Gå till innehållet
Gå till startsidan

Sveriges Arkitekters bransch- och medlemstidning

Svenskarna om WAF: ”Ger en fantastisk referensbas”

De har chans att vinna pris i konkurrens med arkitekter från hela världen. Men för svenskarna som rest till World Architecture Festival i Berlin handlar besöket mer om kollegialt utbyte och inspiration än hopp att få en skjuts i karriären.

PeGe Hillinge, Margareta Diedrichs, Caroline Trolle och Åke Boustedt från Sweco är några av de svenska deltagarna på årets upplaga av World Architecture Festival.

Det är en regnig onsdag i stadsdelen Alt-Treptow i sydöstra Berlin och World Architecture Festival har just inletts. I den stora mässhallen, en omvandlad busshall från 1920-talet, pågår presentationerna för fullt i tretton igloliknande uppblåsbara tält. Flest håller de brittiska arkitektföretagen, totalt har de kvalat in med 38 nominerade projekt.

Från nordiskt håll är två norska, tolv danska och sju svenska kontor med och tävlar. Ett av dem är Sweco som i år skickade in sex projekt varav ett blev nominerat. Men även om det vore kul att vinna är det framförallt för att omvärldsspana som kontoret är på plats.

– Att under två dagar få se hundratals projekt ritade av arkitekter från hela världen är helt unikt och ger en fantastisk referensbas, säger Margareta Diedrichs som tillsammans med kollegan PeGe Hillinge ska presentera Almhults kyrka dan därpå.

De två Göteborgsbaserade arkitekterna har besökt festivalen förut och lyfter båda möjligheten den ger att lära av hur de utländska kollegorna presenterar sina projekt.

Sen vi började åka hit har vi lagt större fokus på hur vi argumenterar.

PeGe Hillinge

– Sen vi började åka hit har vi lagt större fokus på hur vi argumenterar. Vårt arbete som arkitekter handlar ju i mångt och mycket om att sälja idéer, säger PeGe Hillinge.

Det faktum att få beställare är på plats tycker de är synd. World Architecture Festival är inget ställe för affärer, då är fastighetsmässan Mipim bättre. Visst kan en eventuell vinst stärka kontorets image, men Margareta Diedrichs och PeGe Hillinge är överens om att ett pris framförallt skulle vara ett erkännande på att de själva gjort ett bra arbete.

Carl Fredrik Svenstedt.

Carl Fredrik Svenstedt.

En annan hoppfull arkitekt på plats är Carl Fredrik Svenstedt som drivit egen praktik i Paris sen år 2000. Han tycker att nomineringen i sig betyder mycket.

– En vinst skulle vara en bekräftelse på att man är i världsklass, men jag är rätt glad över att delta på den här nivån, säger Carl Fredrik Svenstedt.

Trots att han även tidigare uppmuntrats att skicka in projekt har anmälningsavgift och inträde känts för dyrt. Men när vingården han ritat i Provence blev klar i somras vågade han satsa, vilket också ledde till en nominering.

Carl Fredrik Svenstedt presenterar vingården Domaine Ott Windery i Provence inför juryn.

Carl Fredrik Svenstedt presenterar vingården Domaine Ott Windery i Provence inför juryn.

Precis som arkitekterna på Sweco är Carl Fredrik Svenstedt i första hand här för att lyssna in och inspireras. Men han poängterar att han tycker det är tråkigt att det främst är stora kontor på plats och att inriktningen är mer på teknik än kultur.

– Det borde absolut vara billigare, det skulle göra det mindre exklusivt, mindre corporate. Det finns en massa arkitekter som gör fantastiska byggnader men inte tjänar nog med pengar för att kunna investera i att vara här, säger han.

Andreas Hiller, Samuel Lundberg och Andreas Hermansson.

Andreas Hiller, Samuel Lundberg och Andreas Hermansson.

Även Stockholmskontoret Hermansson Hiller Lundberg deltar i festivalen med sitt första nominerade projekt, en privatvilla i Sundsvall. Delägaren Andreas Hiller säger precis som Carl Fredrik Svenstedt och arkitekterna på Sweco att en vinst skulle göra dem stolta, men troligtvis inte ge någon nämnvärd effekt på karriären.

– Priser överlag ger inte så stort genomslag som man skulle kunna tro, det är tyvärr inget beställarna hemma i Sverige intresserar sig för. Och då har ändå World Architecture Festival hunnit bli en erkänd och aktad institution, säger Andreas Hiller.

Även han är här för att lyssna in kollegorna.

– Det är inte det lättaste att formulera sig kring arkitektur, så det här är ett bra tillfälle att se hur andra arkitekter visar upp och talar om sina projekt, säger han.

Eftersom juryledamöterna inte sett projekten på plats är utmaningen att förklara komplexiteten i ett projekt på ett begripligt och intresseväckande sätt, tillägger Andreas Hiller och jämför situationen med kritiken på arkitektutbildningarna – med skillnaden att arkitekterna här haft långt mera tid att reflektera.

Andreas Hiller presenterar privatvillan Juniskär för juryn.

Andreas Hiller presenterar privatvillan Juniskär för juryn.

Det är också den muntliga presentationen i kombination med ett bildspel som utgör hela bedömningsgrunden för juryledamöterna på World Architecture Festival. Kontoren lämnar in två A2-planscher och en kort förklaring i text som juryn får på förhand. För rättvisans skull gör ledamöterna ingen research innan eftersom projekten kan ha fått olika mycket publicitet.

På själva festivalen har arkitekterna tio minuter på sig att förklara sitt projekt och sedan svara på frågor från juryn under åtta minuter. Varje kategori bedöms av tre juryledamöter från olika länder som oftast inte träffats innan de slår sig ner för att lyssna på dagens första presentation.

Rahel Belatchew Lerdell.

Rahel Belatchew Lerdell.

Stockholmsbaserade arkitekten Rahel Belatchew Lerdell är juryledamot på festivalen för tredje gången. Hennes kontor har tidigare varit nominerat men i år är det fullt fokus på juryarbetet där hon och kollegorna ska utse en vinnare bland de åtta nominerade bidragen i kategorin icke färdigställda kulturbyggnader under torsdagen.

– Att delta i festivalen är en chans att prata arkitektur på ett fördjupat sätt man sällan hinner med när man jobbar. Det tycker jag är givande, säger Rahel Belatchew Lerdell.

Hon tycker man kan ifrågasätta om det ens går att tävla i arkitektur där juryns bedömning kanske först och främst visar vad som ligger i tiden plus att projekten som tävlar mot varandra ofta har vitt skilda förutsättningar. Men om man nu ska tävla, och det är ju ändå rätt kul, så tycker hon att konceptet med arkitekternas egna presentationer ger väldigt mycket.

Jag tycker det finns något befriande i tempot, att vi faktiskt får fram ett snabbt resultat.

Rahel Belatchew Lerdell

– Vårt jobb i juryn handlar om att förstå essensen i varje projekt. Visst måste vi göra en snabb bedömning, men det är hela konceptet och väl underbyggda projekt brukar få fram det även på kort tid. Jag tycker det finns något befriande i tempot, att vi faktiskt får fram ett snabbt resultat, säger Rahel Belatchew Lerdell.

World Architecture Festivals första dag lider mot sitt slut. Klockan är kvart över sju och luften fylld av förväntan när de hundratals arkitekter som presenterat sina projekt under dagen nu bänkat sig i den största föreläsningssalen på Arena Berlin. Festivalens programdirektör Paul Finch äntrar scenen och läser sen i rask takt upp dagens vinnare med något obrydd stämma.

Och nej, det blev ingen vinst för dagens två svenska föreläsare. Hermansson Hiller Lundbergs villa Juniskär i Sundsvall överglänstes av House MM på Mallorca av spanska OHLAB och Carl Fredrik Svenstedts Domaine Ott Windery slogs av Malmö Live av danska Schmidt Hammer Lassen. Om festivalens andra och tredje dag bjuder på några svenska vinster visar sig snart.

Mer att läsa