Nyheter

Starka åsikter präglade debatt om stadens utformning

6 juli 2016

Frågan om vem som har makten över städers och byggnaders utformning blev livligt diskuterad under ett av Sveriges Arkitekters seminarier i Almedalen. Arkitekten Albert Svensson hade sin åsikt klar:
– Arkitekterna har makten i den svenska smakdiktaturen.

Annons
Foto Rebecka Gordan

Ariella Nisell, Sveriges Arkitekter, med panelen som bestod av Björn Siesjö, stadsarkitekt i Göteborg, Emma Jonsteg, vd Utopia arkitekter, Roger Mogert,(S), Viktor Barth-Kron, DN, Karin Ahlzén, Akademiska hus och Albert Svensson, Arkitekturupproret.

Vem har egentligen makten att bestämma över hur våra livsmiljöer ser ut? Är det politiker,  arkitekter, byggföretagen eller någon annan? Under seminariet ”Vem bestämmer hur staden ser ut – vi reder ut det!” under tisdagen gick det stundtals hett till. Att kommunerna har planmonopol var alla överens om, men sedan gick åsikterna isär.

– Vi, stadens politiker och tjänstemän, har ganska mycket makt över utformningen men kan vara för undfallande. Byggherrarna säger att ”det här går inte ihop” och så köper vi den förklaringen, trots att vi borde syna deras kort, sade Björn Siesjö, stadsarkitekt i Göteborg.

Roger Mogert (S), kultur- och stadsbyggnadsborgarråd i Stockholms stad, framhöll att det kommunala planmonopolet inte innebär att politikerna bestämmer allt.

Annons

– Det finns ju fortfarande en äganderätt och en fastighetsägare som har en idé om vad den vill.

Men att fastighetsägarnas makt skulle vara så stor höll inte alla med om. Facebookgruppen ”Arkitekturupproret – det finns alternativ till fyrkantiga lådor” med över 10 000 medlemmar har fört en stundtals hätsk debatt i sociala medier kring vad som kan anses vara ”fint” och ”fult” i nutida arkitektur.

– Det spelar ingen roll vem som bestämmer – det är Sveriges arkitekter som designar, och de designar jättefula hus, tyckte Albert Svensson, arkitekt som deltog i seminariet som representant för Arkitekturupproret.

– Ditt fint är ju mitt fult! Det är ju en fråga om tycke och smak, framhöll Björn Siesjö.

Emma Jonsteg, vd för Utopia Arkitekter, ville hellre lyfta frågan  om arkitektonisk kvalitet.

– Det har byggts mycket tråkig och homogen arkitektur på grund av att kortsiktiga strukturer präglar branschens förutsättningar. Det finns inget incitament för att titta på det långsiktiga värdet och det lönar sig inte tillräckligt mycket att bygga någon annan typ av hus. Det borde vara självklart att bygga vackra hus som en del i ett långsiktigt hållbart byggande, ansåg hon.

Annons

Men enligt Albert Svensson handlar problematiken främst om arkitektkårens preferenser:

– Arkitektskolan är en femårig smakutbildning och det är arkitekterna som har makten i den svenska smakdiktaturen. Men vi behöver inte nöja oss med alla fula och konstiga och provokativa hus som byggs nu. Vi kan bygga det som vi drömmer om, poetiska miljöer. Inget hindrar oss från det!

Roger Mogert oroade sig dock betydligt mer för den framtida domen över byggnadernas inre:

– Det vi kommer att få kritik för om trettio år tror jag inte är fasaderna och utseendet, utan det invändiga. Vi har varit för rationella, för snåla och ytmaximerande på insidan av husen.

Maria Blom

Relaterade artiklar:

Gå till nästa artikel