fas i livet att bli student som innebär mer påfrestningar för individen. Det innebär ofta en ny hemort, nya vänner, försämrad ekonomi och en stress i att hitta bostad. Dessutom behöver studenter förvärvsarbeta vid sidan om studierna i större utsträckning än tidigare för att få ekonomin att gå ihop. Vidare upplever studenter höga prestationskrav. Sedan vittnar universitetslärare om att studenter är sämre förberedda för studierna än tidigare, vilket kan ställa högre krav på både studenten och högskolan, säger Regina Winzer.

Annons
Annons

Max Sohl Stjernberg

Relaterade artiklar:

Gå till nästa artikel