Stora skillnader i arbetslöshet bland arkitekterna

Färska siffror från a-kassan visar att arbetslösheten fortsätter att stiga bland arkitekterna. Den låg på 5,1 procent den sista augusti – nästan en procentenhet högre än i juli. Allra värst är läget för byggnadsarkitekter och inredningsarkitekter. Där är arbetslösheten hela 6,3 respektive 6,7 procent. 

– Kurvan stiger brant uppåt. Det var länge sedan vi hade en så bekymmersam situation och det kommer att bli värre. Det finns ännu ingen ljusning, säger Tobias Olsson, förbundsdirektör på Sveriges Arkitekter. 

Men situationen är inte lika allvarlig i alla delar av branschen. Det är ett välkänt faktum att planeringsarkitekter och landskapsarkitekter inte har en lika konjunkturkänslig arbetsmarknad. Det bekräftas också av de senaste siffrorna från a-kassan. Planeringsarkitekterna har klart lägst arbetslöshet – endast 1,2 procent. Även landskapsarkitekterna har kommit relativt lindrigt undan än så länge, med en arbetslöshet som ligger på 1,8 procent. 

– Planeringsarkitekterna arbetar framförallt i det offentliga även om de också jobbar på arkitektkontor eller hos byggherrar. Även många landskapsarkitekter jobbar i det offentliga, eller på renodlade landskapskontor som har många uppdrag från kommuner eller regioner. Det här gör att de inte är lika känsliga för konjunktursvängningar, säger Tobias Olsson. 

Han menar också att landskapsarkitekternas kompetens är mer efterfrågad än någonsin. Hur vi ska hantera urbaniseringen på ett hållbart sätt och möta klimatförändringarna står högt upp på politikernas dagordning.

– Landskapsarkitekterna har klarat sig bra hittills. Men trenden är ändå att arbetslösheten stiger något, från väldigt låga nivåer. Det börjar nog märkas lite att projekt kopplade till bostäder inte blir av och det finns en oro både hos landskapsarkitekter och planeringsarkitekter, säger Tobias Olsson.

Landskapsarkitekten Matilda Weinstock på AJ Landskap bekräftar att det finns en viss oro i luften bland de landskapsarkitekter hon känner och jobbar med. Ingen vet hur och om konjunkturen kommer att slå mot dem – pandemin gjorde till exempel inte det i någon större utsträckning. Men hittills upplever hon snarare att hon och kollegorna har lite för mycket att göra.

– Vi har haft mer än normalt att göra under våren och jag uppfattar att vi har fullt upp under hösten med, om projekt inte skjuts upp eller pausas. Jag kan förstå att arbetsgivaren inte vill tacka nej till uppdrag i det här läget. 

Både som anställd och i sin fackliga roll tycker hon att arbetsgivaren har hanterat situationen på ett bra och mänskligt sätt.

– De har varit tydliga med att de ser att vi alla jobbar väldigt hårt just nu och förklarat hur de tänker kring att ta in många uppdrag. Som det är nu har jag hellre för mycket att göra än för lite.

Landskapsarkitekterna på AJ har i viss mån belönats för sitt slit. Prestation och kontorets ekonomiska resultat är ju de två faktorer som i första hand ska ligga till grund för lönerna i arkitektbranschen eftersom man har ett sifferlöst kollektivavtal. På AJ landade årets löner runt en procent över märket i genomsnitt, vilket i alla fall Matilda Weinstock känner sig nöjd med. Många andra arkitekter har ju fått en betydligt lägre löneökning i år, som Arkitekten tidigare har rapporterat.

Men det finns en farhåga bland landskapsarkitekter att årets svaga löneutveckling i branschen också kommer att drabba dem nästa år. På många kontor är lönestatistiken från Sveriges Arkitekter en slags utgångspunkt inför lönerörelsen. Inför nästa år riskerar därmed även de delar av branschen som går bra att dras ner lönemässigt av de delar som går mindre bra. 

Tobias Olsson förtydligar vad som gäller:

– Lönen ska utgå från individens prestation och företagets ekonomi. Lönestatistik ska inte användas som ett facit av arbetsgivaren. Mitt råd inför nästa år är att vara lite vaksam om det skulle finnas arbetsgivare som försöker utnyttja detta. 

• Mer aktuell statistik om arbetslösheten hittar du på Sveriges Arkitekters Konjunkturbarometern.