Gå till innehållet
Gå till startsidan

Sveriges Arkitekters bransch- och medlemstidning

Unga visar växtlighet och dystopi på möbelmässan

Hållbarhet och återbruk är det genomgående temat för den pågående mässan Stockholm furniture fair i Älvsjö. Arkitekten besökte montrarna där studenter och utvalda unga tolkar temat.

Hållbarhet och återbruk är något som i princip alla utställare på årets möbelmässa i Stockholm arbetar med på ett eller annat sätt. Det finns också hos vissa en vilja att grundligt utforska olika materials egenskaper och möjligheter – en form av back to basic-studier i en orolig och föränderlig värld.

Inte minst märks det på den italienska studion Formafantasma, som i år är mässans Guest of honour. Deras minutiösa utforskande av material blir konceptuellt, men temat återkommer också hos andra utställare, inte minst hos de unga, där det ibland också är kryddat med en viss dystopi. 

I Greenhouse finns morgondagens inredningsarkitekter och designers samlade med studenter bland annat från HDK-Valand i Göteborg och Konstfack i Stockholm. Båda skolorna har arbetat utifrån ett specifikt tema. I HDK-Valands fall handlar det om att skapa transformationer i riktning mot det posthumanistiska samhället: ett samhälle i samklang med moder jord. 

Alice Hultqvist, Emelie Sjöberg och Linnea Nilsson har skapat, en stol där chia-frön gror. Stolen kräver omsorg om den ska frodas, likt andra varelser. Växtligheten är den primära användaren av stolen, människorna endast tillfälliga besökare.

Barbara Labus foderbord.

Barbara Labus är inne på samma tankar. Hon har skapat ett bord med inbyggt foderställe där både djur och människor kan äta. Jonas Hagberth och Jakob Tangen har spekulerat i hur AI-tekniken kommer att påverka utbildningen. De har skapat en handledare i form av en stol som svarar på studenternas designfrågor. 

Jonas Hagberth visar AI-stolen som han skapat tillsammans med Jakob Tangen.

Temat för tredjeårseleverna på Konstfack är något mindre abstrakt. Här är utgångspunkten en industritomt som kommer att förändras. Flera byggnader ska rivas och nya bostadshus byggas. Ett tycke har uppstått till området vilket märks i elevernas arbete. Lukas Carpelan har till exempel skapat ett modernt Josef Frank-skåp, men klätt det med plåt från ett av rivningshusen – ett sätt att uttrycka vilken pärla som gömmer sig bakom fasaderna i det förfallna industriområdet.

Lukas Carpelans plåtklädda skåp.

Wendy Skogstad blev fascinerad av en övergiven turkos orgel som hon hittade i ett av rivningshusen. Som ett viljeuttryck mot rivningen har hon skapat en pall att sitta på vid orgeln. Pallen har en bestämd och robust form, men den är också gjord av exklusiva träslag: valnöt och körsbärsträ. Ytan är sammetslen och de svängda formerna i orgeln återkommer i stolen.  

Wendy Skogstads orgelpall.

Emma Walters sorg över att den byggnad hon fick undersöka ska rivas uttrycks i ytan på en sittbänk av massivt trä. De böljande formerna är tyget i de kreativa event, bland annat fashionshows, som har hållits där. Skuggorna från fönster har också satt sina spår i bänken: ett sätt att översätta platsens rumsliga minnen till en möbel.

Emma Walters bänk.

Ung Svensk Form 2024 ställer också ut i Greenhouse. Det är en samproduktion mellan Svensk Form och Dunkers kulturhus i Helsingborg, i samarbete med ett flertal andra. Projektet vill öka och bredda kunskapen om ung och nyskapande svensk formgivning samt nå ut till nya målgrupper. En jury väljer ut ett antal utställare utifrån inskickade ansökningar. Priser delas ut och efter invigning på möbelmässan kommer utställningen att turnera i landet. Även här finns det konceptuella sökandet kvar, men mer konkretiserat i produkter som också går att sälja.  

Mer att läsa