Var fjärde arkitekt känner inte till de etiska reglerna
De etiska reglerna ska fungera som en hederskodex mot huvudman och arkitekter emellan. Men en undersökning gjord av Sveriges Arkitekters etiska nämnd visar att hälften av förbundets medlemmar inte är bekanta med innehållet i dem. En fjärdedel vet inte ens att de finns.
Bara 14 procent av medlemmarna känner till reglerna väl. Anna Rex, ledamot i Etiska nämnden, tycker att de borde få mer uppmärksamhet.
– För andra yrken kan konsekvenserna om någon bryter mot de etiska reglerna vara direkta. Men en byggnad står ju där i hundratals år och får långsiktiga konsekvenser. Det finns all anledning att ta dem i beaktning, säger hon.
Anna Rex.
Övertramp kan anmälas till Etiska nämnden som kan ge arkitekten i fråga en erinran, en varning eller i värsta fall utesluta denne ur Sveriges Arkitekter. De två senare straffen inkluderar också att ärendet ska publiceras i Arkitekten.
De vanligaste anmälningarna handlar om upphovsrätt. Enligt de etiska reglerna ska till exempel en arkitekt som jobbar vidare på någon annans verk ta kontakt med den ursprungliga arkitekten och också skriva dennes namn på de nya ritningarna.
– Det slarvas det ofta med. Många känner nog inte ens till det. Anmälningarna kan också handla om att upphovsmän inte står angivna på hemsidor eller att arkitekter hävdar sig själva som upphovsmän när det i själva fallet är någon annan som har jobbat mer med ett projekt, säger Tomas Saxgård, ordförande i Etiska nämnden.
Det är dock inga mängder av anmälningar som kommer in, omkring fyra om året och ännu färre de senaste åren.
– Nu finns det mycket jobb och då har inte arkitekterna tid att bråka med varandra. När konjunkturen är sämre får vi in många fler anmälningar, det är en väldigt tydlig korrelation, säger Tomas Saxgård.
Tomas Saxgård.
Nämnden har lämnat ett förslag på ändringar av reglerna till Sveriges Arkitekters stämma som hålls i november. Den nya versionen ger bland annat arkitekten stöd för diskussion med huvudman om uppdraget står i konflikt med de etiska reglerna. Nämnden har också strukit punkter som finns återgivna i lagar och avtal och utvidgat reglerna till att omfatta olika sorts arkitekter. Den äldre versionen behandlade främst privat verksamhet.
Nämndledamoten Anna Rex hoppas att Sveriges Arkitekters medlemmar tar tillfället i akt och diskuterar reglerna.
– Halva poängen är ju att de är våra gemensamma, så konsensus och att alla känner till dem är viktigt, säger hon.
