Ta kontroll över din vardag med ”rapid logging”
Bullet journal, ”bujo”, har kort på tid blivit en stor grej på sociala medier.
Hanna Stafrén, en av personerna bakom hemsidan Bullet journal på svenska, reder ut hur planeringensmetoden fungerar och lär dig bli en mästare på rapid logging.
Bullet journal är en planeringsmetod som ska vara enkel att anpassa efter varje användares behov.
Hanna Stafrén hade precis gått på mammaledighet när hon kom i kontakt med bullet journaling för första gången. I dag driver hon tillsammans med sin kollega Anneli Holm hemsidan Bullet journal på svenska, en Facebookgrupp och en Youtubekanal – alla relaterade till bullet journaling.
– Det bästa med systemet är jag inte glömmer lika mycket saker. Tidigare var jag ”the queen of post it-lappar”, nu har allt jag samlat på samma ställe, säger Hanna Stafrén.
Hanna Stafrén driver hemsidan Bullet journal på svenska tillsammans med kollegan Anneli Holm.
Grunden i bullet journaling går ut på att du skräddarsyr din egen kalender och använder dig av så kallad ”rapid logging”. Det enda du behöver är penna och papper. Ta till exempel din svarta skissbok och gör plats för lite planering. Kort och koncist skriver du sedan i punktform vad du behöver göra, utan onödiga detaljer. När dagen är slut kryssar du för det du har gjort och sätter en pil framåt på det som blev över. Det du inte har hunnit med flyttar du sedan fram högst upp på nästa dag.
– En fin grej med det är den psykologiska aspekten. Alla bär vi på riktiga surdegar, till exempel ”jag måste ringa mormor”. Det blir väldigt lätt vi glömmer av och inte får gjort saker. Bullet journaling tydliggör vad det är du skjuter på, och gör det enklare att snappa upp de saker som du behöver ta tag i, säger Hanna Stafrén.
En viktig grej med bullet journaling är att det ska vara enkelt att anpassa efter dina egna behov. Du kan själv välja om det ska finnas mycket plats att skissa på eller om du vill tömma allt projektledande i boken. Vissa väljer att lägga timmar på enskilda uppslag och fyller dem med årstidens alla färger. Andra fyller sin bujo med olika ”att se-, läsa- och höralistor”. Och så finns det dem som ritar upp så kallad ”mood trackers”, där de med hjälp av färgsystem följer sitt eget mående. Medan andra fokuserar endast på det absolut nödvändigaste: skriv upp, stryk, flytta fram, upprepa.
– Jag tror mycket av själva styrkan med bullet journaling ligger i flexibiliteten. Många har ett behov av att få ut sina kreativa sidor och lägger mycket tid på att rita. Medan andra bara behöver få skriva av sig. Du bestämmer också själv hur många sidor du vill använda till olika saker, i stället för att vara låst till ett visst format som du blir om du köper en kalender i butik, säger Hanna Stafrén.
Mannen bakom Bullet journal är amerikanen Ryder Caroll som kallar systemet för ”en analog metod för den digitala åldern”. Namnet är varumärkesskyddat, men systemet lever i dag sitt eget liv under mängder av hashtaggar på Instagram och i grupper på Facebook.
