Nyheter

Utrikes födda riskerar att påverkas mer av lågkonjunkturen

8 juni 2020

2019 års siffror visar på en större mångfald i kåren och att arbetslösheten bland utrikesfödda arkitekter ligger kvar på en fortsatt lägre nivå. Frågan är vad coronapandemin kommer att innebära för gruppen.
– I allmänhet i lågkonjunktur drabbas de med svagare ställning ofta hårdare, säger Olof Åslund, professor med fokus på invandring och arbetsmarknad.

Annons

Med arkitekt avses anställda som arbetar som arkitekt eller arbetslösa som söker jobb som arkitekt. Företagare ingår inte i beräkningen av arbetskraften, då de saknas i SCB:s register. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB:s yrkesregister, bearbetat av Saco.

För sex år sedan redogjorde Arkitekten för första gången för hur arbetslösheten skiljer sig mellan inrikes och utrikes födda arkitekter. Statistiken för år 2014 visade en arbetslöshet på 16 procent för utlandsfödda, nästan åtta gånger högre än för inrikes födda, som då var 2,1 procent.

Under de två år som följde ökade arbetslösheten bland utrikesfödda arkitekter samtidigt som den minskade bland de inrikesfödda. År 2017 vände trenden och arbetslösheten började gå ner även bland de utrikesfödda. Samtidigt var arbetslösheten det året nära tretton gånger högre i gruppen.

Nu har den senaste statistiken kommit. Den gäller år 2019 och visar på en fortsatt lägre nivå med en arbetslöshet på 13,5 procent för de utrikes födda arkitekterna, drygt sex gånger högre än för inrikesfödda.

Annons

– En förklaring är naturligtvis att det kom många asylsökande under 2014 och 2015 som registrerade sig som arbetssökande och därefter fick jobb. Här ligger arkitekternas siffror i linje med arbetsmarknaden som helhet, även om kvoten, sex gånger högre, är ovanligt hög, säger Olof Åslund som är professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet samt verksam vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Olof Åslund. Foto: Linus Liljeberg

Idag är 19 procent av arkitekterna i arbetskraften födda utomlands, vilket är en ökning med fem procent sedan år 2014. Dagens andel närmar sig akademikerkåren och befolkningen i stort, där 21 respektive 23 procent i arbetskraften är utlandsfödda.

Hur coronapandemin, med ekonomisk kris och stängda gränser, kommer att påverka arbetslöshet och mångfald är svårt att sia om. Men generellt sett visar forskningen att lågutbildade, unga och invandrade får det svårare än andra i kristider.

– Det här är svaga grupper i den meningen att de är mer på marginalen när det gäller sysselsättning, de påverkas mer av konjunktursvängningarna åt båda håll, säger Olof Åslund.

För nyanlända är efterfrågan på arbetskraft en avgörande faktor för hur integrationen och etableringen utvecklas. Nu, när konkurrensen hårdnar, är det därför viktigt att arbetsgivarna tänker över sin rekryteringsstrategi, anser Olof Åslund.

Annons

– Ju fler man som arbetsgivare har att välja mellan desto mindre tenderar man att välja det som är obeprövat eller obekant. Jag kan inte uttala mig om arkitekterna specifikt, men det är så det generella mönstret ser ut och därför tror jag att det finns ett värde i att man tänker över det här.

Rebecka Gordan

Relaterade artiklar:

Gå till nästa artikel